Specialisten svarar på frågor om nätdroger

2016-07-21

De är lätta att få tag i på och kan oftast köpas helt lagligt. Samtidigt skördar nätdrogerna ett 50-tal liv varje år. Men trots att effekterna av nätdroger ofta är okända fortsätter unga människor att experimentera. En undersökning visar att 30 000 skolungdomar har använt droger som köpts på Internet. Specialisten Kai Knudsen svarar här på frågor om vilka preparat man känner till och hur man kan se om någon är påverkad.

Vad är nätdroger?

Med nätdroger menar vi nya psykoaktiva substanser som kan köpas på Internet, och som används som berusningsmedel. Trots att effekterna liknar välkända narkotiska preparat som morfin, heroin, amfetamin, kokain, hasch och marijuana, omfattas drogerna oftast inte av någon juridisk klassificering utan kan inköpas och användas helt lagligt.

Nätdroger kallas numera NPS (nya psykoaktiva substanser) och har blivit vanliga över hela världen.

Finns det olika sorter?

Det finns ett stort antal olika nya psykoaktiva substanser. I Europa registrerades omkring 100 nya kemiska substanser 2014. I huvudsak är det ungdomar, fler pojkar och män än flickor och kvinnor, som använder drogerna. Man kan säga att NPS liknar cannabis, opioider eller amfetamin, men de kategoriseras i andra farmakologiska grupper jämfört med traditionell narkotika. Vanligen delar man in dem i grupperna; syntetiska cannabinoider, katinoner, fenetylaminer, piperaziner, tryptaminer och övriga preparat. 

Hur farliga är drogerna?

Användning av nätdroger med, helt eller delvis, okända och farliga effekter innebär ett mycket stort risktagande som kan äventyra hälsan för all framtid.

De farligaste preparaten är starka syntetiska opioider, vanligen olika varianter av fentanyl som kan vara kraftigt andningsdeprimerande. Preparat med kraftig serotonerg aktivitet som ”Superman-Ecstasy” (PMMA) eller MDPV kan också vara mycket farliga och flera dödsfall har inträffat.

Statistik från European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction (EMCDDA) visar en sjufaldig ökning av NPS-beslag från 2008 till 2013, och en svensk enkätundersökning hos skolungdomar och unga vuxna visar att minst 30 000 personer i grundskole- och gymnasieåldrarna har använt nätdroger.

Kan jag se om någon är påverkad?

Påverkan av nätdroger ser ungefär ut som efter vanliga droger som amfetamin eller cannabis. Ofta blir personen osammanhängande i tal och tanke och hon eller han kan bli onaturligt uppspelt och hyperaktiv. Många får slängande, onaturliga rörelser, muskelryckningar eller krampanfall. I uttalade fall kan personen inte längre stå och gå.

Beroende på graden av påverkan kan vakenheten sänkas från dåsighet till, i värsta fall, koma och medvetslöshet. Även de inre organen kan påverkas kraftigt. Flera av preparaten har visat sig orsaka förgiftning av bland annat lever, hjärta, hjärna och hud.

Eftersom effekterna varierar och många gånger är det helt okända för användaren är det omöjligt för den som tar drogen att veta exakt vad resultatet ska bli.

Vart ska jag vända mig?

En plötslig medvetandeförändring hos någon som innebär att personen inte längre kan stå eller gå  - bör alltid medföra att man söker akut sjukvård omedelbart.

Om det i stället handlar om indirekta tecken som man tror beror på droganvändning bör man vända sig till socialtjänsten med en orosanmälan.

I Göteborg finns flera olika öppenvårdsmottagningar för ungdomar med missbruksproblem. Bland annat Mini-Maria i Centrum och Nordost som tar emot ungdomar upp till 21 år. Där erbjuds information, rådgivning och behandling.

 

Publicerad av: Redaktionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset