Sveriges kommuner och landsting, SKL, har gjort ett åtgärdspaket för att förebygga undernäring. Professor Ingvar Bosaeus vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset är en av experterna bakom detta. Åtgärdspaketet ingår i den satsning som SKL gjort sedan 2008 för att öka medvetenheten om risker i vården och förbättra säkerhetskulturen,
Undernäring är vanligt i samband med sjukdom. 25 svenska studier som omfattar mer än 5000 patienter visar att 28 procent är undernärda, alltså mer än var fjärde patient.
Konsekvenserna är minskad livskvalitet, försämrad funktionsförmåga och ökad risk för annan sjuklighet och död. I det nya åtgärdspaketet ingår att ställa frågor till patienterna, deras närstående eller tidigare vårdinstitution om patientens vikt och hur de äter. Dessutom ska Body Mass Index, BMI, räknas ut för patienterna.
Mellanmål är viktigt
De patienter som riskerar att bli undernärda ska sedan utredas - hur allvarlig är risken och vilka är orsakerna bakom? På basis av detta ska åtgärder planeras för förebygga och behandla undernäringen. Dessa ska vara vetenskapligt belagda och skrivas in i patientens journal. Det kan handla om energi- och proteinrik kost, mat med viss konsistens, extra mellanmål som är energi- och näringsrika, näringsdrycker och andra kosttillägg, individuellt anpassade måltider och sondmatning där det kan behövas.
Patienten ska sedan följas upp vad gäller risken för undernäring.
Parallellt med detta ska personalen utbildas om undernäring. Man behöver också behandla sådan sjukdom som kan medföra en risk för undernäring, som inflammationer och ätsvårigheter. Man bör planera måltiderna i vården så att det finns mellanmål och att nattfastan inte blir längre än elva timmar.
Vikten av att patienter och närstående får information om risken för undernäring och att de accepterar och medverkar i behandlingen, betonas särskilt i SKL:s rapport.
Läs SKL:s rapport Undernäring - åtgärder för att förebygga