Specialisten svarar på frågor om vinterkräksjuka

2016-11-14

Säsongen är här för vinterkräksjuka. Om du insjuknar snabbt i kräkningar och diarré kan du vara rätt övertygad om att du drabbats. Särskilt om andra i din omgivning också blir sjuka. Men går det att hålla sig undan? Specialisten Anders Eilard svarar på frågor om vinterkräksjuka och vad den beror på.

Vad är vinterkräksjuka

Vinterkräksjuka är ett samlingsnamn för de sjukdomar som årligen ger upphov till epidemier i samhället och som orsakas av calicivirus - det vill säga noro- och sapovirus.

Under sommarhalvåret ser vi mest ströfall. De mer regelbundna utbrotten brukar komma någon gång i början av november varje år, når sin kulmen under sportlovsperioden, och försvinner i mitten av maj. Denna säsong ser viruset ut att ha kommit något tidigare än normalt.

Vilka är symptomen?

De typiska symtomen är snabbt insättande diarré och/eller kräkningar, ofta i kombination med illamående, buksmärta, huvudvärk och feber.

Det kan vara svårt att skilja på vinterkräksjuka från andra magsjukor eller helt andra sjukdomar i akutskedet. Att symtomen uppkommer snabbt och att flera personer i omgivningen insjuknar samtidigt stärker misstanken om vinterkräksjuka. Det är däremot viktigt, särskilt på akutmottagningarna, att man inte låser sig till en diagnos direkt, eftersom det finns många andra allvarliga tillstånd där man kan ha diarré eller kräkningar, till exempel sepsis.

Vinterkräksjuka går över spontant inom några dygn och det saknas behandling mot calicivirus.

Hur sprids vinterkräksjukan?

Personer med vinterkräksjuka utsöndrar virus i stora mängder och det krävs en mycket liten smittdos för att någon som har blivit exponerad ska blir sjuk.

Smittspridningen sker både direkt, där en osmittad person exponeras för virus från kräkningar eller avföring från en sjuk person, och indirekt via vatten och livsmedel. I det senare fallet handlar det om att personer som utsöndrar virus har hanterat mat och vatten och därmed spridit smittan vidare.

Det hjälper inte att frysa ned livsmedlen efter att de blivit förorenade. Livsmedelsutbrott har blivit vanligare de senaste åren, till exempel genom frysta hallon som blivit besprutade med förorenat vatten i samband med infrysningen.

Vad kan jag göra själv?

Noggrann handhygien är det viktigaste för att undvika att sprida smittan vidare. Viruset avdödas inte av handsprit utan det är handtvätt med tvål och vatten som gäller för att minimera smittspridningen. Handsprit används i tillägg både för att avdöda andra smittämnen och för den återfettande egenskapen. Vårdhygien har instruktioner på hemsidan för hur man ska sköta patienter som vårdas på grund av vinterkräksjuka.

Vårdpersonal som får symtom på vinterkräksjuka ska stanna hemma från arbetet. Man räknar med att smittorisken är tillräckligt liten för att man ska kunna återgå i arbete när man varit symtomfri i 48 timmar. Om man stannar hemma för att vårda barn med vinterkräksjuka ska man inte skicka iväg symtomfria syskon till förskolan. Barn med skolplikt ska naturligtvis gå till skolan om de känner sig friska.

När ska jag söka vård? 

De flesta personer klarar ett insjuknande i vinterkräksjuka utan att behöva kontakta vården. Man ska se till att man dricker tillräckligt mycket för att kissa flera gånger om dagen. Man ska inte undvika att äta och dricka bara för att det förvärrar symtomen, det är helt normalt att det blir så.

Man bör däremot kontakta sjukvården om man inte kan få i sig tillräckliga vätskemängder eller om man är orolig för sin hälsa. I första hand kontaktar man 1177 eller sin vårdcentral för att få råd.

När behöver man vårdas på sjukhus?

Personer som har små marginaler på grund sjuklighet eller låg/hög ålder behöver vårdas inneliggande i större omfattning. Den vanligaste orsaken till vård på sjukhus vid vinterkräksjuka är hög ålder, men även unga vuxna med till exempel stomi kan behöva inneliggande vård.

Allmäntillståndet är det viktigaste att följa under sjukdomsförloppet och är man orolig för en anhörig ska man kontakta sjukvården.

Yrkesverksamma inom vården ska lämna arbetet direkt om de blir sjuka.

Publicerad av: Redaktionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset

 

 

Anders Eilard VÖL Infektionsmottagningen SU/Östra Sjukhuset Anders Eilard VÖL Infektionsmottagningen SU/Östra Sjukhuset