Specialisten svarar på frågor om sepsis

2016-11-03

Sepsis kallas ibland för blodförgiftning och en vanlig uppfattning är att ett rött streck i huden avgör hur illa det är. Vad sepsis egentligen handlar om är att kroppens försvarssystem löper amok. Specialisten Magnus Brink svarar på frågor om sepsis och avlivar myten om den röda linjen mot hjärtat.

Vad är Sepsis?
Sepsis är en sjukdomsbild som kan uppkomma i anslutning till flera olika akuta infektioner. Sepsis karaktäriseras av att kroppens försvarssystem mot infektion blir okontrollerade och då ger upphov till skadliga effekter på olika organ och organfunktioner. Sepsis är till sin natur en självförstärkande process som snabbt kan leda till ett livshotande tillstånd. Den allvarligaste formen benämns septisk chock och karaktäriseras av kritiskt blodtrycksfall som kräver cirkulationsunderstödjande behandling på IVA (intensivvårdsavdelning). De infektionssjukdomar som oftast ger upphov till sepsis är pneumoni (lunginflammation), övre urinvägsinfektion (njurbäckeninflammation) samt sår- och mjukdelsinfektioner.

I folkmun har sepsis ibland kallats ”blodförgiftning”.  Begreppet är ålderdomligt och bör inte längre användas eftersom det ibland även har använts för att beteckna mindre allvarliga infektioner som till exempel lymfangit - mjukdelsinfektioner med rodnade, ömmande lymfbanor. Föreställningen om att man kan dö när en lymfangitstrimma ”når hjärtat” är  en ren myt.

Hur vanligt är sepsis?

Det saknas säker kunskap om hur vanligt sepsis är i Sverige men med utgångspunkt från mindre undersökningar i olika delar av landet uppskattas förekomsten till ca 300 - 400 fall per 100 0000 invånare och år, vilket innebär att sepsis är ungefär lika vanligt som hjärtinfarkt.

Vilka personer kan drabbas av sepsis?

Sepsis kan drabba personer i alla åldrar men förekomsten är högre hos äldre. Personer med kroniska sjukdomar som diabetes, KOL, vissa hjärtsjukdomar och flertalet tumörsjukdomar löper en förhöjd risk att drabbas. Medicinering med läkemedel som nedsätter immunförsvaret är också en riskfaktor liksom missbruk av alkohol och narkotika.

Vilka är symtomen på sepsis?

I tidiga stadier kan det ofta vara svårt att skilja sepsis från mer godartade infektionstillstånd men det finns ett antal tecken och symptom som var för sig eller tillsammans ofta är förknippade med sepsis och som bör leda till direkt kontakt med sjukvården. Till dessa tecken hör hög feber med frossa, svag snabb puls tillsammans med kall blek hud, medvetandepåverkan med desorientering eller medvetslöshet, samt kraftigt förhöjd andningsfrekvens eller lufthunger. Illamående, diarré och kräkningar är vanligt förekommande men svårvärderade då de även ofta ses vid mindre allvarliga sjukdomar som t.ex. vinterkräksjuka.

Hur behandlas sepsis?

Det är mycket viktigt att den som drabbas av sepsis snabbt kommer under vård. Behandling med intravenösa antibiotika samt intravenös tillförsel av vätska inleds redan på akutmottagningen. I flertalet fall av sepsis är dessa behandlingsåtgärder tillräckliga och vården kan då fullföljas på en vanlig vårdavdelning. De svårast sjuka patienterna, de med septisk chock eller annan kritisk nedsättning av livsavgörande organfunktioner, behöver vård på IVA. Ofta krävs då avancerad cirkulationsbehandling och respiratorvård samt i många fall dialys.

Vilken prognos har sepsis?

Den statistiska risken att avlida i samband med sepsis uppgår till cirka 10 procent vilket innebär ungefär en fördubbling jämfört med risken att avlida i en sjukhuskrävande infektion utan sepsis. För de patienter med sepsis som kräver vård på IVA uppgår risken att avlida till omkring 25 procent och i fall av septisk chock är risken ännu högre, ungefär 40 procent. Detta kan jämföras med att risken för död hos personer som sjukhusvårdas på grund av hjärtinfarkt idag är cirka 11 procent.

För de som vårdats för sepsis på IVA tar återhämtningen som regel lång tid, ofta flera månader, och det är relativt vanligt med permanent fysisk eller psykisk funktionsnedsättning.

Publicerad av: Redaktionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset

 

Magnus Brink Vårdenhetsöverläkare Infektions-IVA, Infektionskliniken Magnus Brink Vårdenhetsöverläkare Infektions-IVA, Infektionskliniken