Behandling av psykosjukdomar består av flera olika delar, en viktig del är medicin. Den medicin som använd vid psykossjukdomar kallas för antipsykotiska läkemedel eller neuroleptika och har den effekten att den minskar symtom på psykos, förebygger återinsjuknande i psykossjukdom, förbättrar individens kognitiva funktion och livskvalitet samt hjälper till att bibehålla individens sociala kontakter. I vissa fall måste det antipsykotiska läkemedlet även kompletteras med annan medicin, exempelvis sömnmedicin och medicin mot biverkningar, för att få så bra behandling som möjligt. Målet är alltid att uppnå mesta möjliga effekt med minsta möjliga biverkningar.

Vid psykossjukdom finns en ökad aktivitet i hjärnan. Antipsykotiska läkemedel påverkar balansen mellan olika kemiska substanser i hjärnan så att aktiviteten minskar och på så sätt minskar även symtomen på psykos. Läkemedlen finns i olika beredningsformer, vanligast är tabletter och injektioner. Dosintervallet beror dels på vilket läkemedel som ordinerat, dels på läkemedlets beredningsform. Det vanliga är att läkemedel i tablettform tas dagligen, medan läkemedel i injektionsform vanligtvis tas med ett intervall på en till fyra veckor.

I vårdprogrammet Integrerad Psykiatri ingår, som en del i den medicinska behandlingen också undervisning om och kring medicinen till den drabbade individen och dess anhöriga. Det är av stor vikt att individen själv tar ansvar för sin medicinering och att anhöriga är väl informerade om läkemedlets verkan och eventuella biverkningar.

Forskning visar på att de individer med psykossjukdom som medicinerar med antipsykotiska läkemedel har/får färre återfall i sin sjukdom än de som inte medicinerar.

Traditionella antipsykotiska läkemedel

Traditionella, även kallade konventionella antipsykotiska läkemedel, kom ut på marknaden i mitten av 1950-talet. Allt eftersom tiden gått och läkemedlen använts har de utvecklats och erfarenheten av dem har ökat. Genom att blockera vissa delar av hjärnan, dopaminreceptorer, är dessa läkemedel verksamma på psykosjukdomens positiva symtom. Dock blockerar de även andra delar av hjärnan som kan leda till att individen får problem med muskelrörelser.

Biverkningar

Hög risk för extrapyramidala biverkningar så som skakningar, muskelstelhet, rastlöshet/akatisi, oro samt ofrivilliga rörelser. Andra biverkningar som kan förekomma är dåsighet,

Läkemedelsexempel

chlorpromazine (Hibernal)

haloperidol (Haldol)

perphenazin (Trilafon)

zuclopenthioxol (Cisordinol)

Atypiska antipsykotiska läkemedel

Atypiska antipsykotiska läkemedel har bara funnits på marknaden de senaste åren. Det första atypiska antipsykotiska läkemedlet, clozapine (Leponex) kom på 1980-talet. Sedan har denna typ av läkemedel utvecklats vidare och idag finns ett knappt tiotal olika läkemedel på marknaden. De atypiska antipsykotiska läkemedlen har effekt på psykossjukdomens både positiva och negativa symtom. Det som mest skiljer de traditionella och de atypiska läkemedlen mest åt är att de atypiska är selektiva och därför enbart blockerar de delar av hjärnan som orsakar de psykotiska symtomen och inte påverkar hjärnans övriga delar.

Biverkningar

Låg risk för extrapyramidala biverkningar. Andra biverkningar som kan förekomma är viktuppgång, dåsighet samt förhöjd nivå av prolaktin i kroppen.

Läkemedelsexempel

aripiprazol (Abilify)

clozapine (Leponex)

olanzapin (Zyprexa)

risperidon (Risperdal)

quetiapin (Seroquel)

ziprazidon (Zeldox)

 Läs mer på:

Apotekets hemsida: www.apoteket.se
Farmakologiska specialiteter i Sverige: www.fass.se
Statens beredning för medicinsk utvärdering: www.sbu.se