Dags för sensommarbad? Ta med vinäger, kreditkort eller silvertejp och en hudkräm med kortison ifall du skulle ha oturen att bli bränd av en manet, tipsar Kai Knudsen, docent och överläkare.
Intresset för havets hemligheter och deras giftighet är en självklarhet för Kai Knudsen, narkosläkare som till vardags arbetar inom intensivvården på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Vi här på västkusten känner väl till den röda brännmanetens bränntrådar. De är inte direkt farliga, men nog så otrevliga att simma in bland.
– Kommer du in i en riktig sörja av brännmaneter kan smärtan bli både plågsam och långvarig om du inte gör något, säger han.
Maneten lever i två faser. En fas då de sitter fast på botten. De övergår sedan till medusaformen, tallriksformen med klockan, som vi känner igen från alla maneter. Maneten är ett rovdjur med tusentals långa bränntrådar som den drar genom vattnet för att fånga småfisk och vattenlevande småkryp. Dessa bränns till döds av manetens trådar och äts därefter upp.
– På bränntrådarna sitter små harpunliknande utväxter, som sticker djuret, som i värsta fall kan vara du. Inte för att du dör av det, men det känns inte behagligt precis, säger Kai Knudsen.
Den lilla harpunen utlöses mekaniskt och går in i huden och fastnar där. Bränntrådarna och nässelcellerna som sitter på harpunen sätter sig fast i huden.
– Det kan bli ganska långdragna besvär av en brännmanet om du inte gör något, fortsätter han.
– Det bästa är att skölja av sig med saltvatten men hoppa absolut inte i vattnet igen. Ta istället upp en hink med rent saltvatten och slå över dig.
Använd däremot inte kranvatten för då blir besvären värre. Man kan sedan försöka neutralisera de ställen där man fått de giftiga nässelcellerna genom att badda huden med rikligt med vinäger.
– Därefter ska man mekaniskt skrapa bort kvarvarande trådar . Bäst gör man det med ett kreditkort, eller ännu bättre med tejp, helst silvertejp, som man klistrar på huden där det bränns, tipsar Kai Knudsen.
Efteråt kan du smörja ställena med en kräm innehållande kortison eller någon bedövande och svalkande substans. Kom ihåg att inte klia eller gnugga sig mot något för då utlöser du bara ännu fler harpuner!
Så du rekommenderar folk att ha silvertejp och en kortisonkräm i sitt husapotek?
- Ja, absolut, svarar Kai Knudsen, och betonar att man även ska ta med sig dessa produkter till badstranden.
De svenska maneterna ger i stort sätt bara lokala symptom, men blir man mycket bränd kan man få lätta allmänsymptom som illamående och kräkningar. Kai Knudsen berättar om vindsurfare som ramlat rätt i manetsoppa, som han kallar de väldiga ansamlingarna av maneter det kan bli under sensommaren.
– Har man inte våtdräkt kan man bli ordentligt bränd.
Särskilt allvarligt är det om man får bränntrådarna i ansiktet. Då bör man söka sig till vårdcentralen för då behövs ofta kortisontabletter eller sprutor för att lindra den kraftiga brännskadan.
Dock är det bara någon enstaka person om året som behöver sjukhusvård på grund av brännmaneter i Sverige. Annat kan det vara för den som badar utomlands på semestern. Här finns det betydligt farligare maneter. Den ena är den inte helt okända portugisiska örlogsmaneten, som finns framför allt i Västindien, men förekommer i de flesta oceanerna. Den förorsakar varje år enstaka dödsfall. Den flyter på ytan, men under sig har den en flera meter lång tentakel, som bränns fruktansvärt.
– Den ger piskrappsliknande brännskador och det är den art som förorsakar flest brännskador, som kan vara riktigt allvarliga, säger Kai Knudsen.
En annan riktigt farlig brännmanet finns i de australiska vattnen ända upp mot Thailand och heter kubmanet. Det finns flera varianter av den, en väger upp till sex kilo och har både tentakler och bränntrådar. Cirka 60 personer har hittills avlidit av den här manetens långa brännarmar.
Kai Knudsen är docent och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset
– I Australien varnar man om kubmaneter finns i badvattnen och vill man ändå bada uppmanas man att använda skyddsdräkt, berättar Kai Knudsen och fortsätter:
– Den ger så kraftigt stresspåslag då den bränns att om någon står och skriker i vattnet så är det skrik av smärta då de blivit brända. Det är inte ovanligt att människor kollapsar och får hjärtflimmer, vilket kan vara livsfarligt i sig, säger Kai Knudsen, som uppmanar alla badare att hålla ett öga efter maneter, särskilt utomlands.
Text: Göran Samuelsson
Bild 1 och 2: Kristina Svensson
Bild 3: Katarina S Hallingberg
FAKTA: De flesta svenska maneter bränns
Alla maneter kan förorsaka brännskador, men vi drabbas framför allt av den röda och ibland av den blå brännmaneten. Den vanligaste maneten, öronmaneten, som har blå klockor i huvudet är ett undantag. Två andra som finns här på västkusten är kompass- och lungmaneten.