Replik om lightdrycker

2015-08-03

Ingrid Larsson, näringsfysiolog, svarar på inlägg på Sahlgrenska Universitetssjukhusets facebooksida om texten om sötningsmedelsötade drycker.

Varken jag eller Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg har fått några pengar för texten om sötningsmedelssötade drycker, även kallade lightdrycker, som det antyds i kommentatorsfältet. Jag har inget ekonomiskt intresse eller något samarbete med något företag som framställer sockersötade eller andra drycker.

Texten baseras på aktuell vetenskaplig kunskap om hur lightdrycker kan vara ett alternativ till sockersötade drycker, framför allt för de som önskar minska i vikt eller motverka viktökning.

I kommentatorsfältet på Facebook förekommer nio publikationer från en av de största sökmotorerna för medicinska artiklar.  Det är synd att läsarna inte ges möjligheten att få reda på varför just dessa nio lagts upp och vilka andra publikationer som skribenten inte valt att ta med i sitt urval och varför. Det skulle också vara intressant för läsarna att få veta i vilka grupper de nio studierna gjorts, vilka resultaten är, överförbarheten till människor och slutligen vilka slutsatser man kan dra, med hänsyn till om människor kan välja lightdrycker som ett alternativ till sockersötade drycker.

En av de nio publikationerna (Drake och medarbetare) handlar inte om lightdrycker utan intag av kolhydratrika livsmedel inklusive sockersötade drycker i relation till utveckling av prostatacancer.

Fem av de nio artiklarna är studier genomförda på möss eller råttor. Djurstudier är så kallade experimentella studier från vilka man kan få kunskap om mekanismer och som kan generera hypoteser om effekter och samband. Men resultat från djurstudier saknar generaliserbarhet, även kallat överförbarhet, till människa.

När studier görs på en annan art med en annan ämnesomsättning och livscykel än människans, måste resultaten bekräftas i människostudier. En av de nio publikationerna är en 8 + 8 dagars studie utan kontrollgrupp, genomförd på 20-åriga friska normalviktiga vuxna som visar viss påverkan på mått på depression hos några av deltagarna vid högt jämfört med lågt intag av aspartam. Studiens författare hänvisar till bristande överförbarhet till andra grupper samt metodologiska svagheter. Studiens resultat är intressanta men kan inte ligga till grund för att avvisa aspartam som ett alternativ till socker.

De två övriga publikationerna är dels en kommentar till en studie samt en översiktsartikel om möjliga mekanismer på effekter av fenylalanin och asparginsyra, de två aminosyrorna i asparta, på hjärnan.

Hälsan påverkas av vad vi äter och dricker och vad vi inte äter och dricker. Den aktuella vetenskapen visar tydligt att hälsosam mat inkluderar grönsaker, frukt, baljväxter, mejerier, fisk och fullkorn. Studie efter studie visar att ett högt och regelbundet intag av socker, särskilt i form av sockersötade drycker, är relaterat till ohälsa inklusive fetma, diabetes och stroke.

För personer med fetma som vill minska och behålla en lägre vikt kan lightdrycker vara ett alternativ som inte påverkar vikten och därför inte hindrar viktminskning. För andra kan lightdrycker bidra till att hålla vikten. För personer med diabetes kan lightdrycker vara ett alternativ till vatten – inte minst i sociala sammanhang där personen inte behöver känna sig mer begränsad än nödvändigt. Om man varken vill dricka sockersötade drycker eller lightdrycker är vanligt vatten ett prisvärt hälsosamt alternativ.

Ingrid Larsson, näringsfysiolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Publicerad av: Redaktionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset