Utreder tecken på demens

2017-09-15

Människor blir allt äldre, med allt vad det innebär. År 2050 beräknas över 130 miljoner personer i världen leva med demenssjukdomar. På Minnesmottagningen utreds tidiga tecken på demens när diagnosen är oklar.

Vårdenhetsöverläkaren Ulla-Britt Mattsson och vårdenhetschefen Åsa Dahlén på Minnesmottagningen Vårdenhetsöverläkaren Ulla-Britt Mattsson och vårdenhetschefen Åsa Dahlén på Minnesmottagningen
Varje år tar Sahlgrenska Universitetssjukhusets specialistmottagning emot omkring 300 nya patienter med minnesstörningar. Majoriteten av dem har fått bekymmer med vardagen som har blivit svår att organisera, minnet sviktar och de sociala kontakterna kan ha blivit lidande.

–       Hos personer i arbetsför ålder har symptomen inte sällan misstagits för utmattningssyndrom och en del har påtagliga demenssymtom när de kommer hit, säger Ulla-Britt Mattsson, vårdenhetsöverläkare på Minnesmottagningen.

I september varje år uppmärksammas den internationella Alzheimerdagen världen över, och för varje år blir de drabbade alltfler. Enligt en uträkning av WHO kommer antalet människor som lider av demenssjukdomar öka med närmare 300 procent under de följande 30 åren.

–       Men ungefär hälften av dem som remitteras till oss får inte en demensdiagnos. Symtomen kan vara tecken på psykiatrisk sjukdom, utmattningstillstånd eller så tidiga indikationer i sjukdomsförloppet att en demensdiagnos inte kan ställas, säger Åsa Dahlén, vårdenhetschef på mottagningen.

Till Minnesmottagningen kommer patienter där orsaken till de kognitiva svårigheterna är oklar. De flesta har undersökts inom primärvården där den första utredningen inte har gett något entydigt svar. Då kan en mer omfattande utredning vara nödvändig för att kunna ställa en diagnos. 

–       Ändå är det inte alltid tydligt varför någon har en minnesstörning eller andra kognitiva symtom. Vi gör en rad olika tester och undersökningar. Det kan vara ryggvätskeprov, magnetundersökning av hjärnan, kognitiv undersökning av neuropsykolog eller aktivitetsbedömning av arbetsterapeut, förklarar Ulla-Britt Matsson.

Att insjukna i demens, särskilt för dem som är mitt i livet, upplevs nästan alltid som en tragedi för alla inblandade. På Minnesmottagningen finns vid sidan av läkare, sjuksköterskor och skötare såväl kuratorer och arbetsterapeuter som psykologer. Målet är att den som drabbas och de närmsta ska kunna leva ett så bra liv som möjligt trots sjukdomen.

–       När det gäller medicinering finns enbart specifika läkemedel vid Alzheimers sjukdom. Sjukdomsförloppet kan vara väldigt varierande och en del kan leva väl under lång tid, säger Åsa Dahlén.

Minnesmottagningen har också ett konsultativt uppdrag mot primärvård och kommun vid svårare beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD).

Vid sidan av den kliniska verksamheten bedrivs forskning och utbildning inom ramen för Minnesmottagningen i Göteborg. Bland annat pågår forskning på likvor - ryggvätska - för att skapa tillförlitliga tester som kan förutspå demenssjukdomar på ett tidigt stadium. Dessutom genomförs olika läkemedelsstudier för att hitta effektivare mediciner mot Alzheimers sjukdom.

–       Demens är en dödlig sjukdom som medför stora funktionsnedsättningar, men den kan se olika ut. Det är viktigt för alla inblandade att förstå vad sjukdomen innebär för att vardagen ska kunna fungera för patient och närstående, säger Ulla-Britt Mattsson.

Den 21 september varje år uppmärksammas Internationella Alzheimerdagen, för att sätta fokus på demensproblematiken över hela världen.