Konstgjord befruktning med ett befruktat ägg är inte orsaken till att dessa barn ibland föds underviktiga och för tidigt. Istället spelar livsstilsfaktorer som rökning och under- och övervikt roll.
Antonina Sazonova, läkare inom reproduktionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Det var på den europeiska kongressen European Society of Human Reproduction and Embryology som studien från Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Lunds universitet presenterades. I studien ges stöd för konstgjord befruktning (IVF) med ett befruktat ägg istället för två. Sedan 2004 görs 70 procent av alla konstgjorda befruktningar i Sverige med ett befruktat ägg, eller embryo som det också kallas. Men även om metoden resulterar i lika många födslar som i de länder där man främst sätter in två embryon åt gången så har man sett att de fall då konstgjord befruktning endast leder till ett barn föds en del barn för tidigt och är underviktiga.
Rökning och vikten påverkar
I studien undersökte man vad detta beror på och om antalet embryo som sätts in i kvinnans livmoder kan spela roll.
- Då IVF är en relativt ny teknik ville vi försäkra oss om att det inte har med behandlingsmetoden att göra, säger Antonina Sazonova, läkare inom reproduktionsmedicin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och en av personerna bakom studien.
Slutsatsen blev att antalet embryo inte är avgörande. Istället fann man att livsstilsfaktorer som rökning, mammans ålder, om hon är förstföderska, antal år hon inte kunnat få barn och om hon är under- eller överviktig påverkar barnet och födseln.
- Kliniskt betyder det ett större stöd för att sätta in ett embryo istället för två. Men det här måste studeras i fler studier så att vi får ett större underlag, säger Antonina Sazonova.
Utgör tre procent av alla barn
I Sverige är cirka tre procent av alla barn som föds tillkomna via IVF och totalt har det fötts 40 000 IVF-barn i Sverige sedan man började att använda sig av tekniken. Att det i Sverige främst sätts in ett embryo åt gången beror på att det minskar risken för flerbarnsgraviditeter, något som är kopplat med större risk för barnet.
I studien tittade man på de samtliga svenska fall där det via IVF lett till enbarnsfödslar under perioden 2002 till 2006. Då endast färska embryon undersöktes i studien så återstår att se vilken påverkan ett fryst embryo kan ha på födseln och barnets utveckling.
Text: Stefan Sarajärvi