Sahlgrenska Universitetssjukhuset har sedan den första njurtransplantationen 1965 varit nationellt ledande inom transplantationsområdet. I och med bildandet av Transplantationscentrum år 2007 samlades all organtransplantation på sjukhuset under samma organisation.
Organtransplantation är i många fall ett livräddande ingrepp där alla andra behandlingsmöjligheter är uttömda. Tillgången på organ att transplantera är dock en begränsande faktorn för verksamheten, skriver transplantationskirurg Markus Gäbel, donationsansvarig på Transplantationcentrum.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset är idag är det enda sjukhus i Skandinavien med ett komplett transplantationsprogram för samtliga organtransplantationer för barn och vuxna.
Sjukhuset utför idag transplantationer av njure, lever, hjärta, lunga, bukspottkörtel och tarm. Sedan 1965 är det drygt 7 300 patienter som fått ett nytt organ transplanterat på Sahlgrenska. I landet som helhet är det nästan 17 000 patienter som fått nya organ.
Här följer nu en kort beskrivning av de olika organtransplantationer som utförs vid Transplantationscentrum.
Ny njure placeras i ljumsken vid njurtransplantation
Njurtransplantation är den bästa behandlingen när njurarna slutat fungera. De vanligaste sjukdomarna som leder till att njurarna slutar fungera är kronisk njurinflammation (glomerulonefrit) och diabetes. Transplantation är dock inte en helt riskfri behandling och därför kan inte alla patienter med njursvikt erbjudas en transplantation. Oftast är det andra sjukdomar som gör att risken blir för stor.
Njurar till transplantation kommer antingen från en avliden donator eller från en levande donator. En levande donator ska vara en närstående med en långvarig relation till mottagaren. En lång rad andra förutsättningar måste också vara uppfyllda. Donatorn måste vara helt frisk, välinformerad om ingreppet och dess risker samt ställa upp av egen fri vilja.
Patienter som accepterats för transplantation med avliden donator ställs på en väntelista. Då det är brist på organ kan väntetiden tyvärr bli ganska lång, från några månader upp till flera år. Väntetiden beror bland annat på blodgrupp och andra medicinska faktorer.
Vid transplantationsoperationen placeras den transplanterade njuren strax ovanför ljumsken på antingen höger eller vänster sida. Njurens blodkärl sys till mottagarens bäckenkärl och urinledaren sys direkt till urinblåsan. Mottagarens egna njurar tas som regel inte bort.
På Transplantationscentrum utförs årligen cirka 150 njurtransplantationer, 40 procent av dessa med levande donatorer.
Levertransplantation ett livräddande ingrepp
Levertransplantation är ett livräddande ingrepp som revolutionerat behandlingen av patienter där levern har slutat fungera. De vanligaste orsakerna till att levern slutar att fungera är kroniska leversjukdomar som leder till skrumplever (cirrhos), ämnesomsättningssjukdomar och akut leversvikt orsakad av exempelvis läkemedel eller virus. Vidare kan även patienter med levercancer utan spridning utanför levern genomgå levertransplantation.
Vid en levertransplantation opererar man först bort den sjuka levern. Därefter sys den nya levern in på platsen för den gamla. Det vanligaste är att levern kommer från en avliden donator. Oftast används en hel lever men man kan även dela en lever i två delar och transplantera två patienter.
Vid Transplantationscentrum har vi även stor erfarenhet av levertransplantation med en del av en lever från en levande donator. Vanligast är att en mindre del av en vuxen donators lever ges till ett barn men även transplantation av en större del mellan två vuxna förekommer. Som vid njurtransplantation med levande donator är kraven på en levande leverdonator mycket höga. Att donera en bit av sin lever är en större operation än att donera en njure och förenat med något högre risker.
Väntetiden för levertransplantation har successivt ökat, dels beroende på att antalet patienter som accepteras för transplantation ökat men också beroende på att antalet avlidna donatorer minskat. Väntetiden ligger normalt på några månader. Vid Transplantationscentrum ser vi det som en ytterst viktig uppgift att fortsätta att leda utvecklingen av kirurgiska metoder som medför ett maximalt utnyttjande utav tillgängliga donatororgan.
Årligen utförs 70-80 levertransplantationer på Transplantationscentrum.
Tre månaders väntan på hjärttransplantation
När hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod uppstår hjärtsvikt. Patienter med svår hjärtsvikt som inte blir bättre på standardbehandling och som har en kort förväntad överlevnad kan erbjudas en hjärttransplantation. De vanligaste orsakerna till svår hjärtsvikt är idag kranskärlssjukdom med en eller flera hjärtinfarkter som förstört hjärtmuskeln, inflammatoriska hjärtmuskelskador och medfödda hjärtfel.
Hjärtat till en patient som behöver transplanteras kommer alltid från en avliden donator. Det är av största vikt att hjärtat kontrolleras noga innan det transplanteras så man vet att det är helt friskt. Vid transplantationsoperationen opereras patientens sjuka hjärta bort och ersätts med det friska hjärtat från donatorn.
Den normala väntetiden för ett nytt hjärta är cirka tre månader. På grund av bristen på hjärtan att transplantera förekommer det att patienter dör på väntelistan. För att förhindra detta så har vi på Transplantationscentrum tillgång till de senaste mekaniska hjärtpumparna för att få våra patienter att överleva väntetiden till en hjärttransplantation.
Vi utför cirka 30 hjärttransplantationer på Transplantationscentrum varje år.
Brist på lungor för lungtransplantation
Patienter med allvarliga kroniska lungsjukdomar kan genomgå transplantation av en eller båda lungorna när all annan behandling misslyckats. De vanligaste sjukdomarna som leder till att patienter behöver lungtransplanteras är kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) samt sjukdomarna alfa-1 antitrypsinbrist och cystisk fibros.
Vid lungtransplantation kommer de nya lungorna alltid från en avliden donator. Först så tas den gamla lungan ut, eller båda vid dubbelsidig lungtransplantation. Därefter sys en eller båda nya friska lungorna på plats.
Tyvärr innebär bristen på organ att endast ett fåtal patienter med allvarliga lungsjukdomar kan erbjudas en lungtransplantation och en del patienter avlider i väntan på transplantation.
Årligen får cirka 35 patienter nya lungor på Transplantationscentrum.
Komplicerat att transplantera bukspottkörtel
Patienter med insulinbehandlad diabetes kan efter många år få skador på sina njurar och behöva dialys eller en njurtransplantation. Till sådana patienter kan man i vissa fall transplantera både njure och bukspottskörtel. Då det är bukspottskörteln som producerar insulin kan patienterna således bli fria från både sin njursvikt och sin diabetes. Detta kan också leda till att andra följdsjukdomar av patientens diabetes förhindras och att patientens livslängd ökar.
Vid transplantationen placeras den nya bukspottkörtel som ett extra organ till höger inuti buken. Patientens egen bukspottkörtel får vara kvar. Idag transplanteras bukspottkörtel nästan alltid tillsammans med en njure som då placeras i vänster ljumske.
Då kombinerad njur-, och bukspottkörteltransplantation är en komplicerad operation med ganska stora risker så kan den endast erbjudas ett relativt fåtal patienter med diabetes och njursvikt.
Senaste året har cirka tio patienter genomgått kombinerad njur- och bukspottkörteltransplantation hos oss.
Tarmsvikt kan leda till tarmtransplantation
Patienter vars tarm av olika anledningar inte klarar av att ta upp näring och vätska ur maten de äter lider av tarmsvikt. De behöver näring via dropp direkt in i blodet. Tyvärr riskerar dessa patienter att få livshotande följdsjukdomar av sitt näringsdropp och kan behöva transplanteras med en ny tarm.
Vid tarmtransplantation opereras den gamla tarmen bort och ersätts med en ny från en avliden donator. Det är endast tunntarmen som transplanteras då det huvudsakligen är den som svarar för näringsupptaget. En del patienter med tarmsvikt har dock sjukdomar som även påverkar andra bukorgan. Dessa patienter kan då transplanteras med en så kallad flerorgantransplantation. De transplanteras då, i tillägg till tunntarm, även med ny magsäck, tolvfingertarm, lever och bukspottkörtel. Totalt fem nya organ transplanteras på en gång.
Tarmen är ett mycket känsligt organ att transplantera och endast tarm från relativt unga avlidna donatorer kan tas tillvara för transplantation. Då vi i Sverige inte har så många unga avlidna donatorer kan väntetiden på en ny tarm bli mycket lång, i vissa fall upp till några år. Detta leder till att ganska många patienter dör i väntan på ett nytt organ. Tyvärr gäller detta i synnerhet för små barn som väntar på en ny tarm.
Transplantationscentrum på Sahlgrenska är idag den enda enhet i Skandinavien som har ett etablerat program för att ta hand om patienter med tarmsvikt och erbjuda tarm- och flerorgantransplantation.
De senaste tio åren har 20 patienter transplanterats på Transplantationscentrum med tarm- eller flerorgantransplantation.
Donerat organ en fin gåva
Organtransplantation är i många fall ett livräddande ingrepp där alla andra behandlingsmöjligheter är uttömda. Tillgången på organ att transplantera är den största begränsande faktorn för vår verksamhet. Våra patienters möjlighet att överleva är helt beroende av medmänniskors vilja att donera sina organ efter döden. Lika viktigt är vi inom sjukvården gör allt vi kan för att alla som vill donera sina organ efter döden får den möjligheten. Ett donerat organ är en av de finaste gåvor du kan ge till en medmänniska.
Markus Gäbel
Transplantationkirurg
Donationsansvarig, Transplantationcentrum
Sahlgrenska Universitetssjukhuset