Lightdrycker bättre än sitt rykte

2015-06-05

Ökar vikten och sötsuget om man dricker lightdrycker? Nej, svarar Ingrid Larsson, näringsfysiolog på Sahlgrenska Universitetssjuhuset. ”Under de senaste åren har flera kontrollerade studier visat att vikten minskar om man ersätter sockersötade drycker med lightdrycker och inte förändrar energiintaget för övrigt.”

Om vi vill gå ner i vikt ska vi vara extra vaksamma på vad vi dricker. Att byta ut den sockersötade läsken mot en lightvariant är något Ingrid Larsson, näringsfysiolog, förespråkar.

– För att minska i vikt krävs att man får i sig mindre energi från mat och dryck i förhållande till vad man gör av med. De vanligaste sätten är att lägga upp mindre matportion, äta färre antal smörgåsar eller begränsa godis, bullar, läsk och chips, säger hon.

En burk, 33 cl vanlig läsk innehåller cirka 120 kalorier, kcal, medan motsvarande burk lightläsk innehåller 3 kcal. En burk, 33 cl vanlig läsk innehåller cirka 120 kalorier, kcal, medan motsvarande burk lightläsk innehåller 3 kcal.
Sockersötade drycker - läsk, saft och liknande - intar en särställning på "ohälso-skalan". I studie efter studie konstateras att dessa ökar risken för flertalet av våra vanligaste sjukdomar inklusive fetma och karies. Ju mer läsk vi dricker desto större risk att få en sjukdom, öka i vikt och att få karies, menar Ingrid Larsson.

– En burk, 33 cl vanlig läsk innehåller cirka 120 kalorier, kcal, medan motsvarande burk lightläsk innehåller 3 kcal, konstaterar hon.

Under de senaste åren har flera kontrollerade studie visat att om man ersätter sockersötade drycker med lightdrycker och inte förändrar energiintaget för övrigt minskar vikten, enligt Ingrid Larsson. Andra studier visar att om matvanorna består av något sött när man vill minska i vikt har man lättare att hålla sig till dessa matvanor över lång tid, det vill säga följsamheten ökar.

– I amerikanska The Weight Control Registry, NWCR, ingår personer som minskat i vikt och kunnat behålla en lägre vikt under många år. En majoritet av båda kvinnor och män i NWCR har sett lightdryckerna som ett verktyg att minska och behålla en lägre vikt, säger Ingrid Larsson och fortsätter.

– Även om de vanligtvis dricker vatten vill de kunna dricka läsk då och då. Den allra senaste forskningen inom området antyder att personer som regelbundet dricker lightdrycker också äter mer grönsaker, frukt, fullkorn och fisk jämfört med personer som dricker sockersötade drycker. Om dessa studier kan bekräftas framöver kan lightdrycker i framtiden bli en markör för hälsosamma livsmedelsval.

De sötningsmedel som finns i livsmedel som säljs i Sverige är testade och har visat sig vara säkra, hävdar Ingrid Larsson. Hon berättar att det under hösten 2014 publicerades en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature som visade att möss som fick sötningsmedlet sackarin fick en ändrad tarmflora som bidrog till sänkt glukostolerans, det vill säga ökad risk att få diabetes.

– I samma artikel visade man att i en grupp om sju personer som vanligtvis inte åt sötningsmedel, utvecklade fyra av sju de personerna försämrat glukossvar när de under en vecka fick maximal mängd acceptabelt dagligt intag av sackarin. Studien fick stor medial uppmärksamhet och oron för sötningsmedel ökade. Sackarin tillhör ett av de minst förekommande sötningsmedlen i Sverige så vår konsumtion av sackarin är generellt sett mycket låg.

Ingrid Larsson konstaterar avslutningsvis:

– Ur ett hälsoperspektiv är forskningen mycket tydlig med att vår nuvarande mycket höga konsumtion av socker inte är hälsosam och att vi behöver sänka den. Men det betyder inte att vi behöver upphöra att äta socker eller undvika mat och dryck med söt smak.

 

Myter om sötningsmedel

Det finns en rad påståenden om sötningsmedel i livsmedel, menar Ingrid Larsson och bemöter dessa här med aktuell kunskap. 

Påstående: "Sötsuget ökar av sötningsmedel"

FörklaringHar inte kunnat bekräftas i studier. Vi gillar sött och sug efter något sött är mer betingat av vanor och situation än av själva livsmedlet.

Påstående: "Man blir hungrig av sötningsmedel"

Förklaring: Har inte kunnat bekräftas i studier. Om man äter/ dricker mindre energi än vad man behöver för att hålla vikten kan man bli hungrig. Det är dock beroende att det lägre energiintaget, inte av sötningsmedel.

Påstående: "Vikten ökar av sötningsmedel"

Förklaring:  Vikten ökar inte om man äter eller dricker något som är energifritt.

Påstående: "Man kan få cancer av sötningsmedel"

Förklaring: Tidiga studier på hanråttor visade att ett intag av aspartam, motsvarade 200 gånger det som rekommenderas för människa, ökade risken för levercancer hos råttorna. Studier som genomförts på människa visar att aspartam är ett säkert sötningsmedel som inte ökar risken att få cancer.

Påstående: "Man lurar kroppen att äta sött om man äter/ dricker något med sötningsmedel"

Förklaring: Har inte kunnat bekräftas i studier.

 

Text och bild: Katarina Hallinberg
Publicerad av: Redaktionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset