Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Planerar du att besöka Sahlgrenska Universitetssjukhuset?

Om du har en avtalad tid och har symtom på luftvägsinfektion eller feber kontakta snarast avdelningen/mottagningen direkt eller via växel på 031-342 10 00. 

Information till dig som ska besöka sjukhuset eller någon av sjukhusets lokaler

 

Utvecklingsprojekt

På ePsykiatrienheten stöttar vi vuxenpsykiatrin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med att ta fram och implementera olika stöd och behandlingar. Nedan har vi listat vad vi arbetar med i nuläget inom olika kategorier.

Internetbehandling i stöd- och behandlingsplattformen
(1177 Vårdguidens e-tjänster)

Att kunna erbjuda evidensbaserad behandling för sömnlöshet till fler.

Sömnlöshet är ett mycket vanligt problem och förekommer hos 11% av den svenska allmänbefolkningen. Störningar av sömnen ingår också som komponent i flertalet psykiatriska tillstånd. Trots detta erbjuds sällan långsiktigt verkande behandlingar för sömnlöshet i specialistpsykiatrin. Det är därför angeläget att kunna öka tillgången till långsiktigt fungerande behandlingar vid sömnstörningar, som kan nå en stor andel patienter inom specialistpsykiatrin.

Internetbaserade behandlingar har tidigare visat sig vara effektiva för behandling av sömnlöshet, men kan samtidigt vara krävande och lägger stort ansvar på patienten. Målet med detta projekt är att utveckla en internetbaserad behandling för sömnlöshet som är enkel att ta till sig och arbeta med, och som vid behov kan anpassas till olika patientpopulationer. En behandling över internet gör det möjligt att erbjuda evidensbaserad behandling till fler, och ger dessutom andra fördelar såsom möjlighet för patienter att arbeta med behandlingen när och var de vill, utan att behöva komma in till mottagningen.

Behandlingen är klar och pilottestning pågår.

Behandlingar i stöd- och behandlingsplattformen
(1177 Vårdguidens e-tjänster)

I psykoterapi ges ofta hemuppgifter som redovisas på pappersblanketter, att omvandla dessa till en digital lösning kan innebära flera fördelar:

  • Minskad pappershantering för patient och behandlare
  • Lättare för patienten att ha hemuppgifterna med sig ”på fickan”
  • Ett digitalt hemuppgiftsstöd kan individanpassas till specifika patienter
  • Lättare för behandlare att förbereda patientmöten när man på förhand vet hur det gått med hemuppgifterna
Yttersta målet

Att underlätta hantering och rapportering av hemuppgifter i psykoterapi

I vissa former av psykoterapuetiska behandlingar är hemuppgifter ett vanligt förekommande inslag. Dessa ges oftast mellan tillfällena då patient och behandlare träffas, och ska rapporteras in på någon form av blankett.

Ett digitalt hemuppgiftsstöd gör det lättare för patienten att alltid ha sin hemuppgift med sig, då de kan komma åt den genom till exempel sin telefon. Ett sådant stöd samlar också informationen på ett ställe, och minskar därmed risken för att papper tappas bort.

Hemuppgiftsstödet kan individanpassas till patienternas behov. Då även patientens behandlare har tillgång till hemuppgiftsstödet är det möjligt för denne att se hur det gått för patienten innan besöket, vilket underlättar förberedelser inför patientmötet.

Digitalt behandlingsstöd för personer med sömnproblem inom beroendevården:

  • Tillägg till behandling av sömn-problem som ges inom öppen– eller slutenvård
  • Hjälper patienten att lära in och repetera viktig kunskap
  • Ger stöd i att genomföra förändringar
Yttersta målet

Att patienter skall få ökad kunskap om sin sömn, samt stöd i att genom-föra beteendeförändringar

Sömnlöshet är ett mycket vanligt problem och förekommer hos 11% av den svenska allmänbefolkningen. Störningar av sömnen ingår också som komponent i flertalet psykiatriska tillstånd. Inom beroendevården är störd nattsömn vanligt också eftersom psykoaktiva substanser i sig ofta rubbar sömnen.

Ett digitalt behandlingsstöd har utvecklats i den nationella plattformen för Stöd–och behandling (SoB). Patienten kan genom att logga in i plattformen komma åt pedagogiskt material, samt få hjälp med struktur för att genomföra beteendeförändringar.

Stödet är inte tänkt som en enskild behandling i sig, utan som ett sätt för patienter att repetera och arbeta med sådant de lärt sig genom andra behandlingsinsatser. Stödet utvecklades först för Substitutionsverksamhetens Dagvårdsavdelning, men lämpar sig väl för alla avdelningar eller mottagningar inom beroendevården där man arbetar aktivt med beteendeförändringar kring sömn.

Beslutsstöd

Projektet är indelat i två delprojekt som syftar till att visualisera och validera att data dokumenteras korrekt och på rätt ställe i journalen.

  • Dokumentation av tvångsåtgärder
  • Digitalisera triagerutinen (information om detta finns i egen ruta nedan.)
Sammanfattning:
  • Enhetlig och korrekt dokumentation av tvångsåtgärder genom kontinuerligt presenterade utdata från Melior och Elvis till chefer och vårdadministratörer.
  • Bättre inrapportering av tvångsåtgärder till IVO.
  • En digital kedja från akuten till vårdavdelning.
  • Ett beslutsstöd som är en del av ett övergripande digitalt planeringsstöd (digital whiteboard) på varje vårdavdelning inom vuxenpsykiatrin på SU.
Yttersta målet

Ge personalen ett visuellt stöd för att kunna fatta rätt beslut i rätt tid.

Inom psykiatrin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, liksom i övriga landet, vårdas ett stort antal patienter mot sin vilja med stöd i lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT).

Idag saknas ett sammanhållet system för hur en patients tvångsvårdsprocess dokumenteras. Vissa uppgifter förs in i en så kallad beslutsöversikt i Melior, andra i en LPT-modul i Elvis, och en del dokumenteras som läkar- eller omvårdnadsanteckningar i Melior. Viss information existerar enbart på papper en period innan dessa digitaliseras, och man förlitar sig fortfarande mycket på muntliga överrapporteringar.

Allt det här sammantaget leder till att misstag begås och ger ett onödigt lidande för patienterna, samt onödig stress för personalen.

Genom att skapa struktur och rutiner för en enhetlig dokumentation inom vuxenpsykiatrin på SU, samt digitalisera de moment som idag görs muntligt och på papper kan man säkerställa att ingen information missas eller missuppfattas.

För att uppnå målbilden behöver samtliga psykiatriska slutenvårdsenheter kalibrera sina dokumentationsrutiner gällande LPT, och beredas möjlighet att ta emot information digitalt som de tidigare fått i pappersform eller muntligt. En del av projektet innebär också en digitalisering av den psykiatriska akutmottagningens triageringssystem samt att beslutsöversikten på papper digitaliseras.

Triagerutinen på den psykiatriska akutmottagningen innefattar idag en blandning av digitala och analoga moment. Detta leder till dubbeldokumentation, och att en del information endast finns i analogt format en tid efter att patienten lämnat akutmottagningen.

  • Minskar dubbeldokumentation 
  • Informationen finns tillgänglig digitalt från början
  • Visualisering på storskärm

Yttersta målet

All information rörande patientens vårdform ska finnas i digital form direkt efter ankomst till vårdinrättningen för att kunna användas i ett digitalt beslutsstödsystem.

Med hjälp av ett digitalt triageinstrument kan onödig dubbeldokumentation undvikas och informationen finns tillgänglig att sökas ut av andra system, såsom QlikView, direkt då patienten ankommer akutmottagningen.

Personalen kan ta med sig instrumentet på valfri plattform in till patientmötet och därefter visualisera triageringsordningen på en skärm inne på expeditionen.

Det finns idag en digital version av RETTS-PSY som är det triageringsinstrument som används på den psykiatriska akutmottagningen. Detta instrument behöver dock vissa anpassningar för att kunna användas där.

Artificiell Intelligens (AI)

En utmaning inom psykiatriska heldygnsvården är att många patienter frekvent återinskrivs en kort tid efter de avslutat sin vårdtid. Frekventa återinskrivningar innebär dels en ökad börda för patienterna, dels en stor kostnad för vården som helhet. Speciellt ökar trycket på akuten. ePsykiatrienheten vill skapa ett hjälpmedel för att tidigt se om en patient löper stor risk för återinskrivning.

Sammanfattning

  • Datadriven second opinion
  • Maskininlärning på historiska patientberättelser
  • Pilotprojekt med heldygnsvården på Beroendekliniken
  • Kan förbättra vården, minska vårdkostnader och minska vårdköer

Yttersta målet

Svara på frågan: Om vi vill minimera risken för snar återinskrivning, kan den patient som jag har framför mig skrivas ut nu eller bör jag vänta till senare?

En utmaning inom psykiatriska heldygnsvården är att många patienter frekvent återinskrivs. Detta sker ofta tidigare än vad som är önskvärt. Frekventa återinskrivningar innebär dels en ökad börda för patienterna, och dels innebär det en stor kostnad för vården som helhet, speciellt ökar trycket på akuter. ePsykiatrienheten vill därför skapa ett hjälpmedel för att tidigt se om en patient löper stor risk att återinskrivas. Utifrån en sådan riskbedömning kan det visa sig vara mer effektivt att hålla kvar en patient en längre tid så att hen hinner få bästa tillgängliga vård och därmed minskar den totala vårdtiden. En fungerande modell öppnar upp för att bättre skatta risken för snar återinläggning, bedömning av det omedelbara vårdbehovet, underlätta personcentrerad vård genom att erbjuda skräddarsydda behandlingsupplägg utifrån patientens unika behov, samt erbjuda beslutsstöd till vårdgivare vid etiskt svåra valsituationer.

Just nu pågår utvecklingsfasen, en matematisk modell tränas upp med hjälp av maskininlärning med avancerad textanalys (NLP) på historiska patientberättelser. I pilotprojektet hämtas relevant data från avidentifierad information från journaler och andra texter för att träna upp en modell. Denna modell kan sedan användas internt inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset.


Senast uppdaterad: 2020-04-23 10:27