CPAP
- Måste jag ligga på rygg när jag använder CPAP?
Nej, moderna CPAP utrustningar har ledade masker och det är förhållandevis lätt att byta sovställning. Att sova på mage kan dock vara svårt.
- Måste jag ta med CPAP utrustningen när jag reser?
Det är idag lätt att ta med sig CPAP utrustningen när man reser. Vi rekommenderar att du använder CPAP så mycket som möjligt. De flesta brukar dock kunna hoppa över CPAP under kortare resor om omständigheterna kräver det. När du tar med CPAP så tänk på att resor till vissa länder som har omfattande tull- och säkerhetsrutiner kan underlättas om du har med ett intyg om din pågåenden behandling. Ett sådant intyg kan utfärdas av sömnlaboratoriet.
- Hur länge måste jag ha CPAP?
Vi rekommenderar att du alltid använder CPAP när du sover. För de flesta innebär CPAP i princip en livslång behandling.
- Finns det olika typer av masker?
Ja, det finns två olika typer av masker och det är näsmasker och helmasker. Näsmasken sitter endast över näsan och helmasken sitter över både näsa och mun. Se hur maskerna ser ut, klicka här.
- Hur gör jag med CPAP behandling när jag är förkyld eller täppt i näsan?
Har du lindrigare förkylningssymtom kan, under en begränsad period, vanlig nässpray hjälpa och vara tillräckligt. Personer med periodisk allergisk nästäppa kan bli hjälpta av nässpray mot sin allergi. Besvär med CPAP behandlingen på grund av långvarig nästäppa kan ibland underlättas genom användning av helmask eller luftfuktare. Kontakta sömnlaboratoriet vid oklarheter.
- Jag upplever det ofta svårt att andas ut. Skall man sänka trycket?
Principen vid CPAP bygger på övertryck. Det finns vissa former av CPAP där fördelningen av in- och utandningstryck varierar. Trycket på din CPAP är anpassat till dina behov, och även om man kortvarigt kan justera ner trycket bör man snarast återställa trycket till det ursprungliga. Om du upplevt en plötslig och kraftig förändring av trycket bör du kontakta sömnlaboratoriet för kontroll av din utrustning.
- Ljudet från CPAP-apparaten är störande. Vad gör jag?
Ljudet som du störs av är oftast blåsljud från masken och inte maskinljudet. Detta oljud blir högre ju högre trycket är och är därför svårt att avhjälpa. En mask passar inte alla och ibland kan man med en annan maskmodell uppleva mindre störljud. Ibland kan öronproppar hjälpa.
- Hur gör jag när jag behöver tillbehör t.ex. ny mask eller service på min CPAP?
Ring sömnlab och beställ tid så hjälper vi dig inom en vecka.För mer information klicka här.
Senast uppdaterad: 2008-09-11 09:02
Publicerad av: Infomaster SU,
Informationsansvarig: Mona Palmqvist,
Denna sida är en del av
Om sömn
- Hur länge måste man sova?
Sovtiden är väldigt individuell. De flesta människor sover mellan 6 och 8 timmar per dygn. För att kunna vara tillräckligt vaken under hela dagen krävs minst 4-5 timmars sömn. För att känna sig utsövd behöver de flesta människor minst 6 timmars sömn. Under sommaren är sömnbehovet lite mindre, under vintermånaderna lite större. Man skall undvika mer än 9 timmars sömn per dygn (genomsnittsvärde, gäller inte vid enstaka tillfällen när man måste återhämta sömnen). För mycket sömn gör att man blir slö, lätt deprimerad eller har svårt att koncentrera sig. Kort sagt, lagom är bäst!
- Kan man sova i förväg?
Nej, det går inte att sova i förväg för att inte bli trött under kvällen/natten. Däremot kan man se till att man inte har sömnbrist innan man går på fest eller genomför någon längre bilresa etc.
- Tar vi igen sömnen?
Ja, om vi har sömnbrist, så hämtar vi igen den. Är det väldigt mycket sömnbrist, så kan det ta flera nätter. De flesta av oss samlar på sig sömnbrist under en arbetsvecka så att vi är i behov av en sovmorgon på helgen. Då återhämtar vi tillräcklig sömnmängd. Framför allt djupsömn hämtas igen på bekostnad av mindre andel lättsömn.
- Varför sover vi?
Ett säkert svar på denna fråga finns inte. Sömnen finns hos alla däggdjur och hos människor och verkar ha stor betydelse för kroppsfunktionen (till exempel vila av hjärt-kärlsjuksystem, muskelavslappning) och psykiskt välmående. Dessutom är vår minnesfunktion kopplad till bra och ostörd sömn. Man kan även tänka sig att en ytterligare funktion är att vi sparar energi under den tiden vi sover. Detta kan ha haft stor betydelse under evolutionen. Människor sparade på energiförbrukningen när det var för mörkt att jaga eller att ta hand om hushållet.
Ytterligare kunskap har forskare samlat under olika experiment vid sömnbrist. Psykiskt och kroppsligt välmående minskade kraftigt under lång sömnbrist (dagar till veckor). Försökspersonerna fick hallucinationer eller blev psykotiska. Blodtryck och puls var mycket instabila. Djurexperiment har visat att immunförsvaret kan försämras vid sömnbrist. Denna typ av experiment visar på sömnens nytta för oss människor.
Senast uppdaterad: 2008-09-11 09:02
Publicerad av: Infomaster SU,
Informationsansvarig: Mona Palmqvist,
Denna sida är en del av
Om sömnapné
- Kan jag göra något själv?
Ja, det kan du, se "vad jag kan göra själv".
- Varför snarkar man?
Orsaker till sömnapné är inte fullständigt kartlagda. Det finns en väldigt tydlig ärftlig komponent, det vill säga oftast snarkar föräldrar eller syskon eller även barn till patienter med sömnapné. Däremot är bidragande faktorer, så kallade riskfaktorer för sömnapné kartlagda:
- Övervikt är en mycket betydelsefull riskfaktor för sömnapné. Ofta kan patienter själva berätta att snarkning och/eller dagtidströtthet kom efter viktökning. Studier har visat att vikt reduktion kraftigt kan minska sömnapné.
- En förkortad underkäke (s.k. överbett) kan leda till att tungbasen sitter längre bak i svalget. Obstruktion i svalget kan då lättare uppstå under sömnen när all muskulatur i svalget slappnar av.
- Stora tonsiller (mandlar) eller andra hinder i näsan och/eller svalget kan utgöra en riskfaktor för snarkning och/eller andningsuppehåll. Alla patienter med sömnapné bedöms av öron-näsa-halsläkare. Hos barn hjälper en snarkoperation i de flesta fall. Hos vuxna är detta tyvärr ej fallet.
- Alkohol och vissa mediciner, som t.ex. viss typ av sömnmedicin, kan leda till kraftig muskelavslappning. Detta kan i sin tur förorsaka sömnapné/snarkning.
- Varför stoppar andningen?
Man vet inte i detalj varför människor får andningsuppehåll. En teori som stöds av många mätningar på sömnlaboratoriet hävdar att all muskulatur slappnar av under sömnen som en del i sömnprogrammet. I svalget finns ett antal muskler som är aktiva under vakenhet för att hålla öppet i övre delarna av andningsvägen. Under sömnen kan den övre delen av andningsvägen, fram för allt i svalget, täppas till eller bli helt avstängd när denna muskulatur slappnar av. Andningsuppehåll inträffar oftare i ryggläge, när tungan slappnar av och närmar sig den bakre delen av svalget. Även i sidoläge har många patienter med sömnapné sina andningsuppehåll.
- Kan man dö?
Kroppen har många försvarsmekanismer mot sömnapné. Framför allt avbryts sömnen upprepade gånger för att avsluta ett andningsuppehåll. Dessa korta uppvaknanden kallas arousals och leder till intensiv andning och återhämtning av syre. Andningsuppehållen kan uppstå flera hundra gånger under en enda natt. Sömnapné uppstår sällan akut, det tar oftast flera år med enbart snarkning till komplett sömnapné utvecklas. Risken med sömnapné ligger i utveckling av hjärt-kärlsjukdomar som högt blodtryck, hjärtinfarkt och/eller stroke. Många forskningsstudier visar klart att sömnapné inte är gynnsamt för hjärt- och kärlsystemet. Mer och mer kunskap tyder på att obehandlad sömnapné förkortar livet eller leder till allvarliga konsekvenser. Därför anses det viktigt att finna en diagnos och att hitta en bra behandling och inte att betrakta sömnapné som ett störande nattligt ljudfenomen.
Utöver kopplingen till hjärt- och kärlsjukdomar är det väl dokumenterat att patienter med sömnapné kan ha svårt för att utföra monotona uppgifter under längre tid på grund av översömnighet. Frekventa korta sömnstörningar (arousals) leder till en sönderhackad sömn, som i sin tur leder till en invalidiserande översömnighet dagtid. Här finns stora risker för olyckor på arbetsplatsen och även i trafiken som kan få allvarliga följder.
Senast uppdaterad: 2008-12-23 13:05
Publicerad av: Infomaster SU,
Informationsansvarig: Mona Palmqvist,
Denna sida är en del av
Sovskena
- Kan alla använda bettskena (sovskena)?
Nej, bettskena kan eller skall ej utprovas till personer som har problem med tandlossnings- sjukdom eller som har för få egna tänder. Tidigare käkskada eller reumatism kan också innebära att man undviker bettskena.
- Kan tänderna skadas vid användning av bettskena?
Nej, inte om du har friska tänder.
- Kan man få bestående underbett vid användning av bettskena?
Nej.
- Kan man använda både CPAP och bettskena samtidigt?
I enstaka fall kan detta försökas i syfte att sänka CPAP-trycket.
Senast uppdaterad: 2008-09-11 09:02
Publicerad av: Infomaster SU,
Informationsansvarig: Mona Palmqvist,
Denna sida är en del av
Undersökning på sömnlaboratoriet
- Är det många sladdar och kablar?
Vi använder en del utrustning för att upptäcka snarkning, andningsuppehåll och specifika sömnstörningar. All utrustning är specialtillverkad för att störa sömnen så lite som möjligt. Visst kan det vara ovant att sova med denna utrustning, men långt över 90% av våra patienter sover bra trots alla kablar och sladdar så att vi kan ställa diagnosen nästa morgonen. (Var god se sidan diagnostik).
- Får man eget rum?
De flesta rum på sömnlaboratoriet är enkelrum, bara i sällsynta fall får man sova på en sal för två personer. Vi använder då rumsavdelare placerade så att man kan sova mera ostört.
- Gör det ont?
Ingen av våra rutinundersökningar kräver blodprovstagning eller smärtsamma procedur. Ibland kan huden vara känslig för elektroder eller plåster, och man kan få hudreaktioner. För övrigt finns ingen risk med sömnundersökningar.
- När skall jag komma?
Läs noggrant kallelsebreven, där får du en noggrann information om alla tider och lokaler. Vid osäkerhet ring gärna till sömnlaboratoriet: 031-342 3772. Det är av yttersta vikt att du kommer till inbokad undersökning. Väntelistan för sömnlaboratoriet är väldig lång så det är av extra vikt att alla sängplatser blir utnyttjade varje natt och att vi vid alla polikliniska (dagtid) undersökningar kan få dela ut den utrustning som skall användas. Försök att komma på inbokad tid, eller lämna återbud i god tid.
- Träffar jag doktorn?
Alla patienter som har en inneliggande sömnundersökning kommer vanligtvis att träffa sömndoktorn eller avdelningsdoktorn nästa morgon. Detta kan ske mellan klockan 7.30 och 12.00 (var god se kallelsebrev). Dessutom finns tider på sömnmottagningen.
Senast uppdaterad: 2008-09-11 09:02
Publicerad av: Infomaster SU,
Informationsansvarig: Mona Palmqvist,
Denna sida är en del av