Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Hälso- och sjukvårdslagen §2: Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso och sjukvård ska ges företräde till vården.
Vidare står det i hälso- och sjukvårdslagen att vården ska vara av god kvalitet, vara lättillgänglig, bygga på patientens självbestämmande och integritet och i möjligaste mån utformas och genomföras i samråd med patienten. Landstingen skall ge patienten behandlingsalternativ om det står i överensstämmelse med vetenskapligt beprövad erfarenhet och kostnader.
Vårdavgifter
Vid inneliggande vård är kostnaden 80 kr/dag, dock högst 1200 kr/månad.
Besök hos specialistläkare kostar 300 kr, besök hos sjukgymnast, psykolog och arbetsterapeut 80 kr. Besök hos sjuksköterska och mentalskötare kostar 60 kr och besök hos kurator är kostnadsfria.
Högkostnadsskydd i öppenvård är 900 kr/år.
Patienten måste själv bevaka sina vårdkostnader, spara kvitton och ansöka om frikort.
Från 2001 har alla människor rätt att söka sjukvård var man vill, d.v.s. du kan söka vård även på ort där du inte är folkbokförd.
Läs mer på www.sos.se
Lagen om psykiatrisk tvångsvård
Tvångsvård får endast ges om:
Patienten lider av en allvarlig psykisk störning,
Patienten … har ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård som inte kan tillgodoses på annat sätt än genom … dygnetruntvård,
Patienten motsätter sig sådan vård.
Intagning sker genom beslut av läkare som utfärdar ett så kallat vårdintyg. Vårdintyget grundas på en särskild läkarundersökning. Senast 24 timmar efter patientens ankomst till sjukhuset måste frågan om tvångsintagning prövas genom undersökning. Detta sker av en specialistläkare. Patienten kan efter detta hållas kvar med tvång, kroppsbesiktigas, spännas fast med bälte eller liknande om situationen kräver. Om det uppstår fara för patientens liv eller hälsa ges nödvändig behandling. Om chefsöverläkaren måste därefter ansöka hos länsrätten om fortsatt tvångsvård. I ansökan ska det finnas med de omständigheter som ligger till grund för ansökan samt planerad vård och behandling. Om rätten bifaller ansökan får tvångsvården pågå högst fyra månader efter ansökan. Därefter sker omprövning var sjätte månad.
Alla patienter som är intagna enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård har rätt till en s.k. stödperson. Denna person utses av patientnämnden. Stödpersonen kvarstår (om patient och stödperson vill) fyra veckor efter tvångsvårdens upphörande. Stödpersonen kan dock kvarstå därefter men då enligt socialtjänstlagen.
Alla permissioner skall tidsbestämmas. Tillstånd för permissioner sker när de står i överensstämmelse med vårdplanen och kan förenas med särskilda villkor.
Läs mer på www.sos.se
Socialtjänstlagen (SoL)
1 kap. 1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas
ekonomiska och sociala trygghet,
jämlikhet i levnadsvillkor
aktiva deltagande i samhällslivet.
Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser.
Verksamheten skall byggas på respekt för människors självbestämmande- rätt och integritet.
Kommunen har ansvar för att invånarna får den hjälp och det stöd som de behöver. Kommunens uppgifter inom socialtjänsten verkställs av den nämnd som kommunfullmäktige utser. Socialnämnden bör bl.a. vara kunnig i de levnadsförhållanden som råder i kommunen och medverka i samhällsplaneringen samt samverka med andra samhällsorgan, organisationer o.s.v.
SoL är en målinriktad ramlag, vilket innebär att den anger vissa mål för verksamheten, men inte i detalj hur de ska uppfyllas. Målen inriktas på principer om människors lika värde och lika rätt till social trygghet, vård och omsorg. Den bygger på frivillighet, flexibilitet och en helhetssyn på människan.
Socialtjänstlagen omfattar tre verksamhetsområden; barnomsorg, äldre- och handikappsomsorg och individ- och familjeomsorg.
Rätten till bistånd regleras i kap.4. 1 § 2 st. Den enskilde skall genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det stärker hans eller hennes resurser att leva ett självständigt liv. Begreppet skälig levnadsnivå är vad man kallar en generalklausul, vilket innebär att den ger direktiv, men lämnar tolkningsutrymme.
Varje insats föranleds av en ansökan som kan vara både muntlig och skriftlig. Då påbörjas en utredning. Utredningen leder fram till ett beslut. Detta beslut ska alltid vara skriftligt. Om beslutet går en emot, kan man överklaga det i förvaltningsdomstol (länsrätt, kammarrätt och regeringsrätt). Det går till så att man skriver till socialtjänsten vilket beslut man vill överklaga, varför och vilken ändring man önskar. Socialtjänsten har då möjlighet att ompröva sitt beslut, men om de inte gör det går ärendet upp i länsrätten.
Socialtjänsten omfattas av sekretess, men socialsekreterare har anmälningsskyldighet om det framkommer uppgifter om att t.ex. barn far illa eller någon begått brott som ger minst två års fängelse.
Läs mer på www.sos.se
Sekretesslagen (SekrL)
Sekretesslagen ålägger personer som arbetar inom t.ex. sjukvård och socialtjänst tystnadsplikt. Enligt sekretesslagen får inte uppgifter som gäller enskilds personliga förhållanden röjas, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Ordet men syftar här på integritetskränkningar av olika slag.
Sekretessen kan dock upphävas om den enskilde samtycker till det.
Läs mer på www.sos.se
Lagen om stöd och service till särskilda funktionshindrade (LSS)
LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, är avsedd för personer med omfattande och varaktiga funktionshinder. Den skall garantera att de personer som omfattas av lagen får den hjälp och det stöd de behöver i det dagliga livet för att kunna ha goda levnadsvillkor.
LSS gäller för personer med intellektuellt funktionshinder, autism eller autismliknande tillstånd, den som i vuxen ålder på grund av hjärnskada fått bestående begåvningsmässiga funktionshinder och personer med andra stora och varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande.
Den som omfattas av lagen och har behov av stöd kan ansöka om en eller flera av lagens tio insatser t.ex. ledsagare, kontaktperson, boende med särskild service. I princip är insatserna kostnadsfria men några undantag finns. Man gör ansökan i den stadsdelsförvaltning där man bor.
Om man tänker flytta till en annan kommun, kan man ansöka om ett förhandsbesked om rätten till LSS-insatser som man kan få där.
Se vidare länk till: www.goteborg.se (välj funktionshinder och insatser enl. LSS)