Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Planerar du att besöka Sahlgrenska Universitetssjukhuset?

Om du har en avtalad tid och har symtom på luftvägsinfektion eller feber kontakta snarast avdelningen/mottagningen direkt eller via växel på 031-342 10 00. 

Information till dig som ska besöka sjukhuset eller någon av sjukhusets lokaler

 

Gothenburg Emergency Medicine Research Group (GEMREG)

Gothenburg Emergency Research Group är en centrumbildning för akutmottagningsforskning vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Gothenburg Emergency Research Group, GEMREG, bedriver och samlar forskning kring de tre akutmottagningarna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I gruppen ingår anställda vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Göteborgs Universitet, med klinisk och akademisk koppling till vård på akutmottagning.

GEMREG har som inriktning att studera strukturella utmaningar som exempelvis patientflöden, kvalitet, säkerhet, precision, evidens, kontinuitet och samhällsnytta vid akutmottagningarna. Syftet är också att GEMREG ska ha en tvärprofessionell profil med tonvikt på kliniskt verksamma medarbetare med god kännedom av akutmottagningsmiljö och prehospital sjukvård.

Målet är att kunna presentera ny kunskap med stor patientnytta, som är direkt implementerbar på och i anslutning till akutmottagningar.

Studier kring närakut och läkarledd triage

Sedan starten 2016 har över 50 artiklar publicerats i refereegranskade tidskrifter. Nedan beskrivs två exempel: 

Närakuten Östra (Urgent care center UCC)

Studien är en utvärdering av genvägar förbi akutmottagningen via en så kallad UCC (urgent care center). En mottagning bemannad med allmänmedicinare och sjuksköterskor i nära anslutning till en akutmottagning. 

Vid triageringen fördelas inkommande patienter mellan akutmottagningen och UCC:n. Syftet är att ge patienter en snabbare och bättre vård och att gynna kontinuiteten. Modellen förväntas dessutom avlasta akutmottagningen. UCC:n är en relativt ny och ännu obeforskad företeelse i svenska sammanhang och har ännu inte utvärderats. Två studier har genomförts och en planeras.

I den första studien har gruppintervjuer genomförts med personal, läkare och sjuksköterskor på akutmottagningen i anslutning till UCCn och själva UCC-enheten. Under intervjuerna mättes, på likertskalor, de båda personalgruppernas uppfattning av samverkan mellan friktion i smarbetet mellan de båda enheterna. Dessutom ställdes frågor om upplevd avlastning av akutmottagningen och möjlig förbättringspotential.

Resultatet visade att respondenterna från akutmottagningen genomgående rapporterade en upplevd avlastning i arbetet. Såväl tempo som patienttryck hade minskat. De båda personalgrupperna koordinerade sina uppgifter men de menade att en sömlös samverkan kunde utvecklas.  

Wennman, I., Wittholt, M., Carlström, E., Carlsson, T. & Khorram-Manesh, A. 2019. Urgent Care Centre in Sweden – the integration of teams and perceived effects. The International Journal of Health Planning and Management 34(4): 1205-1216. DOI:10.1002/hpm.2790

I den andra studien studerades patientfall (N=200) i en före och efterstudie (före och efter UCCns etablering). Baserat på kriterier för fördelning av patienter till UCCn respektive akutmottagningen bestod "före gruppen" att bestå av patienter som hade inkluderats till UCCn om verksamheten funnits,  och eftergruppen motsvarande patienter som inkluderades till UCC:n efter dess etablering. En komparation gjordes mellan de två grupperna med avseende prioritet, vistelsetid, tid till läkare, användning av laboratorietjänster, inläggningar, remitteringar, återbesök och mortalitet.

Resultatet visade att väntetiderna både till att träffa en läkare och total vistelsetid reducerades efter att UCCn etablerats.

Raidla, A., Darro, K., Carlson, T., Khorram-Manesh, A., Berlin, J. & Carlström, E. 2020. Outcomes of Establishing an Urgent Care Centre in the Same Location as an Emergency Department. Sustainability, 12(19), 8190. https://doi.org/10.3390/su12198190

En tredje och utökad delstudie planeras där registerdata studeras från ett år av patientbesök till akutmottagningen före UCCn etablerades och ett år efter att UCCn etablerats med avseende de variabler som mättes i den andra delstudien. Data till den tredje delstudien hämtas från besöksregister och patientjournaler.

 

GÖTT och läkarledd triage

En ny triagemodell har utvecklats i syfte att förbättra träffsäkerheten och skapa ett förbättrat flöde av patienter. Den förmodade kliniska nyttan baseras på hypoteser om att modellen begränsar felaktiga bedömningar av patienter från nivåerna akuta och urakuta.

Idén är att lösgöra resurser till de allvarligast sjuka patienterna, förkorta genomloppstiden och korta köerna.

Utgångspunkten för modellens tillkomst är de svårigheter som funnits att korta köer vid Sus akutmottagningar. Väntetiderna är relaterade till förhöjd mortalitet. Skälen till en hög mortalitet kan kopplas till diagnostisk och terapeutisk fördröjning vid tidskritiska tillstånd. Dessutom har långa väntetider negativ effekt på vårdkvalitet, patienttillfredsställelse och produktivitet.

I en “Health Technology Assessment” (HTA) analys som gjordes år 2017 vid SU på uppdrag av Akututvecklingscentrum uppgavs att vistelsetiden vid SU var 222 minuter (2016), det vill säga tre timmar och 42 minuter, och tid till läkare var 100 minuter (en timma och 40 minuter).

Utfallet av HTA-analysen pekade på tre faktorer, 1) Triage är att föredra framför ingen triage alls, 2) Läkarledd triage kan få gynnsamma effekter på såväl mortalitet, oplanerade återbesök som patientens vistelsetid på akuten. 3) SATS framstår som en lovande triagemodell med avseende korrekthet när det gäller prioritering. 

Baserat på resultaten från HTA analysen studerade medarbetarna vid akututvecklingscentrum möjligheterna att bygga en triagemodell på SATS men att integrera redan etablerade index som används dagligen för bedömning (National Early Warning Score 2, NEWS2) som registrerar vitala tecken. Kombinationen av SATS och NEWS2 förväntas göra det lättare att följa patienters vitalparametrar genom hela vårdkedjan. Förutom patientens sökorsak och objektiva mått som vitalparametrar har dessutom möjligheter för den triagerande personalen att göra en egen klinisk bedömning lagts till.

Efter en period där modellen användes fiktivt har en intervention inletts vid SU. En före och efter-studie pågår. Datainsamling har genomförts under 2020 och förväntas pågå hela 2021 och 2022. En analys av datan sker samtidigt. Ett första manus har submittats till en vetenskaplig tidskrift.   

Kontakta Gothenburg Emergency Research Group

Vill du komma i kontakt med Gothenburg Emergency Research Group, kontakta centrumföreståndare Lina Dahlén Holmqvist:

lina.holmqvist@vgregion.se 

Aktiviteter och föreläsningar

Här listas aktuella aktiviteter och föreläsningar kopplade till GEMREG


Senast uppdaterad: 2021-08-19 14:44