Hur viktigt är det att vara lycklig? Kring den frågan kretsade filosofen och forskaren Bengt Brülde under en föreläsning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Bengt Brülde är professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet. Sedan i fjol när hans bok kom ut har han föreläst ganska mycket om lycka, mening och moral.
– Visst kan ämnet ses som en lyxfråga, det är inte alla förunnat att kunna välja hur livet ska levas.
Men för oss som kan det är frågan om hur livet ska levas intressant. För att kunna besvara den på ett genomtänkt sätt föreslår Bengt Brülde att vi delar frågan i tre:
- Vad är bäst för oss själva? (det som får oss att må bra)
- Vilket slags liv är mest meningsfullt? (den aspekten kommer sällan på tal, mer än i religiösa sammanhang, menar han)
- Vilket liv är mest moraliskt?
– Moralfrågan är kanske den viktigaste att ställa sig, tillägger Brülde och resonerar sedan kring hur dessa tre delar går att kombinera.
Bengt Brülde. Foto Monica Havström.
Enligt lyckoforskning i den rika delen av världen blir folk sällan lyckligare av till exempel en god hälsa eller ett vackert yttre, vilket många tycks sträva efter. Snarare visar det sig att strävan efter lycka bör vara långsiktig och indirekt, och rikta in sig på saker som ett meningsfullt arbete, bra relationer och en aktiv fritid.
Lyckorus försvinner snabbt
Han poängterar att lyckans bestämningsfaktorer är oerhört många.
– Att byta kärleksrelation, klimat eller hem gör ingen gigantisk skillnad i upplevd lycka. Det lyckoruset dalar snabbt och det är en viktig insikt. Likaså har inkomst, status och utseende mindre betydelse än vad många tror.
"Glada skitar" vinner
Men ett lyckofrämjande samhälle har däremot mycket stor betydelse när forskare mätt folks grad av lycka. Även graden av tillit påverkar. Skandinaver är till exempel lyckligare än folk i medelhavsländerna, där man litar mindre på sina medmänniskor än vad vi gör. Likaså har individens karaktärsdrag stor effekt, optimister har helt enkelt högre lyckonivåer än pessimister. ”Glada skitar” som sällan gnäller är vinnare i lyckolotteriet, enligt Bengt Brülde.
Kroniska sjukdomar och funktionshinder som inte medför smärta verkar vi människor anpassa oss snabbt till – och det gör oss inte mindre lyckliga över tid. Det är intressanta rön, tycker jag. Det kan också delvis förklara varför vi blir något lyckligare med åren, vilket framgår tydligt i studier som gjorts i västvärlden.
Vad står lycka för?
Det kan ju vara bra att definiera begreppet lycka i detta sammanhang, vilket Brülde valde att göra en bit in i sin föreläsning. Han skiljer mellan fyra olika lyckobegrepp, tre som handlar om att känna sig lycklig: Eufori (lyckorus), sinnesfrid och subjektivt välbefinnande (att må bra över lag). Det fjärde är livstillfredsställelse, att man är nöjd med sitt eget liv som helhet. Lyckoforskningen fokuserar främst på välbefinnande och livstillfredsställelse.
Är det vår moraliska uppgift som sjukhusanställda att hjälpa drabbade att må bättre? undrar en kvinna i publiken.
– Ja, men vårdens huvuduppgift kanske är att främja hälsa snarare än lycka.
Finns det skillnader mellan könen i lyckoforskningens rön? frågar någon.
– Både ja och nej. Genomsnittslyckan är densamma för män och kvinnor, men variationen är större bland kvinnorna. Samtidigt är kvinnor oftare deprimerade än män. Men har ni tänkt på vilka som har så där hysteriskt roligt när man är ute på stan? Det är alltid är en grupp kvinnor som skrattar högst, eller hur? säger han och får igenkännande skratt i respons.
Men så är det också övervägande kvinnor i publiken i Sahlgrens aula denna torsdagseftermiddag.
Vägen till ett lyckligare liv
Det är inte läge att referera alla lyckostrategier som han räknade upp, men några kanske.
• Att minska stress och spänningar, och att bete sig som om man vore glad och entusiastisk har bevisad effekt.
• Ta reda på vad du egentligen mår bra av. Vad gör just dig lycklig? En metod är att föra lyckodagbok.
• Sätt upp dina egna meningsfulla livsmål.
• Tacksamhetsövningar har också effekt. Lär dig att uppmärksamma det positiva som finns i ditt liv.
• Lär dig att prioritera.
• Försök att eliminera negativt tänkande. Det är viktigare än att på ett konstlat sätt tillgodogöra sig positiva tankar, menar Brülde och lägger in en snus innan han går vidare på ämnet moral.
Den som mår bra blir i regel mer generös. Det finns också ett samband mellan lycka och moral i väl fungerande samhällen: Lyckliga människor är mer moraliska och vice versa. Givande och ideellt arbete är två faktorer som gör folk lyckligare. Statistiskt sett, inflikar han och uppmanar publiken att testa själva.
Det meningsfulla livet då?
Bengt Brülde önskar en samhällsdebatt om det meningsfulla livet.
– Låt meningsfullheten bli som en brygga mellan lycka och moral. En metod kan vara att hitta ett större socialt sammanhang att ingå i. Att betänka att vi ska dö och har en begränsad tid kan vara till stor hjälp.
Det kan leda oss till mer autentiska val i livet.
Så hur viktigt är det då att vara lycklig? Hur ofta tänker du på det? Kanske värt att testa Brüldes tips och föra lyckodagbok.
Text och bild: Monica Havström