När dofter blir en plåga

Våren är här och med den syrener och liljekonvaljer. Härligt för de flesta, en plåga för andra.
– Doftöverkänslighet är verkligen ett hälsoproblem men tråkigt nog finns än så länge ingen effektiv medicin att erbjuda, säger Eva Millqvist, docent inom lungmedicin och allergologi på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Gå in på ett varuhus och du måste passera genom parfym-
avdelningen. Ta en resa med båt eller flyg och bland dimmorna från taxfreeshopen lägrar sig. Njut av en kväll på operan bland en festklädd och välparfymerad publik.

För de flesta av oss räcker det med en grimas och kanske lite kli i näsan. Men för andra kan det betyda hosta, rinnande ögon, nysningar, snuva och andnöd. Att det handlar om sex procent av svenskarna, de flesta kvinnor, har en studie genomförd bland befolkningen i Skövde visat.

”Doftallergi” brukar det kallas, och tidigare har dessa patienter också klassats som allergiker eller astmatiker. Men doftöverkänslighet, eller sensorisk hyperreaktivitet, skapar inte den kramp i luftvägarna som astma gör och den har heller inte något med allergi att göra, betonar Eva Millqvist. Allergi kan man diagnostisera genom pricktest och genom att man ser antikroppar i blodet.

– Hos doftöverkänsliga personer verkar vissa nervreceptorer i slemhinnorna ha en sänkt tröskel så att dessa patienter reagerar på sådant som inte påverkar andra.

Eller också är nervreceptorerna flera hos just dessa patienter. Här behövs mera forskning, påpekar Eva Millqvist.

Allergologen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset har utvecklat ett särskilt hosttest för att fastställa doftöverkänslighet. Det går till så att patienten inandas en ånga av capsaicin, det starka i chilipeppar.

– Du vet ju att om man lagar stark mat kan ögonen börjar rinna och du börjar småhosta. Capsaicinet retar nervreceptorerna och genom att mäta hur mycket patienterna hostar av ångan och jämföra med friska människors hostande kan man få en uppfattning om vilken grad av doftöverkänslighet patienten har.

Även om patienten på så sätt kan få sin diagnos finns det i dagens läge ingen bra medicin att erbjuda. Utomlands pågår försök att framställa receptorblockerare och farmakologen i Lund håller också på att forska inom receptorområdet, något som blir alltmer aktuellt i takt med att floran av dofter i vårt samhälle ökar.

Förr kunde parfymanvändning handla om en droppe bakom varje öra inför en fest. Idag sprayas dagligen dofter som är personliga och fungerar som assessoarer, inte minst bland de unga, även männen, påtalar Eva Millqvist.

– I världsekonomin har den här branschen ökat så här, säger hon och pekar snett upp mot taket.

Men det är inte bara ”luktagott” som påverkar en doftöverkänslig. Tvätt- och sköljmedel liksom starkt doftande blommor, som hyacinter, liljor, liljekonvaljer och syrener kan skapa problem hos den doftöverkänsliga. Även att lädersoffan smorts in med något läderluktande och att det tillsatts doft av nybakt i vissa miljöer kan utlösa symptomen.

Samtidigt kan Eva Millqvist skönja en ökad medvetenhet om problematiken. Fler verkar förstå att det faktiskt handlar om ett hälsoproblem och inte om inbillning eller pjåsk från den överkänsliges sida. Och insikten börjar komma om vikten av att skapa miljöer som är tillgängliga för doftöverkänsliga. I höst kan riktlinjer angående starka dofter i hälsooch sjukvården komma att antas i Västra Götalandsregionen. En arbetsgrupp, tillsatt av regionens hälso- och sjukvårdsdirektör Lars-Olof Rönnqvist, har utarbetat ett underlag som är ute på remiss.

Eva Millqvist har deltagit i arbetsgruppen och anser att gemensamma riktlinjer för regionen är bra som stöd.

– Inte minst inom hälso- och sjukvården och tandvården är det viktigt att både personal och patienter slipper att utsättas för starka dofter. Att vara doftöverkänslig är tufft, det kan bli ett socialt handikapp. Tänk att inte ens kunna ta en buss av rädsla för att bli sjuk.