– Att unga använder droger kan vara ett sätt att få något viktigt sagt. Det är en stor utmaning för föräldern att försöka få en bättre relation med sin son eller dotter som börjat missbruka. Kommunikation är viktigare är kontroll, säger familjeterapeut Annika Hallén Hemb vid Mini Maria Centrum, en socialpsykiatrisk mottagning för unga upp till 21 år.
Det finns fyra Mini Maria i Göteborg. Där arbetar team med socionomer, sjuksköterskor, barnmorskor, psykologer och läkare som har särskild kompetens att möta unga med missbruk. Behandling med samtal och medicinska insatser ges i öppen vård.
– Både killar och tjejer kommer till oss, de flesta är i gymnasieåldern. Vi ser att de missbrukar på olika sätt, som rekreation, för smärtlindring eller för att de fastnat i beroende. Ungefär en tredjedel uppger att de lider av psykisk ohälsa. Vår ambition är att arbeta utifrån en helhetssyn på den unga människan, säger Annika Hallén Hemb.
– Första tiden är drogen i fokus. Vi arbetar med strategier för att bryta missbruket, och det brukar inte vara så svårt. Den fortsatta behandlingen går ut på att hålla drogfrihet på lång sikt, och det kan vara svårare. Vi arbetar parallellt med enskilda samtal, föräldrarådgivning och familjesamtal.
Samtal och rådgivning går ut på att reflektera, se sammanhang och gå i dialog. Arbetet sker i sampel med ungdom och familj, ibland också med exempelvis skola, kamrater och samhället runt omkring. Syftet är att försöka förstå och tillsammans finna takt för förändring. Psykisk ohälsa handlar ofta om komplexa problem där riskfaktorer och friskfaktorer påverkar.
Riskfaktorer
• Hög tillgänglighet till alkohol och droger i sitt bostadsområde
• Otrivsel eller misslyckanden i skolan
• Låg kunskapsnivå
• Kompisar med problem
• Familj med konfliktfyllt eller kyligt familjeklimat
• Missbruk inom familjen
• Brister i anknytning, omsorg och tillsyn
• Psykisk ohälsa, känslor av skuld, förtvivlan eller övergivenhet
Friskfaktorer
• Fungerande skolgång
• Att känna tillhörighet och anknytning
• Gott familjeklimat, kärleksfulla relationer
• Tydliga normer och förväntningar från föräldrar
• God insyn i vad barnet gör utanför hemmet
• Goda kompisrelationer
• God självbild, social kompetens
• God problemlösningsförmåga, känsla av kontroll
• Tro på framtiden
Förhandlingsfamiljen
Annika Hallén Hemb konstaterar att familjebilden i Sverige har genomgått enorma förändringar under efterkrigstiden (efter 1945). Dåtidens patriarkala familjestruktur har till stor del ersatts av ”förhandlingsfamiljen”.
I en patriarkalt hierarkisk familjestruktur kretsar mycket av familjens energi kring pappan. Familjen anpassar sig till hans arbete, tider, behov av lugn och ro, av mat och dryck. Enkelt uttryckt – pappan är i centrum av familjen. Det är också han som i hög grad bestämmer och utfärdar olika typer av förhållningsregler och sanktioner.
I en dialogiskt orienterad och förhandlande familjestruktur är familjens energi mer jämlikt fördelad mellan könen och också mellan föräldrar och barn. Familjen organiserar sig på ett mer demokratiskt sätt utifrån vars och ens behov av omsorg och skydd, frihet och eget utrymme.
När den unge börjar med droger
När en ung människa börjar med droger sker förändringar i relationen till föräldrarna. Han eller hon:
• drar sig undan familjens gemensamma aktiviteter
• upphör att berätta om sitt liv utanför familjen
• håller inte avtal som görs
• får andra värderingar än familjens
• ”svarar inte”, dialogen upphör.
Vad händer med frigörelsen?
• Frigörelseprocessen avstannar.
• Icke fungerande regler och bristande tillit leder till försämrade relationer, föräldrarna ger mindre ansvar och kontrollerar mer.
• Relationerna kommer allt mer att präglas av oro, konflikter och misstro.
• Den bristande tilliten leder till än starkare oro och ångest som i sin tur skapar behov av att göra något, av att agera och ytterligare kontrollera. Det blir en ond cirkel som inte går att bryta.
Bemästra ungdomsmissbruk eller psykisk ohälsa
– Det är flera utmaningar för föräldern, att stå ut med sin oro, att söka relation istället för kontroll och att inte isolera sig, säger Annika Hallén Hemb.
En utgångspunkt för att bemästra ohälsa är att konsekvent sätta in sina tankar och resonemang i ett hälsofrämjande perspektiv. En annan grundval är att först identifiera det sjuka och problematiska för att sedan gå vidare och utöver detta identifiera och fokusera på det friska och utvecklingsbara.
Man kan bemästra ungdomsmissbruk och psykisk ohälsa genom att öka känslan av samhörighet mellan ungdom och föräldrar. Det är också viktigt att öka känslan av kompetens hos både ungdom och föräldrar. Att inte vara ensam och att känna att man kan och klarar av något – det växer man av.
Stödet till föräldrarna bör i första hand inriktas på att förbättra kommunikationen mellan föräldrar och barn snarare än att fokusera på kontroll och gränssättning. Kommunikation är viktigare än kontroll – ungdomar önskar bra relationer med sina föräldrar.
Text: Ann Louise Leikin