När själva livet gör ont

Vi i västerlandet kan ibland tro att vi har en garanti att leva friska och lyckliga i alla våra dagar.

Susann

Bilder: Björn Larsson Rosvall

– Om vi råkar ut för någon allvarlig sjukdom eller olycka, så kan det kännas orättvist och meningslöst. Varför just nu? Varför blev jag drabbad?

Existentiell smärta är inte lätt att fånga in i några ord och meningar. Inte ens för Susann Strang, sjuksköterska och medicine doktor, som har ämnet som sin specialitet.
Hennes forskning kring existentiell smärta började med att försöka fånga in begreppet. Sjukhuspräster, smärtläkare och läkare som arbetade med människor i livets slutskede intervjuades. Svaren blev olika, men en gemensam nämnare fanns – den existentiella smärtan och lidandet är när livet gör ont och man inte finner någon mening med det.
– Det här är inget man fixar med ett 45-minuterssamtal. Det handlar om en process där man ibland slinker tillbaka i avgrundsdjupet. Men det finns också en öppning och en väg därur. Det gäller även för dem som har kort tid kvar att leva.
De intervjuade prästerna talade mycket om skuld, skam, Gud och trasiga relationer. Många smärtläkare tyckte att begreppet existentiell smärta bara var flum och påhitt. Den stora gruppen ansåg dock att kroniska smärttillstånd vid sjukdomar och förlust av olika kroppsdelar och funktioner kan ge upphov till existentiell smärta medan palliativa läkare såg meningslöshet och frågor om varför man drabbats som främsta orsaken.

Existentiell smärta är inte lätt att fånga in i några ord och meningar, säger Susann Strang, sjuk-

Existentiell smärta är inte lätt att fånga in i några ord och meningar, säger Susann Strang, sjuksköterska och medicine doktor.

Det handlar ofta om livsångest. Susann Strang exemplifierar.
Vid ett tillfälle pratade hon med en patient med allvarlig malign hjärntumörcancer. Patienten såg plågad ut och Susann frågade om hon hade ont i huvudet, vilket inte är ovanligt.
– Nej, jag har inte ont i huvudet, utan ont i hela mig.
Hon hade ingen fysisk smärta, men hade två minderåriga barn, som inte hade någon kontakt med sin pappa. Insikten att hon var döende och skulle lämna barnen ensamma gjorde ont i hela kroppen på henne. Oron och osäkerheten inför framtiden triggade igång en negativ spiral. Diagnosen i sig är också betydelsefull – även om prognosen är negativ.
– Jag har mött människor som fått diagnosen hjärntumör, som känner lättnad trots att det inte är så mycket att känna sig lättad över. Oro är oftast lättare att bära än ångest.
Existentiell smärta kan också visa sig på annat sätt. Lite ont i ryggen kan vara irriterande, men den knäcker inte de flesta av oss. Har du däremot haft cancer kan ryggvärken starta en negativ reaktion – är det metastaser i ryggen? Tankarna får igång den existentiella smärtan och du känner dig jättesjuk.
Susann Strang ser också företeelser som sträng religiositet som något som gör människorna skuldtyngda och osäkra på vad som egentligen sker efter döden.
Men det är inte bara negativt,
ibland kan det driva människor till något bättre, tror Susann Strang.
– Smärtan kan driva mig att leva ett mer autentiskt liv. Jag kan få nya positiva upplevelser, även om jag blir sjuk och kommer i rullstol.
Det finns inga patentlösningar på hur existentiell smärta botas.
– Man måste själv hitta vägar ur den. Vi som vårdare kan stötta genom att bara finnas där, lyssna och sätta ord på känslorna. Orden sätter handtag på sorgen.
Göran Samuelsson
En artikel ur SUmagasinet, nr 3 2007.

 

uiqt|wBowziv5p5{iu}mt{{wvH%vozmoqwv5{mowziv5p5{iu}mt{{wvH%vozmoqwv5{muiqt|wB%wmjj5{}H%vozmoqwv5{m%wmjj5{}H%vozmoqwv5{m