Typ 1-diabetiker löper större risk att drabbas av hjärtsvikt än övriga befolkningen. Höga blodsockernivåer och tidigt insjuknande i sjukdomen utgör stora riskfaktorer. Det framkommer för första gången i en ny studie från Sahlgrenska akademin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Chalmers och NU-sjukvården som nyligen publicerades i The Lancet.
Marcus Lind, specialistläkare i endokrinologi vid NU-sjukvården och medicine doktor vid Sahlgrenska akademin.
Medelåldersdiabetiker med typ 1-diabetes löper 10-20 gånger större risk att drabbas av hjärtsvikt än personer i samma ålder utan diabetes. Det visar studien där man jämfört förekomsten av hjärtsvikt hos patienter med typ 1-diabetes och resten av befolkningen.
Studien visar också att risken för hjärtsvikt ökar fyrfaldigt om patientens blodsockernivåer ligger högt över de rekommenderade blodsockervärdena, säger Marcus Lind, specialistläkare i endokrinologi vid NU-sjukvården och medicine doktor vid Sahlgrenska akademin.
- Av dem vi följde fick var trettionde person problem med hjärtsvikt. Men eftersom vi endast noterade dem som fick uppsöka sjukhus på grund av det så kan den verkliga siffran vara ännu större, säger han.
Risken att drabbas av hjärtsvikt visade sig även öka med 34 procent för varje tioårsperiod patienterna hade haft typ 1-diabetes. Övervikt, rökning, låga nivåer av det goda kolesterolet och högre systoliskt blodtryck medför också en betydande risk för hjärtsvikt.
Riktade screeningar efter hjärtsvikt kan bli aktuella
Studiens resultat gör frågan om riktade screeningar mot hjärtsvikt hos patienter med typ 1-diabetes aktuell, menar Annika Rosengren, överläkare på Medicin/Geriatrik vid Östra sjukhuset och professor i medicin vid Sahlgrenska akademin.
- Vi är idag noga med att undersöka diabetespatienters njurar och ögon för att upptäcka eventuella skador. Men vi borde kanske också titta på patienternas hjärtfunktion i ett tidigare skede för att upptäcka tecken på hjärtsvikt, säger hon.
Nästa steg är att med ultraljud undersöka hjärtat hos ett stort antal patienter med typ 1-diabetes och utan tidigare kända hjärtproblem. För det finns mycket att vinna på att fånga potentiella hjärtsviktspatienter i tid, menar Marcus Lind.
- Svåra fall av hjärtsvikt har i många fall sämre prognoser än många cancerformer.
Det innebär stora kostnader för samhället. I Sverige beräknas 1-2 procent av sjukvårdsresurserna att gå åt till hjärtsviktspatienter.
Värdefullt med de nationella registren
I studien har data från 20 985 typ 1-diabetiker i det Nationella Diabetesregistret jämförts med uppgifter från icke-diabetiker i patientregistret. Annika Rosengren betonar hur värdefullt det är att ha haft tillgång till dataregister som det Nationella Diabetesregistret då det gör det lätt att följa patienter under en lång tid.
- Om man har en fråga kan man lätt undersöka den med hjälp av all data som finns i registren. Det här visar att registren inte bara behöver användas till kvalitetsarbete utan även till forskning.
Om typ 1-diabetes
I Sverige beräknas cirka 50 000 personer leva med sjukdomen. Typ 1-diabetes kalas även för barn- och ungdomsdiabetes då de flesta insjuknar i en tidig ålder. Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar hos unga vuxna med typ 1-diabetes är mellan åtta och fyrtio gånger större än hos resten av befolkningen.