Specialisten svarar på frågor om stroke

2016-08-11

Stroke är en folksjukdom som kryper ner i åldrarna. Den största boven i dramat är våra levnadsvanor, med alltför mycket stillasittande framför datorn och i tv-soffan. Specialisten Christian Blomstrand svarar på vad en stroke eller en TIA-attack innebär och hur vi kan förhindra att vi drabbas.

 Stroke

Alltfler yngre drabbas av stroke. Varför är det så?

Våra levnadsvanor är en dominerande orsak till att fler i yngre ålder drabbas. Sociala faktorer, utanförskap, låg utbildning, stress, rökning, brister i kost, missbruk av droger och alkohol är några faktorer. Om det även finns en ärftlig belastning är det särskilt angeläget med förebyggande åtgärder. Inte minst spelar fysisk inaktivitet en stor roll, som för lång stillasittande tid framför datorn, tv:n eller i soffan. En sund livsstil med fysisk, mental och kulturell aktivering minskar riskerna för stroke avsevärt.

Det är också viktigt att upptäcka högt blodtryck och hjärtflimmer i tid.

 Vad händer vid en stroke

Ett område i hjärnan får för lite syresättning och näringstillförsel om en propp hamnar i ett tillförande hjärnkärl (hjärninfarkt ligger bakom 85 procent av alla stroke) eller om ett blodkärl i hjärnan brister (hjärnblödning 15 procent av stroke).

Vanligaste symtom som man själv kan känna, eller någon i närheten kan notera, är förlamning i ena sidan - att en arm och/eller ben eller ansiktshalva blir svag. Andra symptom kan vara svårigheter med tal eller förståelse, plötslig svår huvudvärk eller synstörning.  

Vad är skillnad mellan TIA och en stroke?

 TIA, som är en förkortning av ”transitorisk ischemisk attack”, är en allvarlig varningssignal som riskerar att följas av en stroke kort tid efteråt.

En TIA-attack beror på en snabbt övergående syrebrist i ett område i hjärnan, oftast på grund av en propp. Symtomen är desamma som vid stroke men försvinner på några minuter eller enstaka timmar. Om symtomen däremot kvarstår ett dygn eller mer är det inte TIA utan stroke. 

Man ska därför söka akut på samma sätt som om man misstänker stroke, eftersom omedelbar utredning och behandling kan innebära att risken för stroke minskar. Det kan, bland annat, handla om att direkt initiera medicinsk behandling mot blodproppsbildning.

Vid förmaksflimmer ges speciella ”blodförtunnande” läkemedel för att minska risken för blodpropp. Och om det finns en förklarande halskärlsförträngning kan snar kärlkirurgisk åtgärd bli aktuell. 

 När ska jag söka vård?

Vid misstänkt stroke ska du söka akut genom att omedelbart tillkalla ambulans. Bedömningen inleds redan i ambulansen och om det är aktuellt körs patienten direkt till ett sjukhus med strokevård.

Om personen snarast möjligt, inom de allra första timmarna, kommer till sjukhus kan i många fall en propp lösas upp eller dras ut ur ett större stamkärl Detta kan rädda livet på patienten och avsevärt minska framtida funktionsnedsättningar.

Proppar kan dras ut via tunna ledare som förs in genom en artär i ljumsken och sedan till hjärnan under röntgenkontroll.  Sahlgrenska universitetssjukhuset var tidigt pionjär i Europa med den här formen av behandling, men det var först under 2015 som forskarna blev övertygade om de positiva effekterna.

Men för att fler patienter ska få möjlighet till den här typen av behandling krävs en samverkan mellan de olika sjukhusen.  En innovation som utvecklats av forskare vid Chalmers och Sahlgrenska – ”Strokefinder” – utnyttjar mikrovågsteknik för att kunna skilja en hjärninfarkt från en blödning, vilket är en teknik som skulle kunna användas under transporten till sjukhuset. Om utrednings- och behandlingsinsatserna i ambulanser och helikoptrar ökar kan behandlingen påbörjas omedelbart, något som kan vara oerhört betydelsefullt. Genom att vinna tid kan skadan bli mindre och i bästa fall utebli helt

 Vårdcentralens roll är att arbeta förebyggande - inte att ta emot patient med misstänkt akut stroke.

 Hur ser rehabiliteringen ut?

Rehabilitering startar omedelbart inom strokeenheten där ett multiprofessionellt team finns tillgängligt. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns högprofessionella enheter tillgängliga inom samtliga tre sjukhus, Sahlgrenska, Östra och Mölndals sjukhus.

Eftersom hjärnan har stor förmåga till reparation, är det särskilt angeläget med snabb rehabiliteringen.

Vid behov av längre och mer komplicerad rehabilitering finns rehabiliteringsmedicin på Högsbo sjukhus. För de äldre finns också resurser inom geriatrik.

Det är viktigt att rehabiliteringen inte upphör vid utskrivning från sjukhuset och att vårdkedjan mot primärvården och kommunen blir bra. Läkningsförloppet och anpassningen kan ta många år och både personen själv och hens anhöriga kan behöva stöd och uppmuntran.

Det är angeläget - även i ett långt perspektiv - att den som har drabbats av stroke kan delta i olika samhällsaktiviteter, som brukarföreningar och utnyttjande av kommunens och Hälso- och sjukvårdens resurser med råd, stöd och anpassad fysisk aktivitet. Social samvaro är ofta i sig hälsofrämjande, men även familj och närstående kan behöva stöd och insatser.

Om jag har fått en stroke, riskerar jag att få fler?

Ja risken ökar och därför är det viktigt med bra uppföljning med förebyggande medicinering, hälsofrämjande insatser och en uthållig rehabiliteringsinsats. Om hjärtflimmer är orsaken till stroke är särskild medicinering mot blodproppsbildning betydelsefullt. Men även sjukdomar som högt blodtryck och diabetes kräver god kontroll.

Christian Blomstrand, professor emeritus är en av initiativtagarna till Stroke Centrum Väst Christian Blomstrand, professor emeritus är en av initiativtagarna till Stroke Centrum Väst