Vad är ett utomkvedshavandeskap?

Mellan 2 och 3% av alla graviditeter idag utgörs av utomkvedshavandeskap (ektopiska graviditeter). Det är en graviditet som tillväxer utanför livmodern. Oftast sker detta i äggledarna och beror på att det befruktade ägget inte kan komma fram till livmodern utan fastnar på vägen. I mindre än 15% kan ett utomkvedshavandeskap tillbakabildas av sig självt. I övriga fall är det risk att äggledaren kan spricka och stora blödningar uppstå, varför man måste operera.
 
 
Varför drabbas man av utomkvedshavandeskap? 
 
Det vanligaste är att det finns skador i slemhinnan inne i äggledarna eller sammanväxningar runt omkring äggledarna. Sådana skador kan uppkomma efter äggledarinflammation, t.ex. klamydiainfektion eller efter infektioner i livmodern. Sammanväxningar kan bildas efter alla typer av bukoperationer och efter infektioner i buken, t.ex. blindtarmsinflammation och innebär ökad risk, liksom endometriossjukdom. Blir man gravid trots att man har en spiral som preventivmedel kan också ett utomkvedshavandeskap uppstå. Har man haft ett utomkvedshavandeskap är det ökad risk att drabbas igen.
 
 
Vilka symtom förekommer vid utomkvedshavandeskap? 
 
Det vanligaste symtomet är menstruationsrubbningar. Småblödningar, bruna flytningar och värk i buken förekommer nästan alltid. Ibland kan vanliga graviditetssymtom som illamående och bröstspänningar förekomma. Ett utomkvedshavandeskap som blöder inne i buken kan orsaka svåra smärtor, yrsel och chock.
 
 
Hur får man reda på att det är ett utomkvedshavandeskap? 
 
Har man några av de kända riskfaktorerna som beskrivits ovan bör man söka gynekolog vid tidig graviditet. Diagnosen ställs med minst två blodprov av graviditetshormonet hCG och med ultraljud. I vissa fall kan diagnosen av ett utomkvedshavandeskap vara svår att skilja från ett tidigt missfall och man får då göra upprepade provtagningar och ultraljud eller utföra en skrapning/titthålsoperation för att säkerställa diagnosen.
 
 
Operation av utomkvedshavandeskap 
 
De flesta ingrepp görs idag med titthålsoperation i narkos. Vid små och tidiga graviditeter, där skadan på äggledaren är liten kan man göra en öppning i denna och suga ut graviditeten, men i de flesta fall opereras äggledaren bort. Båda ingreppen tar en knapp timme och avslutas med några stygn i naveln och vid de små hålen nedtill i buken. Man får oftast en kateter i urinblåsan som kan behållas över natten.
 
 
Efter operation 
 
Vårdtiden är oftast 1-2 dygn. Är man Rh negativ kan man behöva vaccineras. Om äggledaren sparats finns risk att det trots allt kan finnas graviditetsvävnad kvar som man inte sett vid operationen och man måste följas med blodprovstagningar var vecka tills graviditetshormonet har försvunnit.  I sällsynta fall kan man behöva genomgå en operation till eller få en tilläggsbehandling med metotrexate, som är en typ av cellgift som får graviditetsvävnaden att tillbakabildas. Om äggledaren opererats bort räcker det oftast med att kontrollera att graviditetstestet är negativ 2-3 veckor efter operationen. Sjukskrivningsperioden varierar mellan 1-3 veckor. Man bör vänta med ny graviditet 2-3 månader efter operationen och preventivmedel övervägs vid utskrivningen.
 
 
Prognos 
 
Efter att ha drabbats av utomkvedshavandeskap finns alltid en ökad risk att det skall hända igen. Vid en efterföljande graviditeter bör man alltså tidigt vända sig till reproduktionsmedicin eller akutmottagningen på KK för att lokalisera graviditeten med ultraljud. Chansen att nästa graviditet skall sitta rätt är dock mycket större (80-90%) än risken att drabbas en gång till. Prognosen för att få barn efter utomkvedshavandeskap är c:a 60% och likvärdig om man opererat bort äggledaren eller bara gjort en öppning i den. Har man inte blivit gravid inom ett år efter operation bör provrörsbefruktning övervägas. 
  
 
Telefonrådgivning barnmorska vid Reproduktionsmedicinska mottagningen:
Tfn 031-342 35 71 
Måndag kl. 8.30-11.30
Tisdag kl. 13.00-16.00
Onsdag - fredag kl. 8.30-11.30

Gynakuten, SU/Sahlgrenska öppet alla dagar - dygnet runt
Telefon till växeln 031-342 10 00

 
Text: Jane Thorburn, docent, överläkare