Den njure som finns kvar hos en person som donerat en njure får en förbättrad funktion, visar en färsk undersökning.
- Resultatet av undersökningen kan uppmuntra fler närstående och vänner att ta initiativet att donera, säger forskaren Ingela Fehrman-Ekholm.
I samband med den nationella njurkonferensen som hålls här i Göteborg i helgen, den 9 och 10 april, kommer Ingela Fehrman-Ekholm, professor och överläkare vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, att presentera en långtidsuppföljning av levande njurdonatorer som opererats vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset mellan 1965 till 2005. Studien omfattar totalt 668 njurdonatorer samt de 35 personer som under tiden 1996 till 2007 donerat en del av sin lever till någon närstående som drabbats av allvarlig leversvikt.
Njurar och lever i god form
Studien visar att funktionen i den kvarvarande njuren fortsätter att förbättras under flera år efter donationen och åldras inte som njurar annars gör. De som har donerat en del av sin lever, oavsett hur stor volymen är, återfår leverfunktion till hundra procent.
Flera av njurdonatorerna som ingår i undersökningen som gjorde ingreppet för 40 år sedan har idag hunnit bli gamla
– Personer som donerat en njure får en förbättrad funktion i den kvarvarande njuren och effekten håller i sig under flera år, säger Ingela Fehrman-Ekholm, som själv donerat en njure till sin make för snart 16 år sedan.
Nationella njurkonferensen arrangeras i år för sjunde gången och i samverkan mellan Njurföreningen i Västsverige, Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond och Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. Under två dagar kommer resultat av aktuell forskning inom njurmedicin och transplantation att presenteras och många av Sahlgrenska Universitetssjukhusets specialister kommer att medverka. Bland föreläsarna finns professor emeritus Bo Risberg som ska prata om forskningen som rör utvecklandet av konstgjorda blodkärl som på sikt kan få stor betydelse inom dialysvården. Professor Börje Haraldsson talar om framtidens njursjukvård och sjuksköterskan och forskaren Annette Lennerling om bland annat attityder och inställning till läkemedel.
FAKTA NJURTRANSPLANTATION
1964 skedde den första transplantationen i Sverige då en njursjuk 14-åring fick en ny njure som donerats av pappan. Sedan dess har mer än 12 000 njurtransplantationer utförts i Sverige, varav en tredjedel med en njure som donerats av en levande givare. Oftast är givaren någon inom familjen, men under de senaste tjugo åren har även äkta makar eller nära vänner fått möjlighet att donera. För många är ett donerat organ från en avliden den enda möjligheten till transplantation. Men i dagsläget finns en stor brist på organ från avlidna och väntetiden har ökat under senare år. Njursjuka överlever tack vare dialysbehandling men för hjärt- och leversjuka är en transplantation nödvändig för deras överlevnad. Varje år avlider svårt sjuka patienter på grund av organbristen.