Kan tarmen få bättre hälsa om vi äter nyttiga bakterier?

2017-03-31

De senaste åren har livsmedelsaffärernas kyldiskar svämmat över av så kallad nyttig yoghurt, fil och fruktdrycker. Detta kan bero på att mage och tarm varit särskilt i fokus i debatten om hälsa och välmående. Dessutom bjuder apoteken och hälsokostaffärer på ett stort utbud av probiotiska bakterier i kapslar, droppar och tabletter. Behöver vi allt detta och hur kan vi äta för att få en tarm som mår bra?

– Forskning visar att tarmfloran troligen har en allt större betydelse för hur vi mår och man kan se att det finns skillnader i tarmfloran mellan frisk och sjuk, dock kan det vara svårt att säga vad som är hönan och ägget, säger Ingrid Larsson och Stine Störsrud, näringsfysiologer vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Mycket tyder dock på att tarmens bakterieflora har betydelse vid mag-tarmsjukdomar, allergi, sjukdomar i hjärta- och blodkärl, lever, vissa neurologiska sjukdomar samt för utvecklingen av fetma, höga blodfetter och högt blodtryck. Hur stor effekten av tarmfloran är jämfört med andra faktorer vid utveckling av sjukdomstillstånd vet man inte än. För utveckling av fetma behövs det till exempel även ett överintag av energi.

– Man skulle också kunna tänka sig att den som har en ogynnsam sammansättning av bakterier har lättare för att överäta och/eller utnyttja den energi som äts, vilket då skulle leda till övervikt och fetma. Det behövs mera forskning innan vi kan säga säkert och vi vet mekanismerna bakom bakterieflorans betydelse vid olika sjukdomstillstånd.

Tarmfloran består av mikroorganismer och bakterier som finns naturligt i tarmen. Vi har totalt mellan ett och två kg bakterier i matsmältningskanalen och antalet är ca tio gånger fler än antalet celler i kroppen. Bakterierna har olika uppgifter; bland annat är de en viktig del av immunförsvaret och nedbrytningen och upptaget av näringsämnen samt att de producerar livsnödvändiga ämnen som kroppen behöver.

Tarmflorans sammansättning har kartlagts med hjälp av modern DNA-teknik. På så vis har man kunnat konstatera att tarmen består av hundratals olika arter, både ”goda” och ”onda”, vilket inte är något problem så länge den finstämda balansen är intakt. Tarmflorans sammansättning och balans kan ändras genom den mat vi äter och vilken miljö vi lever i.

– Antibiotika är den främsta orsaken till att balansen rubbas, vilket gör att mag-tarmsymtom är relativt vanligt vid antibiotikabehandling. Vi kan till viss del återställa obalans i bakteriefloran, bland annat genom att tillföra nyttiga bakterier med maten, probiotika.

Genom att äta fiber och livsmedel med kolhydrater som inte kan brytas ner fullständigt, prebiotika, kan man också stimulera tillväxten av goda bakterier. Dessa vill då fungera som mat för bakterierna och bidra till en mer varierad tarmflora med ”goda” tarmbakterier. Synbiotika är en blandning av goda bakterier (probiotika) och fibrer (prebiotika). 

Statens beredning för medicin och social utvärdering (SBU) publicerade 2015 en rapport som konkluderar med att probiotika har viss effekt mot mag-tarmsymtom vid IBS (Irritable Bowel Syndrome), en funktionell mag-tarmsjukdom som drabbar upptill 15% av befolkningen.

Effekterna är sannolikt små och det är oklart vilka specifika arter eller stammar av bakterier som har bäst effekt. Man vet inte heller hur länge en eventuell effekt håller i sig efter avslutad behandling. Man kan inte heller säga att probiotika i form av kapslar eller tabletter är bättre eller sämre än probiotika i livsmedel. När man intar probiotika i form av mat få man dessutom andra näringsämnen som protein, vitaminer och mineraler.

– Mot bakgrund av aktuell kunskap kan vi konstatera att vi bör vara rädda om alla våra miljarder vänner i vår tjocktarm, se till att de får tillräckligt med näring genom att äta mat som innehåller prebiotika och möjligen också tillföra lite extra genom att äta produkter som innehåller probiotika. Dock finns det inte evidens för att säga att tillförsel av probiotika till friska förebygger framtida sjukdom.

 

5 steg till hälsosam tarmflora

  • Ät fiberrik mat
  • Ät mat som innehåller prebiotika, t.ex. lök, baljväxter, vetekli, sparris, jordärtskocka
  • Ät syrade grönsaker (ej pastöriserade)
  • Ät probiotika (fil, yoghurt, fruktdryck, kapslar/tabletter)
  • Undvik, om möjligt, antibiotika

 

5 lunchförslag för matlådan

Denna gång har vi prebiotika som tema i lunchförslagen. Därför innehåller samtliga lunchförslag något av antingen lök, ärtor eller bönor, surkål eller liknande.

Stekt sej med lök, kokt potatis och gröna ärtor, kall yoghurt- eller gräddfilsås med hackad dill.

Ärtsoppa, rårivna morötter, fiberpannkakor.

Skinkstek, ugnsbakade potatisklyftor, surkål och broccoli.

Linsgryta med lök och morot, en bit bröd.

Wokad kyckling med purjolök, morot, vitkål, majs. Kryddas med en god sojasås. Bulgur eller annat matkorn till.

Avsluta gärna din lunch med en frukt. Om du behöver mer energi, lägg till bröd.