Konventionsstaterna erkänner barnets rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Konventionsstaterna skall sträva efter att säkerställa att inget barn är berövat sin rätt att ha tillgång till sådan hälso- och sjukvård.
Ur FN:s barnkonvention, artikel 24.1
I samband med invigningen av Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus augusti 1999 bildades Centrum för barns rätt till hälsa. Avsikten är att öka möjligheten att i det dagliga arbetet använda FN:s barnkonvention och NOBAB:s "Nordisk standard för omsorg av barn och unga på sjukhus" för att förbättra barns och ungas rättigheter i vården.
För att kunna göra detta behöver vi skapa en struktur för att systematiskt undersöka och dokumentera barns och ungas villkor i samhället med speciell inriktning på sjukvården och för att med vetenskaplig metodik genomföra förbättringar.
För att lösa dessa uppgifter är det nödvändigt att bygga på det stora engangemang som finns bland alla kategorier av personal inom barn- och ungdomssjukhuset. Det är också betydelsefullt att vi kan knyta till oss en bredare kunskap i samhället utanför sjukhuset liksom den kunskap som föräldrar besitter och - inte minst viktigt - kunskap och erfarenheter hos de barn och unga som vi arbetar för.
Presentation av centrum för barns rätt till hälsa
Presentationsaffisch
Barnets rätt att vägra eller samtycka till behandling
Artikel ur Sahlgrenska Universitetssjukhusets personaltidning Substans. NR 6 år 2000
FN:s barnkonvention
FN-konventionen om barns rättigheter, i dagligt tal barnkonventionen. För 10 år sedan fick barn och ungdomar, för första gången i världshistorien, en alldeles egen lag som fastställer deras rättigheter. Sverige ratificerade konventionen 1990 vilket innebär att vårt land har förbundit sig att följa konventionens innehåll.
Vi, som arbetar med barn och ungdomar, skall anstränga oss till det yttersta för att tillgodose barns grundläggande behov, skydda barn mot utnyttjande och låta barn ha medinflytande. Barnkonventionen slår fast att barn inte bara är en angelägenhet för sin familj utan också ett ansvar för samhället i stort. Varje vuxen som möter ett barn har ansvar för att det barnet blir bemött med respekt för sina egna åsikter och erfarenheter.
Den bärande tanken är principen om barnets bästa och att barnet är en fullvärdig människa med egna rättigheter. Konventionen innehåller 13 inledande paragrafer om hur konventionen utformats och om hur den tolkas. Därefter följer 54 artiklar i tre delar. Del 1 handlar om rätten att få sina basbehov tillgodosedda, såsom mat, hälso- och sjukvård, skolgång, lek, båda sina föräldrar mm.
Del 2 handlar om rätten till skydd mot utnyttjande och diskriminering. Förbud finns inte mot aga men mot misshandel, narkotika (ej alkohol), arbete, tortyr, fängelse och krig.
Del 3 handlar om rätten till medinflytande genom att få uttrycka sin åsikt och få den respekterad ex. vid skilsmässa.
Exempel på några av artiklarnas innehåll:
Art 1 Definition av "barn"
Med barn avses varje människa under 18 år, om inte barn blir myndig tidigare enligt den lag som gäller för barnet.
Art 3 Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.
Institutioner, tjänster och inrättningar som ansvarar för vård eller skydd av barn ska uppfylla av behöriga myndigheter fastställda normer, särskilt vad gäller säkerhet, hälsa, personalens antal och lämplighet samt behörig insyn.
Art 13 Barnet ska ha rätt till yttrandefrihet.
Art 24 Barn har rätt att åtnjuta bästa uppnåeliga hälsa och rätt till sjukvård och rehabilitering. Åtgärder ska vidtagas för att:
minska spädbarns- och barnadödligheten
säkerställa nödvändig hälso- och sjukvård fram för allt primärvård
bekämpa sjukdom och undernäring
säkerställa tillfredsställande hälsovård för mödrar före och efter förlossningen
föräldrar och barn får undervisning om barnhälsovård och näringslära, fördelarna med amning, hygien och förebyggande av olycksfall.
Art 37 Inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.
För konventionen finns en övervakningskommitté som består av 10 experter som granskar rapporter från respektive land om och hur konventionen efterlevs dvs överensstämmelse med landets lagar och dess tillämpning.
Två år efter ratificering lämnas den första rapporten in därefter var femte år om de åtgärder som vidtagits för att följa konventionen. Kommitten begär också in rapport och uppgifter från frivillig organisationerna.
Efter Sveriges första rapport tillsattes en barnombudsman i Sverige 1993 som skall bevaka att konventionen följs och att ett medvetet barnperspektiv förs in i alla beslutsprocesser. Sveriges BO heter Lena Nyberg.
LITTERATUR
Mänskliga rättigheter
Konventionen om barnets rättigheter
UD informerar 1996:2
Barnets rättigheter
…och samhällets skyldigheter
W&W, Rädda Barnen, Stockholm 1991
Kära FN – jag mår bra!
Första rapport av Sverige
Konventionen om barns rättigheter
Socialdepartementet, Stockholm 1992
BARNENS LAG
- en bok för barn om FN:s barnkonvention
Jesús Alcalá och Siv Widerberg
Raben&Sjögren, Stockholm 1991
Tänk om …
Rapport från barnens myndighet
Barnombudsmannen 1996
Barndom sätter spår
Rapport från barnens myndighet
Barnombudsmannen 1997
Ett steg framåt
En handbok om barnkonventionen för kommuner och landsting
Barnombudsmannen 1998
...och sen så tycker jag
Rapport från barnens myndighet
Barnombudsmannen 1999
Båda är bäst, typ
Rapport från barnens myndighet
Barnombudsmannen 2001
Andra rapport av Sverige
Konventionen om barnets rättigheter
Socialdepartementet 1997