Program

Huvudseminarium 08.40-09.40

Idrottsskador - idrott och fysisk aktivitet på gott och ont

Fysisk aktivitet är viktig för att behålla god hälsa. Kunskapen om fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukvårdsbehandling, FYSS, är nu inte endast empirisk, utan baseras på evidensbaserad vetenskap. Vi kan lära oss av idrottsmedicinen, som exempel kan nämnas förbättrad rehabilitering och mini-invasiv kirurgi. Viktigast är dock att det är fullt möjligt att före- bygga majoriteten av alla idrottsrelaterade skador. Men det finns en baksida av myntet; många skador inom idrotten leder till långvariga besvär med förslitningar i leder som följd, speciellt knäleder. I detta symposium kom- mer vi att beröra idrott som hälsobringare, men även de allvarliga skadorna som ofta följer i elitidrottens spår.

Moderator
Jon Karlsson, professor, avdelningen för ortopedi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin och överläkare, Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Vad är idrottsmedicin? På vilket sätt har idrottsmedicinen fört oss framåt?
Jon Karlsson  

Ryggproblem hos barn och tonåringar
Adad Baranto, docent, avdelningen för ortopedi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin och sektionschef, Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Hur kan man förebygga en idrottsskada?
Eric Senorski Hamrin, medicine doktor, fysioterapeut, Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

 

Högre kliniska forskartjänster       09.40-10.40

Per-Olof Hansson
Docent och vårdenhetsöverläkare vid strokeenheten, Medicin, Geriatrik och Akutmottagning, Sahlgrenska Universitetssjukhuset  

Hans forskning handlar om förmaksflimmer med fokus på riskfaktor, diagnostik och prognos samt hur sjukligheten i förmaksflimmer och dess följdverkningar förändra över tid. Studierna baseras på så väl kliniska data från ett stort antal patienter som vårdats på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som populationsstudier med upp till 50 års uppföljningstid, och nationella register med närmare 500 000 patienter som sjukhusvårdats för förmaks- flimmer och dubbelt så många matchade kontroller.

Kristjan Karason
Docent, institutionen för biomedicin, Sahlgrenska akademin samt specialistläkare Klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

Hans forskning riktar sig mot svår hjärtsvikt. Han undersöker vilka personer som har bäst nytta av avancerad terapi i form av mekaniska hjärtpumpar och hjärttransplantation men också också hur långtidsresultaten efter dessa behandlingar kan optimeras.

Oskar Ragnarsson
Överläkare, Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

Han forskar om skadliga effekter av höga nivåer av kortisol på hjärnan. I studierna, där Cushings syndrom används som en modell för hyperkortisolism, undersöks hjärnan med bland annat neurokognitiva tester, funktionell magnetkamera och PET, före och efter behandling.

 

Parallellt seminarium 1 (kl 11.10-12.10 och 13.15-14.15)

Fysisk aktivitet – hur fångar vi ett komplext beteende och relaterar det till hälsa?

Det är inte alltid så enkelt att vetenskapligt bevisa hur betydelsefullt det är med fysisk aktivitet för hälsan. Föredraget ger perspektiv på hur valet av metod för att mäta och analysera fysisk aktivitet antingen kan stärka eller stjälpa sambandet med hälsoutfall. Daniel Arvidsson är docent inom fysisk aktivitet och arbetar med fysisk aktivitets- forskning på Centrum för hälsa och prestation vid Göteborgs universitet.

Daniel Arvidsson, docent och lektor, institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Sahlgrenska akademin

 

Parallellt seminarium 2 (kl. 11.10-12.10 och 13.15-14.15)

Osteoporos - ett fall för alla!

Var tredje kvinna och var fjärde man drabbas av en fraktur under sin livstid. En del har osteoporos, benskörhet, som kan bero på bakom- liggande sjukdom. Oavsett orsak ska patienter som fått en fraktur utredas och åtgärdas.

De flesta frakturer är orsakade av fall, ofta tämligen lindrigt våld, och drabbar vanligen handleder och höfter. Fallförebyggande åtgärder är viktiga! Mycket kan Du göra själv. Kom och lyssna.

Moderator
Kerstin Landin-Wilhelmsen, professor och överläkare, avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin samt professor, överläkare, Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

SU:s ”frakturkedja” – vem ska utredas och var?
Mattias Lorentzon, professor, avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition vid institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, samt överläkare, Geriatrik, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Är benskörhet ärftligt?
Christine Laine, medicine doktor, överläkare, Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Orsak till och behandling av osteoporos
Kerstin Landin-Wilhelmsen

 

Parallellt seminarium 3 (kl. 11.10-12.10 och 13.15-14.15)

  

Mat - hälsa - vikt och faktorer som gynnar respektive hindrar mat- och viktförändringar i praktiken

Våra matvanor påverkar vår vikt och vår hälsa på både kort och lång sikt och det finns ett klart evidensbaserat sambanden här. Men trots detta omgär- das just relationen mat och vikt av många åsikter, myter och stigman.A tt få oss att förändra våra matvanor kräver en hel del och ska vi dessutom minska i vikt med bestående resultat, ja då krävs behövs ytterligare insatser. Så hur skiljer man på goda matvanor för lägre vikt från dieter utan vetenskapligt stöd? Vårt beteende påverkar också våra matvanor och därmed vår vikt. Genom att få insikter om olika beroendemodeller, till exempel vår relation till sock- er ett omdiskuterat ämne eller alkohol kan vi lära oss mer om varför en del vanor är lättare eller svårare att förändra.  

Moderator
Ingrid Larsson, docent, experimentell klinisk nutrition, Sahlgrenska akademin, samt klinisk näringsfysiolog, Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset


Kan man minska sjukligheten med mat?
Björn Eliasson, professor, avdelningen för molekylär och klinisk medicin, Sahlgrenska akademin, samt universitetssjukhusöverläkare, Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset  

Matvanor vid fetma och lägre vikt bortom dietflödet
Ingrid Larsson  

Faktorer som kan hindra respektive underlätta viktnedgång vid fetma
Sofia Björkman, medicine master, doktorand samt legitimerad dietist, Medicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset  

Beteenden för socker och alkohol i beroendemodeller – vilka likheter och skillnader finns det?
Elisabet Jerlhag Holm, docent, sektionen för farmakologi vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin

 

Parallellt seminarium 4 (kl. 11.10-12.10 och 13.15-14.15)

Barnfetma och livsstil - utmaningar i vår moderna tid

Seminariet kommer att ta upp de största utmaningarna vi står inför när det gäller barnfetma globalt. Med dagens stillasittande livsstil behöver barn utmanas och vårt förebyggande arbete måste ha en mer innovativ karaktär för att nå fram till barnen och föräldrarna.
Vi startar seminariet genom att gå igenom dessa innovativa initiativ och på så sätt bana väg för övriga föredrag.

Moderator
Jovanna Dahlgren, professor, avdelningen för pediatrik vid institutio- nen för kliniska vetenskaper, Sahlgrenska akademin, samt överläkare Barnmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset


Förebyggande samverkan i samhället
Gabriele Eiben, biträdande professor, institutionen för hälsa och lärande, Högskolan Skövde

BVC har en nyckelroll
Gerd Almqvist-Tangen, medicine doktor, BVC-koordinator i Halland

Metabola syndromet – finns det i förskoleåren?
Josefine Roswall, verksamhetschef, Barn i Halland

Från ax till limpa
Lovisa Sjögren, medicine doktor, ansvarig för barnfetmavården i Halland och på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus

 

Huvudseminarium 14.45-15.45

Är demens något som hör åldern till? Nya rön inom demensforskning och kognitiv svikt – från biomarkörer och hjärnavbildning till personcentrerad vård 

Det saknas generellt kännedom och kunskap om hjärnans sjukdomar. Missuppfattningar och fördomar är vanliga. Detta trots att demens handlar om mycket svåra sjukdomar som drabbar hjärnan och förstör många funktioner. I Sverige lever cirka 140 000 personer med någon form av demenssjukdom, människor som du och jag med behov av omtanke och medmänsklighet. Hur kan vi hjälpas åt att göra människor med osynliga sjukdomar till synliga medmänniskor? Huvudse- minariet omfattar föreläsningar om de senaste rönen om markörer för diagnostik, riskfaktorer för demenssjukdom och effekter av personcentrerade interventioner. 

Moderator
Helle Wijk, professor, institutionen för vårdvetenskap och hälsa samt GPCC, Sahlgrenska akademin

Alzheimers sjukdom – patogenes, behandling och kritiska CSF-biomarkörer
Kaj Blennow, professor, sektionen för psykiatri och neurokemi, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, samt överläkare, Klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset   

Biomarkörer i blod vid Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar
Henrik Zetterberg, professor, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, samt överläkare, Klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Att se Alzheimers sjukdom - hjärnavbildning i demensforskning
Michael Schöll, docent, Wallenbergcenter för molekylär och translationell medicin, sektionen för psykiatri och neurokemi, institutionen för neurovetenskap och fysio- logi, Sahlgrenska akademin, samt forskningsassistent, Klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

Stress och samband med demens
Lena Johansson, sjuksköterska, lektor i psykiatrisk omvårdnad, forskare inom psy- kiatrisk epidemiologi, institutionen för vårdvetenskap och hälsa samt Age Cap, Sahlgrenska akademin

Personcentrerad omvårdnad i praktiken. Effekter på inkontinens och BPSD symtom
Helle Wijk


Senast uppdaterad: 2018-12-11 14:40