Varför slår influensan till olika hårt från år till år och hur ofta blir det allvarlig influensa som svininfluensa? Detta och mycket mer svarar Lars Hagberg, professor på Infektionskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, på.

Lars Hagberg, professor på Infektionskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Influensan är en lika självklar del av vintern som snö är i andra delar av landet. Skillnaden mellan ett vanligt förkylningsvirus och ett influensavirus är att det senare är aggressivare, därför blir du snabbare sjuk och får ofta hög feber, ont i kroppen och hosta.
Än så länge har influensasäsongen varit relativt lugn. Vecka fyra hade endast 253 fall av influensa bekräftats i Sverige den här säsongen, enligt Smittskyddsinstitutets siffror. Vid samma tidpunkt förra året låg antalet fall redan på 1386 stycken. Det egentliga antalet fall är högre eftersom inte alla går till läkaren och tar ett prov när de blir sjuka, men det ger ändå en fingervisning om hur det ser ut i landet.
Influensavirus ändrar på sig hela tiden
En anledning till det få antalet fall kan vara den ovanligt varma vintern det här året. När det är kallt ute smittas fler och det beror på att vi vistas mer inomhus och underlättar virusets spridning, säger Lars Hagberg, professor på Infektionskliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
– Toppen på influensasäsongen är olika från år till år. Den brukar börja i mitten av november och hålla på till början av mars men det har också förekommit utbrott framme i april.
Hur många som smittas beror även på hur mottagliga vi är för influensan. Det finns nämligen tre olika influensavirus:
- Influensa A: Den ger stora utbrott under vinterhalvåret och ger allt från lättare luftvägsinfektion till svåra influensasymtom.
- Influensa B: Den är ganska lik Influensa A och återkommer varje år och ger små utbrott.
- Influensa C: Den ger små lokala utbrott och leder endast till lindrig luftvägsinfektion.
Svininfluensan som kom 2009 är en variant av Influensa A. Anledningen att den gjorde många människor allvarligt sjuka var att den inte alls såg ut som tidigare influensavirus, säger Lars Hagberg.
– Influensa A kan ändra på sig ganska mycket på kort tid. Små förändringar leder till mindre utbrott medan stora förändringar i viruset leder till stora utbrott som svininfluensan.
En riktigt allvarlig influensa dyker dock inte upp oftare än var 50-60:e år och även om unga människor dog av svininfluensan så är det ovanligt när det gäller vanlig influensa.
– Trots att dödligheten stiger något i influensatider så är det oftast människor som är äldre, hjärtsjuka, lungsjuka eller lider av andra kroniska sjukdomar som dör, säger Lars Hagberg.
För dessa personer är det särskilt viktigt att vaccinera sig mot influensan varje år. Vaccinationen ger ett 70-procentigt skydd men ger även en lindrigare influensasjukdom om du ändå skulle drabbas av influensa.
Ovanligt med biverkningar som de av svininfluensavaccinet
Efter nyheterna om fall av narkolepsi efter svininfluensavaccination finns en viss oro för att influensavaccin. Lars Hagberg säger att de aldrig sett något liknande med andra vaccin och en teori är att det var ett förstärkningsmedel som ligger bakom narkolepsifallen. Anledningen att man använde det till svininfluensavaccinet var att man på väldigt kort tid var tvungen att få fram många doser. Förstärkningsmedlet gjorde att en mindre dos vaccin kunde användas för att ge samma skydd.
– Även om alla nödvändiga tester gjordes på förhand är det svårt att upptäcka väldigt ovanliga biverkningar innan många människor testat vaccinet. Nu har man så många doser som behövs och det förstärkningsmedel som användes då används inte längre.
Fyra snabba frågor till Lars Hagberg
Hur gör jag för att undvika att drabbas av influensa?
Undvik att träffa sjuka personer och att peta dig i ögon och näsa. Till viss del kan handsprit tänkas skydda, men det finns inget som bevisar att det skyddar.
Vad kan jag göra när jag har blivit smittad?
Det enda du kan göra är att ta det lugnt, tycka synd om dig själv och undvika att umgås med andra. Att proppa i dig vitlök eller pröva andra huskurer tror jag inte har någon effekt. Drick hellre något varmt och ta smärtstillande tabletter om symtomen blir allt för jobbiga.
När ska jag söka vård?
Börjar du få svårt att andas och har hög feber så ska du söka hjälp, likaså om du fortsätter att bli sämre efter flera dagars sjukdom. Då finns en risk att det har blivit en lunginflammation.
Hur gör ni för att förutsäga vilken influensatyp som kommer att slå till?
Eftersom influensasäsongen börjar i Asien, där de har vinter när vi har sommar, brukar vi kunna gissa vilken influensa det blir här och beställa rätt vaccin.
Text och foto: Stefan Sarajärvi