Att operera hörselskadade med så kallat cochleaimplantat har pågått i Sverige i ungefär 15-20 års tid.
– För oss som arbetar med detta känns det som vardagsmat, men egentligen är det en teknisk revolution. Våra patienter kan gå från döv den ena dagen till hörselskadad den andra, säger Radi Jönsson, hörselvårdschef på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
För många av dem som fått cochleaimplantat öppnar sig en ny värld, liksom för deras anhöriga. Tekniken kan dock ha såväl positiva som negativa konsekvenser. För många vuxna och barn som växt upp med teckenspråk är det en tuff och lång väg till hörande, om det över huvud taget är möjligt. De har ofta varit socialt isolerade under lång tid. När så konsekvenserna för dövsamhället förändras i takt med att allt fler får cochleaimplantat, får teckenspråket en annan funktion. De få som fortfarande är beroende av teckenspråket kan känna sig ”överkörda”, bortglömda och ännu mer isolerade.
Det kan också vara svårt för anhöriga som vigt sitt liv till teckenspråket att acceptera cochleaimplantatens roll i dövkulturen.
– Vi har en ”oralistisk” syn på hur barn inlemmas i samhället, det vill säga att själva uppbyggnaden av den sociala kommunikationen bygger på det talade språket i stor utsträckning. Språket är ju så oerhört viktigt i det sociala samspelet och om inte teckenspråket längre blir kulturbärande i dövsamhället kan många hörselskadade uppleva situationen som ett hot, säger Radi Jönsson.
Men en förändring av synsättet sker hela tiden. Nu finns helt andra förutsättningar att acceptera ett cochleaimplantat. Många föräldrar vet idag om möjligheten och kräver ofta att barnen ska få båda öronen opererade. Men rent medicinskt är det inte självklart att det är möjligt.
De allra flesta barn som får cochleaimplantat klarar sig bra bland de hörande barnen. De gör sig snabbt förstådda och när de själva accepterar den litet klumpiga tingesten bakom örat, så blir de också accepterade bland de andra barnen.
Många upplever en stor ökning av livskvalitet efter operation. Eftersom tal-, läs- och skrivförmåga i viss mån beror på ljud- och hörselförmågan, får barn och vuxna med ett cochleaimplantat, betydligt bättre möjligheter till kunskap, social gemenskap och en identitet i olika samhällssituationer. Så ju tidigare ett barn får ett implantat desto bättre klarar det sig i det hörande samhället.
– Dessutom har Sverige den bästa och mest jämlika tillgången på cochleaimplantat i världen, sett till invånarantalet. Vi har låg komplikationsrisk, och endast få måste opereras om, på kort sikt, säger Radi Jönsson.
Även äldre kan ha god effekt av cochleaimplantat. Mellan år 2000 och 2007 fick 24 patienter, före detta hörande, äldre än 74 år cochleaimplantat med mycket goda resultat som följd.
Cirka 40-50 procent av dövfödda eller tidigt döva har också andra handikapp. Då kan ett implantat göra stor skillnad. Samtidigt är det viktigt att tänka på att det kanske skapar större frustration och rädslor att få ett hörselsinne aktiverat om man inte, med sina övriga sinnen, vet hur man ska hantera det.
En artikel ur
SUmagasinet, nr 2 2008.