Specialisten svarar på frågor om högt blodtryck

2016-09-08

Du kanske inte ens märker av det själv. Ändå kan ditt blodtryck vara livsfarligt högt. Därmed befinner du dig också i riskzonen för att drabbas av allvarliga sjukdomar som stroke, hjärtsvikt och hjärtinfarkt. Men det finns effektiva läkemedel. Specialisten Karin Manhem svarar på frågor om högt blodtryck.

Hur vet jag om mitt blodtryck är högt?

– Det flesta personer som har högt blodtryck känner inte av så mycket. Om man får symtom brukar det höga trycket upplevas som huvudvärk, yrsel, trötthet eller nedsatt kondition. Man kan få andningssvårigheter, men då brukar trycket vara rejält förhöjt. Lågt blodtryck ger framförallt yrsel, i första hand när man reser sig upp från sittande läge, eller då man stått länge.

När kan jag misstänka att mitt blodtryck är högt, även utan symtom?

– Om man har nära släktingar som i relativt ung ålder (före 60 år ungefär) insjuknat i hjärtinfarkt eller stroke kan det finnas en anledning att kontrollera sitt blodtryck även utan symtom.

Varför får man högt blodtryck?

– I de allra flesta fall av högt blodtryck (ungefär 95 procent) finns det inte någon distinkt bakomliggande orsak, utan det är kombination av arvsmässiga förutsättningar och en rad livsstilsrelaterade faktorer som leder till blodtrycksstegring.

– De faktorer som man själv kan göra något åt är, rökning, fysisk aktivitet, vikt, kost, måttligt med salt och stress. Av dessa faktorer är det viktigast att inte röka. Rökstopp sänker inte blodtrycket direkt, men rökstopp ger en förbättring i kärlens funktion vilket på sikt förhindrar ytterligare blodtrycksstegring. Kärlen vid fortsatt rökning blir stela vilket också ökar risken för stroke och hjärtinfarkt. Det viktigaste därefter är att ha regelbunden fysisk aktivitet. 10000 steg om dagen, eller 45 minuters måttlig fysisk ansträngning helst dagligen, men i alla fall tre-fyra gånger i veckan är en bra måttstock.

– Vad gäller kosten finns det många bud, men vad man säkert kan säga är att man ska hålla energiintaget på en måttlig nivå. Fisk är bra liksom grönt och frukt. Flytande matfett är bättre än fast margarin. Vad gäller både fett och kolhydrater är kvalitén viktigare än mängden. Nötter och baljväxter är också bra. Salt höjer blodtrycket, men en frisk njure klarar att balansera saltintaget. Med åldern blir alla njurar lite försämrade, och generellt är det bra att välja lågsalt. Det är däremot svårt att styra sitt blodtryck genom saltrestriktion då mer än 75 procent av allt salt vi får i oss kommer från färdigprocesssad mat. För befolkningen vore det bra om alla dessa produkter hade ett lägre saltinnehåll.

– Stress påverkar också blodtrycket, men det är en faktor som kan vara mycket svår att själv påverka. Yoga har i randomiserade studier INTE visat sig kunna sänka blodtrycket, men en klinisk erfarenhet är att pensionering ganska ofta leder till en bättre blodtryckskontroll

När är det farligt?

– Om blodtrycket ligger på nivå 180/110 mm Hg ska man påbörja läkemedelsbehandling direkt. Men även vid lägre blodtrycksnivåer kan det vara aktuellt med medicinering omedelbart - om personen har symtom av sitt förhöjda blodtryck. De flesta som får behandling mot högt blodtryck får det för att på sikt undvika eller senarelägga insjuknande i stroke, hjärtsvikt eller hjärtinfarkt. Blodtrycksnivå och övriga riskfaktorer (ålder, blodfetter, förekomst av diabetes eller andra hjärt-kärlsjukdomar) samt patientens generella leverne har betydelse för när man ska börja behandla.

– Har patienten en måttlig blodtrycksförhöjning men flera riskfaktorer kan det vara läge att påbörja behandling hos en individ, medan man hos en annan individ med bättre riskfaktorer och samma blodtryck kan avvakta något. Generellt vill vi att blodtrycket ligger under 140/90 mmHg, Hos personer med diabetes vill vi att trycket ligger ännu lägre.​

Hur behandlas högt blodtryck?

– Att se över patientens livsstil är alltid starten eller basen i behandling. Livsstilsåtgärder brukar som mest sänka blodtrycket med omkring 10 mm Hg. Därefter finns en rad mycket effektiva, relativt biverkningsfria och billiga läkemedel. Vi vet, med övertygande säkerhet, att läkemedelsbehandlingen leder till att vi kan senarelägga eller undvika en rad olika sjukdomar. Blodtrycksbehandling räddar liv, och leder till att hjärtinfarkter, stroke och hjärtsvikt blir lindrigare, om de trots allt uppkommer. Behandlingen ger också ett visst skydd mot utveckling av förmaksflimmer. Varje blodtryckssänkande preparat sänker i snitt blodtrycket med 10 mm Hg.