Specialisten svarar på frågor om suicid

2016-10-27

Varje år tar omkring 1 500 människor i Sverige sina liv. Djup depression och känslor av hopplöshet ligger nästan alltid bakom det avgörande steget. Men alla som uttrycker självmordstankar måste tas på allvar och det finns professionell hjälp att få. Specialisten Steinn Steingrimsson svarar på frågor om suicidtankar.

Vad ligger bakom självmordstankar?

 – Hopplöshet över livet och en förtvivlan över hur man ska kunna lösa sina problem ligger nästan alltid bakom suicidtankar. Det tragiska är att många som går till handling agerar impulsivt, utan att ha sökt hjälp hos närstående eller professionella.

En mycket vanlig bakomliggande faktor är en pågående depression, något som påverkar den kognitiva funktionen och minskar den egna förmågan att hantera sin situation.

Flyktiga suicidtankar är däremot inte ovanliga även utan psykisk ohälsa. Men funderingarna kan också bli en del av psykisk ohälsa när någon inte kan avvärja tankarna på självmord längre. Den som är olycklig börjar tycka att suicid är en realistisk lösning på problemen.

Hur ska jag veta om någon menar allvar

 – Alla som uttrycker suicidtankar menar allvar när de berättar att de mår dåligt eller upplever sin situation som hopplös. Däremot försöker bara en mindre andel av alla som uttrycker suicidtankar att ta sitt eget liv. Vid närmare eftertanke kan de flesta hitta andra lösningar på sina problem.

Det är dock angeläget att inte bortförklara uttryck för hopplöshet och våga fråga den som mår dåligt om hur hon eller han tänker. Det kan även vara oerhört viktigt att stödja någon att söka hjälp och att tillgodogöra sig en erbjuden behandling.

Också en ”mindre farlig” handling kan vara tecken på psykisk ohälsa och bör tas på allvar, även om den inte alltid kräver ett akut omhändertagande.

Vad finns det för hjälp?

 – Vid suicidtankar finns mycket hjälp att få inom vården, i första hand inom primärvården eller inom specialistpsykiatrin. Vid en djup depression eller då självmordstankarna inte längre är hanterbara (det vill säga att de övergår till planer) är det oerhört viktigt att söka professionell hjälp.

Om någon har en pågående behandling inom primärvården kan en remiss skickas till specialistpsykiatrin, men det går också bra att skicka en egenremiss.

Vid akut risk för suicidförsök eller svår självskada finns den psykiatriska akutmottagningen på Östra sjukhuset som är öppen dygnet runt. Där görs en akut bedömning om det finns ett behov av inneliggande vård eller om det är tillräckligt med en fortsatt kontakt med vårdcentralen.

Ibland återfinns den största anledningen till hopplösheten i personens närmaste omgivning, och då kan andra instanser vara minst lika viktiga. Till exempel socialtjänsten om personen lever i en svår social situation, eller polis om det föreligger hot om våld.

Det finns även flera andra verksamheter som kan vara till stor nytta för den som har frågor om suicid. Till exempel volontärverksamheten ”Självmordslinjen” hos MiND dit man kan vända sig och diskutera sitt behov av hjälp.

Publicerad av: Redaktionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset

 

Steinn Steingrimsson, medicine doktor, ST ledarskap med pedagogisk inriktning, Affektiva, Område 2, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Steinn Steingrimsson, medicine doktor, ST ledarskap med pedagogisk inriktning, Affektiva, Område 2, Sahlgrenska Universitetssjukhuset