Psoriasisartrit

Psoriasisartrit är en autoimmun inflammatorisk sjukdom som kan ge symptom i form av senfästesinflammationer, ryggvärk och ledsvullnad. Mellan 10-30 % av personer med hudsjukdomen psoriasis utvecklar även psoriasisartrit. Psoriasisartrit kan yttra sig på flera olika sätt, till exempel som svullnad och värk i fingrarnas yttersta leder, som svullnad och värk i några få eller i många leder, eller som inflammation i rygg-och bäckenleder. Det finns även en svår ledförstörande form. Senfästesinflammationer är mycket vanligt till exempel runt hälsenan. Graden av psoriasis i huden kan variera betydligt från utbredda hudutslag till mer diskreta hudförändringar i hårbotten, hörselgångar eller naglar.

Psoriasisartrit går i skov, det vill säga sjukdomens symptom varierar över tiden. Det finns inget samband mellan svårighetsgraden av ledbesvären och graden av psoriasis. Vad som startar inflammationen vid psoriasisartrit och varför vissa personer med psoriasis får ledbesvär, men inte andra, är oklart. Sannolikt är det många faktorer, bland annat olika gener, infektioner och stress, som samverkar för att psoriasisartrit ska bryta ut. Det är lite vanligare att kvinnor drabbas av psoriasisartrit än män. Vid psoriasisartrit verkar det som om inflammationen först startar i mjukdelarna runt de drabbade lederna. Det är främst sen- och muskelfästen inklusive senhinnor som drabbas. Hos en del personer utvecklas en ledinflammation, så kallad artrit.

Att få diagnosen psoriasisartrit innebär att man drabbats av en kronisk (livslång) sjukdom, men med dagens behandlingar går det att leva ett bra liv med sjukdomen. Många gånger är dessutom besvären lindriga och kommer och går med lugna perioder emellan.

Behandling

Någon botande behandling finns inte, men dagens behandlingar gör det möjligt att snabbt lindra sjukdomen och leva ett i stort sett normalt liv.

Det är viktigt att bevara rörelsefunktionen, och det gör man genom att hålla sig i rörelse och träna regelbundet. Det är också viktigt att inte röka. Läkemedelsbehandlingen syftar till att på olika sätt dämpa inflammationen.

Sjukgymnastik och rörelse

Har man psoriasisartrit är det viktigt att man rör sig och tränar muskler och leder på ett skonsamt sätt utan att i onödan slita på lederna. Sjukgymnast och arbetsterapeut spelar en viktig roll vid behandlingen av psoriasisartrit. De ger smärt- och funktionsbehandling, kan prova ut hjälpmedel och informera om ledskydd för att underlätta vardagens uppgifter.

Läkemedelsbehandling vid psoriasisartrit

En kombination av olika läkemedel används ofta och vissa läkemedel används bara när man mår som sämst. Personer som har fått diagnosen psoriasisartrit kommer antagligen få prova olika mediciner för att hitta en behandling som passar just dem. Medicinerna som används är bland annat inflammationsdämpande och smärtstillande läkemedel, traditionella antireumatiska läkemedel och biologiska läkemedel. Alla läkemedel har biverkningar och vid val av behandling måste fördelarna vägas mot nackdelarna.

Smärtstillande läkemedel
För de flesta patienter med psoriasisartrit räcker det med behandling med vanliga inflammationsdämpande och smärtstillande läkemedel, så kallade NSAID (non steroidal anti-inflammatory drugs, antiinflammatoriska läkemdel som inte innehåller steroider) som i lägre doser kan köpas receptfritt. De minskar inflammationen och värken i och runt lederna och minskar stelheten. Om man inte tål NSAID används paracetamol, ibland i kombination med starkare smärtstillande läkemedel.

Paracetamol
Värktabletter med paracetamol dämpar värken men motverkar inte stelheten eller inflammationen. Paracetamol finns både receptfria i små förpackningar och receptbelagda i större mängder. Dessa läkemedel har få biverkningar men i överdos kan de vara farliga för levern.

Kortison
Kortison dämpar inflammationen och sprutas oftast in lokalt i en drabbad led eller sen-/muskelfäste. Det är en viktig och bra behandlingsform när enstaka leder blir inflammerade och som komplement till annan behandling. Behandling med kortison i tablettform under lång tid och i hög dos kan medföra biverkningar. De vanligaste biverkningarna av kortison är viktuppgång, ökad risk för diabetes, grå starr, osteoporos och humörförändringar.

Antireumatiska läkemedel
Antireumatiska läkemedel (DMARD) har funnits i flera decennier och har en bromsande effekt på immunförsvaret. De används främst då sjukdomen ger symtom från perifera leder, det vill säga andra leder än ryggen.

Biologiska läkemedel (TNF-hämmare)
TNF-hämmare är biologiska läkemedel som används när psoriasisartriten är aktiv och när annan medicinsk behandling inte har varit tillräckligt effektiv. De dämpar inflammationen och studier har visat att behandling med biologiska läkemedel leder till mindre smärta, ökad rörlighet och färre bestående skador i lederna.

Behandling med biologiska läkemedel dämpar den inflammatoriska reaktionen. TNF-hämmare är oftast inte den första behandlingen man får, utan de ges när andra läkemedel inte haft tillräcklig effekt eller när sjukdomen har en hög inflammatorisk aktivitet.

 

 


 

uiqt|wB&zwjmz|5{rwt}vlH%vozmoqwv5{mzwjmz|5{rwt}vlH%vozmoqwv5{muiqt|wB%wmjj5{}H%vozmoqwv5{m%wmjj5{}H%vozmoqwv5{m