Specialisten svarar på frågor om hjärtklappning

2016-07-29

Känns det som att hjärtat ska rusa ur kroppen ibland? Eller slår det extraslag när du är på väg att somna? Oftast är hjärtklappning ofarligt om du är frisk för övrigt. Men det kan finnas tillfällen då du ska söka vård omedelbart. Specialisten Annica Ravn-Fischer svarar på frågor om hjärtklappning och extraslag.

Är hjärtklappning farligt?

Känslan av hjärtklappning är vanlig och för det mesta godartad. Det kan vara, så kallade, extraslag som många människor har över dygnet. Extraslag kan vara relaterade till stress, sömnbrist eller hormonella förändringar. De har framförallt en tendens att komma i vila.

Är extraslag relaterade till ansträngning är det viktigt att man tar kontakt med sin läkare för vidare undersökning.

Hjärtklappning kan även vara att man har en ovanligt hög men i övrigt normal puls (normal puls ligger mellan 50-100/min). Denna typ av hjärtklappning kan också vara godartad men kräver i vissa fall vidare utredning för att utesluta andra sjukdomar, som till exempel blodbrist eller sköldkörtelsjukdomar.

Hjärtklappning kan ibland bero på medfödda extra ledningsbanor i hjärtat. Denna typ av hjärtklappning kan vara besvärande då man kan uppleva yrsel, svimningskänsla eller andra symtom när hjärtat rusar. Ibland kan dessa extra ledningsbanor opereras bort.

En vanligt förekommande orsak till hjärtklappningsbesvär är förmaksflimmer. Risken för förmaksflimmer ökar med stigande ålder och vid 80 års ålder har 10-15 procent av befolkningen förmaksflimmer. Ibland kan förmaksflimmer opereras men vanligtvis behandlar man flimret med rytmstabiliserande läkemedel samt läkemedel som förebygger blodproppar.

När ska jag söka vård och vart?

När, var och hur du ska söka vård är svårt att svara på då det beror på vilka symtom du har, tidigare sjukhistoria, medicinering etcetera. När det gäller hjärtsjukdomar generellt så bör du ta en snar kontakt med sjukvården vid bröstsmärta, med eller utan utstrålning i andra kroppsdelar, illamående, kallsvettighet, andnöd, hjärtklappning och svimning.

 Vem drabbas av hjärtstopp?

Årligen drabbas ungefär 10 000 personer av hjärtstopp utanför sjukhus i Sverige. Hjärt-och lungräddning (HLR) påbörjas i hälften av fallen och av dessa räddas omkring 500 människor varje år, 10 procent, till livet.

Att hjärtat stannar kan bero på många olika orsaker som till exempel primära hjärtrelaterade orsaker (till exempel hjärtinfarkt, arytmier), men också andra sjukdomar som inte har med hjärtat att göra som stroke, saltbalansrubbningar, sjukdomar i andningsorganen eller yttre omständigheter, till exempel förgiftningar, drunkning och trauma.

När det gäller hjärtrelaterade orsaker (kardiella hjärtstopp) hos unga så dominerar medfödda hjärtfel medan hos medelålders och äldre dominerar åderförkalkningssjukdomar

 Vad kan läkarna göra?

Vid hjärtstopp är det viktigt att hjälp påkallas omgående (ring 112!) och att hjärtlungräddning (HLR) påbörjas omedelbart. Hjärtkompressioner är viktigast om man inte har möjlighet att göra inblåsningar. Är man två som utför hjärtlungräddning kan 30:2 tillämpas, det vill säga 30 hjärtkompressioner följt av två inblåsningar som upprepas tills ambulansen ankommer.

Genom snabb HLR kan fler liv räddas.

Beroende på vad som orsakar hjärtstoppet kan olika behandlingar sättas in, till exempel ballongvidgning vid ett hjärtstopp som orsakas av en hjärtinfarkt.

 Kan jag själv ta hand om mitt hjärta?

Det är självklart av största vikt att du tar väl hand om din kropp. Genom sund kosthållning, avhållsamhet från rökning, begränsat alkoholintag samt goda motionsvanor kan du till stor del förebygga många av ”vällevnadssjukdomarna” som diabetes, högt blodtryck, stroke och hjärtinfarkt.

 Är det till exempel farligt att träna, om det är väldigt varmt ute?

Vanligtvis är det inte farligt att träna under svensk sommarvärme men det är viktigt att man kompenserar vätskeförluster genom att tillföra vätska och salter. Tyngre fysisk aktivitet under längre tid då det är mycket varmt ute avråder man ifrån. Under längre lopp är det viktigt att komma väl förberedd och se till att kompensera vätskeförluster. I sjukvårdstälten under Göteborgsvarvet är det alltid mer att göra en stekhet dag jämfört med en molnig. Vätskebrist och värmeslag förekommer då frekvent.

Annica Ravn-Fischer, överläkare kardiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset Annica Ravn-Fischer, överläkare kardiologi Sahlgrenska Universitetssjukhuset