Specialisten svarar på frågor om "fönstertittarsjuka"

2016-08-25

Tvingas du att stanna och vila under långpromenaden? Eftersom det gör ont i benen eller höfterna? Smärtorna kan bero på åderförkalkning i benens blodkärl, och du bör söka läkarvård för behandling. Specialisten Joakim Nordanstig svarar på frågor om ”fönstertittarsjuka”.

 

Fönstertittarsjuka? Fönstertittarsjuka?

Vad är fönstertittarsjuka?

Fönstertittarsjuka upptäcks vanligen genom att patienten söker vård på grund av smärtor i benen när de är ute och går. Vanligast är smärta i vaden, men även i höft och lår, vilket uppstår i samband med ansträngning under promenaden. Det kan göra ont i ena benet, eller i båda.

Symtomet kallas i folkmun för fönstertittarsjuka eftersom patienterna tvingas stanna då och då för att smärtorna skall lindras och försvinna. Det onda släpper vanligen efter ett par minuters vila eller stillastående. Sjukdomen kan, i mer eller mindre utsträckning, upplevas som handikappande för patienten som kanske inte kan gå så långa sträckor som han eller hon önskar.

Den typiska symptombilden är alltså att patienten endast har smärtor i samband med promenad eller annan gångansträngning, inte i vila, och att symptomet försvinner snabbt i stillastående. Mer atypisk symptombild förekommer.

 

Vad beror det på?

Fönstertittarsjuka orsakas av åderförkalkning i blodkärlen som leder syrerikt blod (artärerna) till benen. Åderförkalkningen leder till förträngningar eller hinder i blodkärlen vilket begränsar blodflödet till benens muskler under arbete. 

 

Vilka drabbas? 

Det är huvudsakligen medelålders- till äldre som drabbas, både kvinnor och män, även om sjukdomen är en aning vanligare hos män. Hos individer i Sverige över 60 år förekommer fönstertittarsjuka hos ungefär sju procent av befolkningen. Det innebär att omkring 160 000 svenskar är drabbade. De viktigaste riskfaktorerna, utöver ålder, är rökning och diabetes.

 

När ska jag söka hjälp? 

Alla patienter med fönstertittarsjuka ska söka läkarkontakt för att få en ordentlig diagnos, i första hand i primärvården. Hos alla patienter med fönstertittarsjuka är det mycket viktigt att kontrollera och försöka eliminera riskfaktorer för ytterligare åderförkalkning, samt att börja medicinera med förebyggande läkemedel. Behandlingen kan minska risken för allvarliga komplikationer till åderförkalkningssjukdomen, som hjärtinfarkt och stroke. Patienter med påtagligt handikappande symptom i benen bör bedömas av en kärlkirurg.

 

Hur går undersökningen till?

Diagnosen ställs genom en enkel klinisk läkarundersökning där kärlundersökning och blodtrycksmätning i benen utförs. I fall som är aktuella för kärlkirurgisk åtgärd krävs vanligen att de sjukliga förändringarna i blodkärlen avbildas med ultraljud, datortomografi och/eller magnetresonanstomografi.

 

Är det farligt?

Det farligaste med fönstertittarsjuka är att symptomet i sig utgör en allvarlig varningssignal på att patienten lider av åderförkalkning. I regel är fler blodkärlsområden i kroppen, utöver benartärerna, drabbade av åderförkalkningssjukdomen. De allvarligaste riskerna med fönstertittarsjuka är därför en kraftigt förhöjd risk för hjärtinfarkt och stroke vilket kan reducera livslängden påtagligt. Själva bensymptomen kan vara mer eller mindre handikappande, men leder ytterst sällan till amputation eller andra mer allvarliga tillstånd i benet.  

  

Vad finns för hjälp att få inom sjukvården?

Det finns en mängd viktiga och evidensbaserade åtgärder för att lindra symptom och förbättra prognosen för patienter med fönstertittarsjuka! Viktigast är att försöka eliminera alla påverkbara riskfaktorer för åderförkalkning (rökning, förhöjda blodfetter, högt blodtryck och diabetes). Gångträning med stöd av fysioterapeut kan avsevärt förbättra både den smärtfria- och den totala gångsträckan. Särskilt svåra symptom kan behandlas med kärlkirurgiska metoder som i de allra flesta fall sker med minimal-invasiva metoder såsom ballongvidgning och/eller stentbehandling.

 

Finns det något jag kan göra själv? 

Om du röker bör du sluta med det, det är superviktigt! Gångträning på egen hand eller i grupp kan också avsevärt lindra symptomen från benen. Då ska du gå så långt du kan, fast det gör ont i benen, och stanna först när du verkligen måste. Det är inte nämligen inte farligt att det gör ont i benen vid fönstertittarsjuka! 

Träning ökar muskulaturens tålighet för mjölksyra vilket successivt leder till lindring av symptomen i många fall. Stavgångsträning är till exempel en perfekt motionsform för patienter med fönstertittarsjuka. Helst bör du träna ett pass dagligen, eller i alla fall minst tre gånger per vecka, cirka en timme varje gång. Stegräknare eller andra tekniska hjälpmedel (till exempel tränings-appar för smartphones, GPS-trackers eller accelerometrar) kan vara inspirerande och underlätta träningen. Allra bäst resultat uppnås om en fysioterapeut leder träningspassen.

Johan Nordanstig, specialistläkare i kärlkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Johan Nordanstig, specialistläkare i kärlkirurgi Sahlgrenska Universitetssjukhuset