Interaktivt bemötande är en träningsmetod i kommunikation och bemötande. D är särskilt inriktad på arbete med psykiskt funktionshindrade personer. Metoden, som visat sig vara framgångsrik inom psykiatri och familjearbete i Holland, har hitintills inte använts i Sverige i denna form. Därför finns ännu inget färdigt material översatt till svenska förutom den här korta beskrivningen.
Vid flera tillfällen har Psykossektionen vid Psykiatri Sahlgrenska haft besök av psykolog resp. psykiater Bas van Raay och Tom Kuipers från det holländska utbildningsnätverket Stichting Interactie Foundation. Deras webbsidan har adressen www.demat.nl och kommer förhoppningsvis att få en sektion på engelska så småningom.
Vad går träningen ut på?
Träningen går ut på kommunikation i konfliktsituationer. Särskilt i så kallade "slutna situationer" som är begränsade i tid och rum. I en särskild form spelar man upp konkreta interaktionsproblem som deltagarna varit med om. Genom att man förflyttar sig i rummet mellan olika positioner och använder konkreta /visuella hjälpmedel så förtydligas vad som händer rent psykologiskt mellan parterna. På det viset underlättas förståelsen för hur det egna och den andres beteende faktiskt påverkar konfliktsituationen och gör den till vad den är.
Träningen riktar in sig på konkreta samspelsproblem i s k "slutna situationer" där man måste nå en lösning inom ramen för just den situationen. Ofta är också valmöjligheterna begränsade eller så ställs det motsägelsefulla krav på parterna. Trots det måste man agera på något sätt i den situation som är. Och det är här träningsmodellen kommer in som ett sätt att förstå, agera konstruktivt.
Bakgrund
Bakgrunden till Interaktivt bemötande finns dels i den amerikanske forskaren Thomas Gordons kommunikationsträningsmodeller P.E.T (Parent effectiveness training), T.E.T (Teacher...), F.E.T (Family...) och L.E.T. (Leader...), som fått stor spridning allt sedan 60-talet i mer än 40 länder. Mest känd i Sverige är Gordon kanske genom boken "Aktivt föräldraskap" som kom ut 1975 och som i orginal heter just "Parent Effectiveness Training" (1). Mer om denna bakgrund finns att läsa på webbplatsen Gordon Training International. Se även Gordons egen beskrivning av historiken i den artikel på engelska som finns på sidan Gordon familientraining (GFK).
I van Raays och Kuipers modell utgår man från Gordons tabell "The behavioral window". Om man färglägger den, förstorar den och placerar den på golvet så kan deltagarna agera på den rent konkret under träningen. Träningen handlar därmed om att uppleva vad som händer i samspelet, och hur detta varierar med hur man själv och motparten uppfattar situationen.
En annan byggsten är Robert Axelrods med fleras forskning kring samarbete och konflikthantering, som associeras med samarbetsprincipen "tit-for-tat". Med utgångspunkt i övningen "The Prisoners' Dilemma" har man bl a genom datorsimuleringar sökt belysa vilka samarbetsstrategier som fungerar bäst vid konflikter och förhandlingar. En hel del artiklar finns samlade på Axelrods egen hemsida, även hans egen beskrivning av denna forskning (2,3).
Psykiska funktionshinder
Interaktivt bemötande är speciellt utformat med tanke på interaktionen med psykiskt funktionshindrade, som på grund av själva funktionshindret har svårt med perspektivtagande, planering, initiativ, informationsbearbetning mm. Dessa svårigheter är kännetecknande vid schizofreni, men förekommer också i olika kombinationer vid andra psykiatriska tillstånd. Psykiska funktionsstörningar är inte heller begränsade till personer med psykiatriska diagnoser utan förekommer till och från hos oss alla, t ex vid stress eller uttröttning. Mer om de praktiska konsekvenserna av psykiska funktionshinder finns t ex i boken "Psykiska funktionshinder" av Ove Ohlsson och Lennart Lundin (4).
Det är utan tvekan så att kommunikation - särskilt vid konflikter - ställer särskilda krav i vårdsituationer där den ena parten har nedsatt kognitiv förmåga och dessutom per definition befinner sig i ett underläger, t ex om han eller hon vårdas mot sin vilja. Hur gör man då för att ändå samarbeta optimalt och med maximal respekt för personens integritet?
"Kan inte" eller "vill inte"?
En central komponent inom Interaktivt bemötande är därför att bedöma om man själv innerst inne tror att motparten "kan om han/hon bara vill" eller om inställningen beror på oförmåga. Poängen är inte att bedöma den andre utan att klargöra hur ens egen uppfattning om den andre påverkar hur man själv uppfattar situationen och vilka handlingsmöjligheter det öppnar eller stänger.
För att sammanfatta så är Interaktivt bemötande ett kraftfullt psykopedagogiskt verktyg. Det som fyller en lucka i den psykiatriska metodrepertoaren; särskilt för personal inom sluten vård där det tidigare saknats bra, specifika verktyg som är både professionellt och etiskt kvalificerade. Det är inte teoretiskt "tungt" utan tonvikten ligger på det praktiska - mest av allt en färdighetsträning med ett reflekterande inslag.
Till sist är metoden ett sätt att - som benämningen säger - bemöta andra människor väl. Och det är egentlilgen en av de viktigaste poängerna: Vill man få någon att ha ett gott bemötande av andra så fungerar det inte att säga "Du måste förbättra ditt bemötande". Mer effektivt är att visa hur man gör för att lösa konfliktsituationer så att resultatet blir så acceptabelt som möjligt för bägge parter.
Under 2006 och 2007 en stor del av vårdperrsonalen genomgått denna utbildning med gott resultat. Den har också presenterats vid flera studiebesök som gjorts vid Psykossektionen. Fler presentationer och utbildningar är planerade under 2008. Ta gärna kontakt om ni i er verksamhet vill veta mer.
Litteratur
1/ Aktivt föräldraskap. (Org.titel: P.E.T. Parent Effectiveness Training) Gordon T (1975) Askild & Kärnekull Förlag AB
2/ Axelrod, R. The evolution of cooperation. New York: Basic Books. 1984.
3/ Axelrod, R & Hamilton, W. D. The evolution of cooperation. Science 211:1390-6, 1981.
4/ Psykiska funktionshinder. Stöd och hjälp vid kognitiva funktionsstörningar Ove S Ohlsson & Lennart Lundin (2002) Cura