Martha Ehlin har blivit konfronterad med döden. Men fem nya organ gav henne livet åter och nu ställer hon upp i World Transplant Games.
2008 fick Martha Ehlin sin diagnos – cancer i bukspottskörteln. Cancern var av en ovanlig sort och gick inte att operera bort. Hon gavs istället två val: fortsätt med cellgiftsbehandling resten av livet eller genomgå en transplantation. Hon valde det senare. För en aktiv idrottslärare som henne blev det en stor omställning att plötsligt bli allvarligt sjuk.
– Att gå från att knappt ta en värktablett när man har huvudvärk till att spruta in cellgifter i kroppen – det var som att kliva in i en bubbla, säger hon.
Svårt att känna tacksamhet
Sex månader tog det innan en lämplig donator dök upp. Eftersom cancern hade spridit sig till levern transplanterades både bukspottskörteln, levern, magsäcken och bitar av tarmarna för säkerhets skull.
Väntan på samtalet om donator var jobbig. Å ena sidan var det ett måste för att överleva men samtidigt innebar det att vänta på någons död.
– Hur ska man visa tacksamhet för det? Man känner sig väldigt egoistisk, säger hon.
Idag tänker Martha mycket på donatorns familj och brukar ägna en tyst minut åt den vid högtider.
– För mig är det viktigt, jag känner en sådan tacksamhet mot dem och jag förstår att de sörjer.
Nu väntar World Transplant Games
Två år efter transplantationen förbereder hon sig inför World Transplant Games i Göteborg. När hon hörde talas om tävlingen första gången satt hon i rullstol och kunde inte ens lyfta fötterna.
– Det var som att börja om från början och då var det svårt att tänka sig hur jag skulle kunna springa igen, säger hon. Men det gick – det har till och med blivit en tur på vattenskidor.
– Jag har åkt mycket när jag var mindre och när jag stod på vattenskidorna igen tänkte jag: NU ÄR JAG TILLBAKA! Det finns inget i min kropp som kan begränsa mig längre.
Text och foto: Stefan Sarajärvi
En längre intervju med Martha hittar på Västra Götalandsregionens webbsida. Klicka här för att läsa den.