 |
|
Februari
RADIUMEMANATOR
Aktiveringselement System Landin,
tidigt 1900-tal.
I början av 1900-talet ansågs radioaktivitet allmänt hälsobringande. Denna apparat för hemmet tillverkar radioaktivt vatten att dricka. I flaskan hänger en behållare, lik en thésil, där det radioaktiva ämnet placerades. Apparaten skulle sedan enligt etiketten inom 24 timmar aktivera vattnet i flaskan till en styrka av ”50.000 radioaktiva enheter”.
Den svenske kemisten John Landin (1861-1920) hade patent på apparaten och grundade Bolaget Radiumemanation som saluförde apparaterna.
En kontroll har nyligen genomförts av apparaten som idag är helt fri från radioaktiva ämnen och således helt ofarlig.
|
|
|
|
|
 |
|
Januari
HÖJDFLYGNING MOT KIKHOSTA
I vårt arkiv finns flera blå pärmar med den fantasieggande texten ”Höjdflygning mot kikhosta” präglat i silver. Det är anteckningar från de berömda kikhosteflygningarna som utfördes av den göteborgske aviatören och industrimagnaten Gösta Fraenckel (även känd som ”Det Flygande Skägget”) i mitten av 1900-talet. Medicinhistoriska Museet har tagit fram en utställning om Fraenckel och flygningarna i samarbete med Aeroseum, som finns till beskådande i den gamla flyghangaren under 2012. |
|
|
|
|
 |
|
December
FOTOGRAFI
1930-talet
Fotografiet visar syster Birgit som står och tänder ett ljus, kanske är det första advent.
Det här fotot är ett av många i våra samlingar som vi har skannat av och numera har i digital form tack vare ett årligt bidrag från Kamratförbundet Sahlgrensringen.
Med den stämningsfulla bilden önskar vi er alla en härlig december och juletid!
|
|
|
|
|
 |
|
November
SPHYGMOGRAPH
Pulsmätare, enligt Robert Ellis Dudgeon (1820-1904). Omkring 1800-talets slut.
Apparaten ska vila mot insidan av handleden. De svarta remmarna ser till att den hålls på plats. Ett sotat papper, här ersatt med en blå pappersremsa, läggs mot rullen. Rullen drivs av ett urverk och den tunna ”skrivararmen” ristar in en graf på pappret som visar pulsslagen. Spännet saknas och en del detaljer skiljer sig från Dudgeons originalmodell.
I locket på apparatens ask står det Linderoth Kongl. Hofurmakare. Kanske är apparaten tillverkad av en av de tidiga kvinnliga urmakarna, Betty Linderoth (1822-1900) som var hovurmakare åt Oscar II.
Att känna på pulsen är något man gör både inom vården och till exempel om man idrottar. I stressiga tider som vid julklappshandel kan pulsen öka och då kan det vara bra att varva ner en stund.
För mer läsning: http://www.ncbi.nlm.nih.gov/
pmc/articles/PMC1082400/pdf/medhist00
100-0107.pdf |
|
|
|
|
 |
|
Oktober
VÄNSTER UNDERKÄKE
Modell troligtvis från 1920-talet. Okänd tillverkare.
Tänder och delar av käken är löstagbara och gör nerver och rötter synliga. Tänderna markerade med nummer 12 är starkt angripna av karies. Den urtagna kindtanden visar hur tandens insida ser ut med pulpan som går ner i roten. I pulpan finns nerver och blodkärl. Där en del av käkbenet lyfts loss kan man se en ny tand på väg under den gamla.
Modellen är ovanligt stor med sina dryga 40 cm. |
|
|
|
 |
|
september
STÖLDGODS
Diverse ortopediska instrument och verktyg.
Gåva från kriminalpolisen 1995. Enligt gåvohandlingarna är det föremål beslagtagna från brottslingar. Bland föremålen ses retraktorer som används vid bukoperationer, en märgspik för behandling av benbrott, spatlar, suturnålar, en trepanborr, en höftledsfräs och en höftprotes. Flera av föremålen är märkta Ort Op, alltså stulna från en Ortopedisk operationsavdelning.
Polisen lämnade inga upplysningar om i vilket sammanhang föremålen beslagtagits. Vem som stulit dem och i vilket syfte vet vi inte.
|
|
|
|
|
 |
|
augusti
INTENSIMETER
Enligt Robert Fürstenau, 1920-tal.
Under strålbehandlingens tidiga år runt i början av förra seklet hade man svårt att ställa in rätt dosmängd. Många röntgenläkare provade strålstyrkan på sina egna händer, vilket kunde leda till svåra skador. Fürstenaus intensimeter var en av de första apparater som ersatte läkarens hud som mätinstrument. Den mätte mängden joniserad strålning med hjälp av en selencell. Mätfelen var dock stora och efterhand ersattes Fürstenaus intesimeter av mer exakta mätinstrument. |
|
|
|
|
 |
|
juli
GIKTRINGAR
P O Hellsunds patenterade giktringar.
Ringarna ansågs bota gikt och värk i fingrarnas leder. Just denna låda kommer från urmakaren N E Jönsson i Genarp. I ett brev från 1932 skickar Hellsund själv ett brev till Jönsson med frågan om han är intresserad av att bli återförsäljare av ringarna. I ett intyg senare samma år kan man se att 30 ringar till ett värde av 72 kronor skickats till Jönsson. I annonserna som publicerades i lokalpress vittnar bärare om god effekt. Bland annat en sjökapten i Karlshamn vid namn C A Nilsson som har haft stor hjälp av ringarna. |
|
|
|
|
 |
|
juni
FRENZELS GLASÖGON
Frenzel-brillor som de också kallas presenterades 1925 av Hermann Frenzel (1895-1967).
Glasögonen gör det möjligt att se ögats ofrivilliga rörelser, nystagmus. Nystagmus, eller ögondarrning kan orsakas av många saker. Den kan vara medfödd, bero på någon skada eller förändring i kroppen. Men den uppstår också om man är berusad, när man tittar på landskapet man passerar med ett tåg eller om man blivit yr av att snurra runt på en stol.
De två sladdarna kopplas till ett batteri och små lampor belyser ögonen så att undersökaren tydligt kan se rörelserna. Glasögonen används fortfarande idag.
Här ser vi en kille få exemplifiera nystagmus med hjälp av Frenzels brillor vid en kurs i fysiologi i München: http://www.youtube.com/watch?v=ZQvhIhPejUQ |
|
|
|
|
 |
|
maj
ELBEHANDLINGSAPPRAT
Av märket Haider, Tyskland. Tidigt 1900-tal.
Utrustning för elektroterapi. Glaskolvarna monteras i ett handstycke som kopplas till strömkällan. Kolven, vakuumapplikatorn, avger då elektricitet med låg strömstyrka och hög frekvens och spänning. Behandlingen beskrevs som allmänt hälsobringande, den krattliknande kolven skulle stimulera hårbotten för att motverka mjäll. Andra effekter som utlovades var till exempel lugnande av nerver, bättre sömn och ökad syrehalt i blodet. |
|
|
|
|
 |
|
april
Reskontra för Lillhagens sjukhus
Bok över inköp som gjordes till Lillhagens sjukhus från 1932 och in i början av 1940-talet.
Innehållet visar vilken omfattande verksamhet sjukhuset var. Här redovisas inköp av stora kvantiteter som den 23 mars 1936 då man införskaffade 10 kilo raktvål, den 14 maj 1938 då man beställde 300 stycken tandborstar eller den 28 juli 1936 då inköpet av 8000 rullar toalettpapper gjordes. Men även mindre mängder som den 3 juli 1940 då det köptes ett par manstofflor. I reskontran finns också inköp av mat, byggmateriel, kläder, medicinska tjänster och kirurgiska instrument nedtecknade. |
|
|
|
 |
|
mars
Gipssax
Enligt Max Stille.
Redan för mer än hundra år sedan såg gipssaxarna ut på det här viset. Och de som har besökt en ortopedklinik under vinterns halka kan vittna om att de ser likadana ut än i dag.
Själva konstruktionen har sitt ursprung i en trepanationstång. 1896 utvecklade Max Stille en tång som kunde användas för att klippa i det hårda skallbenet. Tången gjordes på beställning av kirurgen Karl Peter Dahlgren som efterlyste ett instrument som var mer skonsam än sågen vid öppning av skallbenet. Den kraftiga saxen visade sig också bra lämpad för att klippa i gips och med några mindre förändringar kunde den marknadsföras som en gipssax av företaget AB Stille Werner. |
|
|
|
|
 |
|
februari
Violrot
Två bitplattor av violrot.
Såldes förr på apoteken då de ansågs bra att tugga på vid tandsprickningsåldern. Lägg märke till de borrade hålen som gjorde det möjligt att fästa roten i ett snöre.
Violroten, rhizoma iridis, är rotdelar till den florentinska Irisen. Den torkade roten doftar viol och har därifrån fått sitt namn. På grund av doften används den idag vid tillverkning av parfymer. |
|
|
|
|
 |
|
januari
Liniment
Tidigt 1900-tal.
Dr Sloan’s liniment används och säljs än i dag. Amerikanen Earl Sloan (1848-1923) marknadsförde och sålde linimentet, från början faderns hästliniment, som enligt annonserna fungerade lika bra på djur som på människor. Det verksamma medlet Capsaicin är en av de aktiva ingredienserna i chilipeppar och används i flertalet smärtlindrande salvor och krämer.
I slutet på 1960-talet uppmärksammades linimentet i Mosevisionen på Mosebacke monarki. Se bifogat klipp:
http://www.youtube.com/watch?v=MevdG_8knS0 |
|
|
|
|
 |
|
december
Luciakläder
1950-tal.
Lucialinnet, kronan, glittret och sidenskärpet har under många år legat i en kartong i museets magasin och väntat på att få komma fram till ännu ett julfirande. På lådans lock fanns en handskriven skylt där äldre tiders traditioner kring lucia på Sahlgrenska sjukhuset beskrivs.
”Man ”lussade” för läkare boende på sjukhuset – även åkte man ut till läkare som bodde ute i staden (det gällde väl att diskret anmäla sig dagen innan så att det var ”ordning på torpet” i arla morgonstunden) – vidare för avdelningssköterskan och så sist men viktigast för patienterna, som mycket uppskattade denna julförebådande underhållning med kaffe, katt, sång och söta ljuskroneklädda systrar.” |
|
|
|
|
 |
|
november
Demonstrationslåda för tandläkare
Tillverkad av det tyska företaget Lehrmittelwerke Berlinische Verlagsanstalt. Tidigt 1900-tal. Tänderna i den konstgjorda käken går att ta ur och ersätta med olika proteser, broar och kronor. Det gav möjlighet till tandläkaren att visa både kollegor och patienter vilka olika lösningar som fanns att erbjuda.
I år är det 150 år sedan Svenska Tandläkarsällskapet bildades och nu i november hålls den odontologiska riksstämman, Swedental här i Göteborg. |
|
|
|
|
 |
|
oktober
Neosalvarsan
Läkemedel som togs fram av Paul Ehrlich och Sahachiro Hata i Frankfurt, Tyskland. Salvarsan kommer från senlatinets salvo som betyder bota och arsenik. 1912 lanserades Neo-salvarsan.
Medicinen hade stor betydelse för behandlingen av sjukdomen syfilis. Syfilis är en könssjukdom som idag är ganska ovanlig, men som vid 1900-talets början var relativt utbredd. Den ansågs vara både lömsk och farlig då den är svår att upptäcka i ett tidigt stadium. Skammen att avslöja att man bar på sjukdomen ledde också till att många lät bli att berätta om det för sin partner. Obehandlad syfilis leder till allvarliga symtom som sår och svulster och förändringar i de inre organen som hjärtat och hjärnan. Idag botas syfilis med antibiotika. |
|
|
|
 |
|
september
Tamponadkanister
Behållare för rullar av steril bomull. Tidigt 1940-tal.
På ovansidan av behållaren finns en etikett som ger oss en tydlig datering:
”Tamponlåda. Denna låda + två liknande inköptes 1943 till Jubileumskliniken. Numera högst inaktuella. 1958.”
Behållaren togs tillvara av sjuksköterskan Ingeborg Kastman (1901-1995) som också har skrivit texten på etiketten. Redan på 1940-talet gjorde hon i ordning en utställning på vinden på Sahlgrenska sjukhuset, där man kunde se de föremål hon räddat från att slängas. När föremål blir inaktuella berättar de istället om vår historia och just denna behållare, om den snabba utvecklingen under 1900-talet.
|
|
|
|
 |
|
augusti
Spik
Spik för behandling av lårbensbrott, utvecklad av professor Sven Johansson (1880-1959).
På 1920-talet konstruerade den norsk-amerikanske kirurgen M N Smith Petersen (1886-1953) en trevingad spik för att fixera brott på lårbenshalsen. Tekniken var effektiv men innebar en stor operation och patienten blev ofta sängliggande en lång tid. Det avgörande problemet var att få spiken i rätt läge. 1932 presenterade Johansson en spik som har ett rör i mitten, vilket gör att man kan leda in spiken i rätt läge med hjälp av en trådborr. Ingreppet blev relativt enkelt och redan efter någon dag kunde patienten börja stödja på benet.
Spikarna som blev förlaga för de spikar som används än idag och uppmärksammades runt om i världen tillverkades på Axel Ericssons instrumentmakarfirma på Andra Långgatan här i Göteborg. Professor Johansson var en mycket omtyckt överläkare på Sahlgrenska sjukhuset och hans porträtt kan ses på museet. |
|
|
|
|
|
|
|
juli
Kaffekopp med fat
Rörstrand, 1953.
Ur specialbeställd servis använd vid Statens sjuksköterskeskola i Göteborg. Med skolans emblem. |
|
|
|
|
|
|
juni
Stämplar
Schablonstämplar av gummi, omkring 1940. Munhåla, bröstkorg, ben och helfigur bakifrån.
Använda på Jubileumskliniken på Sahlgrenska sjukhuset. |
|
|
|
|
 |
|
maj
Boken "Könslifvet och dess lagar" av Anton Nyström från 1904
Anton Nyström (1842-1931), läkare och folkbildare, engagerade sig för en friare sexaulsyn i samhället och mot kyrkliga dogmer. Nyström var bland de första som bedömde homosexualitet som biologiskt betingat och förespråkade också avkriminalisering. Hans böcker är fyllda med exempel ur verkliga livet som ger en intressant inblick i dolda sidor av dåtidens samhälle. |
|
|
|
|
 |
|
april
Elektriskt strykjärn från 1923
Det här strykjärnet har en speciell historia. Det var en present från mor till dotter på födelsedagen. Dottern var sjuksköterska på Sahlgrenska Sjukhuset och det gällde att ha noggrant strukna kläder när man rörde sig på avdelningarna. Det fanns ett strykjärn på tredje våningen, ovanför det gamla köket, med det värmdes på gasspis och var svårt att använda utan att kläderna blev brända. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|