Specialisten svarar på frågor om restless legs - RSL

2016-08-31

Du bara måste röra på benen. Krypningarna tvingar dig upp ur sängen och det är omöjligt att somna. Det är fortfarande oklart vad RLS - restless legs - egentligen beror på, och varför 5-10 procent av den vuxna befolkningen drabbas. Trösten är att det finns hjälp. Specialisten Ludger Grote svarar på frågor om RLS och vad du kan göra för att lindra symptomen.

Myrkrypningar i benen Myrkrypningar i benen
Vad är restless legs?

– RLS finns hos cirka 5-10 procent av den vuxna befolkningen, och kan också förekomma hos barn. RLS är en känsla av obehag – framförallt i benen som uppkommer när man vilar sig. Obehaget beskrivs oftast som en oförmåga att sitta stilla, närmast ett tvång att röra på sig, ”myrkrypningar” eller ”sockerdrickskänsla”.

– Hos cirka 20 procent av de som drabbas finns även en smärtkomponent i obehaget. Men två viktiga kriterier måste vara uppfyllda för diagnosen RSL: Att besvären börjar senare på dagen - oftast på kvällen eller under natten (det är mycket mer ovanligt under morgonen/dagen) och att obehaget försvinner när man rör på sig.

– RLS kan förekomma sporadiskt vid enstaka tillfällen (någon gång per månad eller per år) eller mycket frekvent. När RLS regelbundet stör insomningen eller hela nattsömnen behöver man söka vård för besvären.

När debuterar oftast RLS?

– RLS kan vara ärftligt, då debuterar besvären ofta i tidig vuxenålder. Men RLS finns även hos barn och ungdomar (oftast tolkad som växtvärk). Vid den icke-ärftliga varianten brukar RLS uppträda i 50-årsåldern eller senare. RLS är mer vanligt hos kvinnor än hos män. Graviditet är också en vanlig utlösare för en första period av RLS. Efter graviditeten försvinner besvären oftast snabbt. Sambandet mellan RLS och järnbrist har dokumenterats.

Vet man vad som händer i kroppen vid anfall av restless legs?

– De exakta mekanismerna bakom RLS är inte kartlagda. Signalsubstansen dopamin – som är delaktig i många kroppsfunktioner – är mycket stark involverad i RLS – men de exakta mekanismerna är fortfarande okända. Man har också funnit att vissa sjukdomar som njursvikt, diabetes mellitus, kroniska smärttillstånd som fibromyalgi eller multipel skleros (MS) kan vara associerade med RLS. Mest påtaglig är järnbrist som riskfaktor för RLS – eftersom järnbrist i sin tur leder till en funktionsstörning av dopamin.

– Det är viktigt att notera att RLS inte är besläktat med sjukdomen Parkinson, och som RLS-patient har man ingen högre eller lägre risk att insjukna i Morbus Parkinson. Däremot används samma typ av läkemedel (dopamin-preparat) vid behandlingen av restless legs och Morbus Parkinson.

Vad finns det för bot alternativt hjälpmedel?

– Den goda nyheten är att det finns en rad läkemedel som har bevisat god effekt. RLS är ju mycket vanligt, men bara en mindre grupp av patienter har så mycket besvär att det behövs en aktiv behandling (uppskattningsvis 1,2 procent av den vuxna befolkningen lider av sina RLS-besvär).

– Kriterierna för behandling är att man har besvär minst 2-3 dagar per vecka och att man har tydliga sömnbesvär. Först måste man dock lista ut om det finns utlösande faktorer för RLS som vissa läkemedel (till exempel antidepressiva, sömnläkemedel Propavan, etcetera.), brist på vitamin B12 eller folsyra. Framförallt måste järnbrist uteslutas.

– Vissa sömnstörningar som sömnapné och sömnbrist eller komponenter i livsstilen som ökad användning av alkohol och koffein kan förvärra RLS. När sådana orsaker är uteslutna kan behandlingen med olika läkemedel bli aktuell. Det vanliga är att man ger dopamin i olika former, viss anti-epileptika som även används i smärtbehandling (gabapentin eller pregabalin). Men även starkare smärtstillande medel, som opiater.

 Hur får man hjälp?

– I första hand ska man söka sig till sin vårdcentral där den primära utredningen och behandlingen genomförs. Vi på Sömnmedicinsk Avdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset hjälper patienter med svår RLS där de första behandlingsstegen inte lett till framgång eller där långtidsbehandlingen leder till problem. Vid mer svårbehandlad RLS försöker vi hjälpa patienterna med mer avancerade utredningar och framförallt med olika kombinationsbehandlingar. Vanligtvis kan man behandla RLS mycket bra och patienterna får en bra kontroll över sina besvär. Patientföreningen är också en fantastisk organisation för ökad kunskap och personligt stöd. För övrigt finns också ett stort antal knep och behandlingssätt mot RLS (från magnesium till akupunktur) som saknar vetenskapligt stöd men där individer berättar om en kraftig lindring av besvären. Dessa ingår däremot inte i vårt behandlingssätt.

 Kan det gå bort?

– RLS kan komma och gå. Hos många patienter ökar besvären med tiden, men de kan också försvinna en period och komma tillbaka igen. Som tidigare nämnt – vet vi inte riktigt hur RLS uppkommer och då är det så svårt att förklara varför RLS kan variera så mycket. Viktigt är att man som RLS-patient själv är observant på att hitta möjliga orsaker i sin egen vardag. Som kaffe, alkohol, för mycket eller för lite motion, för sen motion (kvällspromenaden), och för lite sömn, insättning av nya läkemedel etcetera. Mycket typiskt är att en kvinna har sin första period av RLS under sin första eller andra graviditet. Besvären försvinner sedan och kan återkomma vid 40 eller 50 års ålder.

Det finns också mycket bra information på nätet som man hitta under patientföreningens hemsida: www.wedforbundet.se/