Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Forskningsstudie om samband mellan anorexia nervosa och autism

NEXA är en forskningsstudie som använder neuropsykologiska metoder för att kartlägga sambandet mellan anorexia nervosa och autism.

Anorexia nervosa och autismspektrumstillstånd har till synes mycket lite gemensamt. Anorexia är en ätstörning som främst drabbar flickor, medan autism är förknippat med sociala svårigheter och är vanligare hos pojkar. Men, forskning har visat att personer med anorexia ofta har fler autismliknande symptom än andra. Vi undersöker därför likheter och skillnader i beteende och hjärnfunktion hos personer som har fått diagnosen anorexia och personer med diagnosen autism. Vi undersöker också om eventuella likheter och skillnader är specifika för just anorexia och autism, eller om de också finns hos personer med andra ätstörningar - som bulimi - och andra neuropsykiska diagnoser - som ADHD. Vi undersöker också om det finns något samband mellan symptom på ätstörningar och autism i en stor population utan diagnoser.

Hur går studien till?

Studien har tre delar: beteendeexperiment, frågeformulär och hjärnavbildning med magnetkamera  som testar olika sociala och emotionella funktioner som man vet från tidigare forskning är påverkad i autism. Beteendeexperimenten undersöker social och emotionell funktion med olika datorbaserade tester, som t.ex. att känna igen känslor från bilder på ansikten. Frågeformulären handlar om symptom på psykisk ohälsa och mående, hur man upplever vissa saker som t.ex. sociala situationer, ätande och mat, kroppsuppfattning, förmåga att känna igen känslor, och liknande. Hjärnavbildningen syftar till att undersöka hur hjärnans funktion och anatomi är kopplad till resultaten på frågeformulären och beteendeexperimenten. Man kan delta i en, två eller alla tre delarna av studien.

Möjliga följder och risker

Det finns inga kända risker med magnetkamera. Men, man får inte ha magnetisk metall i kroppen (som pacemaker), men det går bra med tandställning och de flesta implantat. Det kan var obehagligt med det trånga utrymmet i magnetkameran, och den gör höga ljud.

Ersättning

Man får välja mellan en liten 3D-printad modell av sin egen hjärna i valfri färg eller upp till fyra biobiljetter, beroende på hur många delstudier man är med i.

Intresserad av att delta i studien?

Anmäl ditt intresse genom att klicka här.

Frågor? 

Kontakta ansvarig för studien, Dr. Malin Björnsdotter Åberg, på malin.c.aberg@vgregion.se.


Senast uppdaterad: 2019-11-18 08:56