– Den mest allvarliga formen av psykos börjar inte särskilt dramatiskt utan kommer oftast smygande. Man märker kanske att ”så här var han inte för ett halvår sedan”, säger psykolog Lennart Lundin, sektionschef inom psykossektionen, Psykiatri Sahlgrenska, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Hos män startar psykoser i regel i åldrarna mellan 18 och 22 år, hos kvinnor fem till sju år senare. Sjukdomen brukar börja med kognitiva problem, svårigheter att minnas, förstå och bearbeta information och hänga med i skolan. Läraren ser att elevens uppsatser blir allt mer obegripliga och att språket försämras.
Det hänger ofta ihop med initiativlöshet och brist på energi. Den unga människan blir obeslutsam, gör allt mindre, slutar ägna sig åt sin hobby och blir mer och mer tillbakadragen. Sådant kan i och för sig vara tecken på depression. Den som är på väg in i en psykos tänker på ett obekymrat sätt och tycker att ”när den här gröten i huvudet har gått över ska jag börja göra saker igen”. Som ung och deprimerad är man mera bekymrad över sin situation.
Psykossjukdomen gör att man upplever saker som är oförklarliga. Ibland känner man sig bestrålad, och det är vanligt att tro att man har ett datachip inopererat. Det verkar som om andra tittar på en, och när man rör sig tycker man att andra rör sig likadant. Någon dag när man ser på tv förstår man att budskapet är precis riktat till en själv. Man får en vag känsla av att vara en viktig person i världens skötsel, men vet inte hur man ska göra. Allt blir mer och mer obegripligt.
Kan utlösas av påfrestningar
Ofta är det yttre påfrestningar som puffar personen över kanten, så att psykosen bryter igenom. Det kan handla om flytt eller studiestart, förr var det värnplikten. Den sjuke tolkar nu alla yttre upplevelser utifrån sina inre tankar och blir bekymrad över vad som egentligen händer med honom eller henne, men är inte direkt orolig för att misslyckas med studierna. Vägen in i psykosen är ofta sammanflätad med stor ångest. Ibland finns droger med i spelet.
Det blir svårt att förstå sig på andra människors sätt att vara, man blir lite fyrkantig mot dem. Man får hallucinationer, börjar höra röster, som kommenterar det man gör eller säger vad man ska göra. Rösterna är ofta negativa, obehagliga och straffande. Det förekommer även hallucinationer med synintryck. Verkligheten blir svår att hantera, eftersom hallucinationerna är så starka och verkliga.
Man kan få vanföreställningar, exempelvis att man är förföljd, att kroppen förändras, att man är död eller har blivit vampyr. Det är oerhört svårt att leva i denna värld, där alla ens upplevelser filtreras genom psykosen.
Viktigt med tidig behandling
Det finns risk för bestående funktionshinder om den sjuke inte snabbt får behandling. En artonåring får mycket svårare sociala skadeverkningar, jämfört en 42-åring som har ett sedan länge etablerat nätverk. Familjen utsätts för oerhörda påfrestningar om behandlingen fördröjs.
– Modern psykosbehandling är väldigt annorlunda än traditionell behandling. Vi har ett paket av insatser och behandlingskomponenter, som vi stämmer av och genomför tillsammans med patienten och de närstående, säger Lennart Lundin.
– Vi har tidigt mycket aktiv kontakt med patientens nätverk och familj. Behandlingen sker oftast i öppen vård. Vi försöker förklara och diskutera med patienten om upplevelserna och varför patienten tänker på ett visst sätt. I många fall har patienten en så kallad Case Manager, som stöd under åratal.
– Vi använder kognitiv beteendeterapi, KBT, för att hjälpa patienten att hantera symtomen. Patienten kan till exempel göra överenskommelser med sina röster att inte störa under viss tid. Eller också kan patienten relativisera upplevelserna för att inte bli så rädd för dem.
Text: Ann Louise Leikin