Denna webbplats använder teknik som troligen inte stöds i din webbläsare, därför kan vissa saker se konstiga ut eller inte fungera. Vi rekommenderar att du byter till en modern webbläsare istället.
Gå direkt till huvudinnehållet

Små verktyg kan ge ett rikare liv

Sociala färdigheter handlar till stor del om konsten att starta och hålla igång ett samtal. För gruppen patienter med schizofreni har 50-70 % stora svårigheter med detta. Därför är social färdighetsträning ett prioriterat mål nationellt och en viktig behandling inom Psykiatri Psykos.

Social färdighetsträning är en metod för att hjälpa patienter med schizofreni att öka sina sociala färdigheter, säger Marcus Lundmark, verksamhetsutvecklare och specialistsjuksköterska i psykiatri. Han utvecklar och undervisar om metoden vid Psykiatri Psykos och i Västra Götalandsregionen tillsammans med kollegan, verksamhetsutvecklaren och sjuksköterskan Dag Andersson.

Forskning visar att social färdighetsträning inte bara ökar kvaliteten i befintliga relationer, utan den medverkar också till kontakter med nya människor.

– Idén med social färdighetsträning är inte att kursdeltagarna ska bli socialt fulländade. Men om kursdeltagarna kan känna sig säkrare i sociala situationer, kan de våga sig på fler typer av möten med andra människor och få större valmöjligheter i hur de vill utforma sina liv.

Deltagarna lägger upp målen

Deltagarna får i inledande samtal ta upp vad de själva vill förändra. Det handlar inte om att anpassa deltagarna till någon social mall.

Träningen kan ske individuellt men äger oftast rum i grupper med fem-sju kursdeltagare och två gruppledare.

– Social färdighetsträning är den enda intervention som konsekvent visar på ökad social funktion hos personer med schizofreni.

Upplägget av Social färdighetsträning har två stora delar

  1. Den tekniska delen handlar t. ex om hur mycket ögonkontakt du ska ha, hur du gestikulerar, hur du visar att du lyssnar på någon samt hur man varierar och håller volymen och tonläget rätt.
  2. Den personliga delen handlar om att finslipa sina sociala färdigheter i personliga situationer som du finner svåra. Hur bjuder du ut en kompis på fika? Hur lämnar du tillbaks en vara i en butik? Hur frågar du ut någon på dejt? Hur vet du hur mycket du ska berätta om ditt hälsotillstånd på en släktmiddag?  Hur säger du nej? Hur visar du uppskattning? Hur uttrycker du negativa känslor?

Rollspel inspirerade av social inlärningsteori

Den bakomliggande teorin på utbildningsupplägget bygger på rollspel inspirerade av social inlärningsteoris fem delar:

  1. Modellering går ut på att du lär dig genom att se hur andra gör och ta efter.
  2. Förstärkning handlar om att få positiv feedback på beteenden du lärt dig bra.
  3. Vid shaping (eng. för formning) får du frågan vad du skulle kunna förbättra om du fick göra om det? Samma rollspel som i 1-2 men fokus vilar på några saker som kanske kan bli lite bättre. Man talar inte om vad som inte fungerat.
  4. Överinlärning bygger på att repetition är kunskapens moder.
  5. Generalisering vilar på att omsätta vad man lärt sig i rollspelet i liknande situationer i verkligheten. Kursdeltagaren får i hemuppgift att testa det hen lärt sig i det dagliga livet och sedan diskuterar gruppen resultaten vid nästa möte.

Hemuppgifter är centralt i metoden. Att tillämpa det man lärt sig på utbildningen i verkligheten är svårt. Att ändra olika beteenden är inte enkelt för någon.

– Men ofta leder hemuppgifter till att kursdeltagaren funderat på de situationer man borde övat, vilket i sig har visat sig vara effektivt.

Undervisning i grupp bygger på:

  1. Gruppövningar och rollspel i sociala situationer
  2. Att lära sig att lösa problem och nå mål
  3. Att gruppdeltagarna lär sig av att se hur andra gör
  4. Att det är normaliserande för gruppdeltagarna att se att de inte är ensamma om att ha svårigheter.

Antalet gruppbehandlingar med Social färdighetsträning ökar för närvarande i regionen. Framtiden ser ljus ut för Social färdighetsträning då den ingår i metodiken Ett självständigt liv, ESL. Den senare har högsta prioritet i den nya Nationella riktlinjerna för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd från 2018.

 Text: Oskar Brandt, informatör vid Psykiatrisk utredningsmottagning, Psykiatri Psykos, Sahlgrenska Universitetssjukhuset


Senast uppdaterad: 2019-09-18 15:34