Förberedelser och utbildning är nyckeln när Millennium införs

Uppdaterad:
Publicerad:
Porträttbilder på de som intervjuas i texten
Mikael Edsbagge, Ylva Kastrup och Lars Rosengren arbetar med designen av området neurologi i Millennium

Det pågår ett omfattande arbete med att förbereda införandet av Västra Götalandsregionens nya IT-system Millennium. Arbetsgruppen för neurologi ser både möjligheter och utmaningar. "Jag har sett vårt framtida system på ett nytt sjukhus i London, men införandet av de nya arbetssätt som Millennium innebär kommer att behöva ske på ett annat sätt på våra lite äldre sjukhus. Det finns exempel där produktionen påverkats mycket när nya system införts. Därför är resurs- och tidsplaneringen samt utbildningen vid införandet extremt viktigt", säger Mikael Edsbagge, ordförande för det regionala programrådet för nervsystemets sjukdomar.

Under hösten och vintern 2020 görs själva grunddesignen av Millennium, så att systemet anpassas till svenska arbetssätt och till sjukvården i Västra Götalandsregionen. Representanter från kunskapsstyrningen stöttar designarbetet för att säkra att de beslutsstöd som byggs in utgår från bästa tillgängliga kunskap och en regional samsyn. Ylva Kastrup är verksamhetsexpert för neurologi inom den arbetsström som ansvarar för läkardokumentationen.

– Vårt arbete med att designa journalsystemet utgår från att specialistläkare står för den medicinska kunskapen och vad vi vill ha in i journalsystemet. Det är nummer ett i vårt arbete, sen handlar det om att utforma det på rätt sätt i systemet. Om vi gör en mall för ett mottagningsbesök till exempel, vilka sökord ska ingå så att relevant information kommer med för samtliga patienter med samma diagnos eller kontaktorsak? Vilken information ska hämtas automatiskt från andra delar av journalen så att vi inte behöver föra in det manuellt?

Enorma fördelar – men väldigt komplext

Lars Rosengren är ordförande för den nationella arbetsgrupp som har tagit fram ett vårdförlopp för stroke. Vårdförloppet, som ska införas i hela Sverige, omfattar patientens resa från det första patientsamtalet till 1177 eller SOS alarm till utskrivning från strokeenheten. Lars Rosengren är även ordförande för det regionala processteamet för stroke, som nu arbetar med att föra in vårdförloppet i Millennium. Han ser stora möjligheter men också utmaningar med designarbetet.

- Det är väldigt komplext. När det kommer till stroke ser det nämligen väldigt olika ut. Det kan till exempel handla om patienter från Lidköping som ska till Sahlgrenska för att mekaniskt dra ut en propp och den vårdkedjan skiljer sig väldigt mycket från hur det ser ut för patienter som primärt kommer till Sahlgrenska. Om vi får in hela vårdförloppet på ett bra sätt ser jag enorma fördelar, men utmaningen ligger i hur vi digitaliserar det – och där har jag svårt att veta vad vi kan och inte kan göra idag. Jag hade gärna sett lite mer folk från Cerner (den amerikanska leverantören, reds. anm.) på plats för att jobba tillsammans.

Arbetet måste grundas ordentligt

Mikael Edsbagge är ordförande för det regionala programområdet för nervsystemets sjukdomar och arbetar nära Lars Rosengren. Han ser liknande möjligheter och utmaningar.

 – I november förra året besökte jag ett sjukhus i London som använde Millennium. De visade upp en bra slutprodukt som kan hjälpa oss. Det här är inte bara ett journalsystem för att hantera papper utan det kan verkligen underlätta för vården genom att få oss att jobba enklare, minska administrationen, väva in kunskapsstyrningen och göra vården mer jämlik och kvalitetssäkrad. Samtidigt krävs det mycket arbete innan vi har ett system på plats som stöttar och hjälper oss. Sjukhuset i London var ett litet sjukhus som bara tog emot förplanerad vård, och det var från början byggt för att digitalt arbete med tryckbara skärmar i receptionen, temp, blodtryckstagning och EKG som gick rakt in i journalen och så vidare. Det visade på hur bra allt kan bli i framtiden. Men våra sjukhus är inte byggda så och införandet kommer att behöva anpassas efter våra förutsättningar. I bakhuvudet har jag också införandet av ett nytt journalsystem i Danmark där produktionen gick ner jättemycket och det var allmänt kaotiskt. Det vore katastrofalt om något liknande hände oss, därför måste vi verkligen grunda införandet ordentligt.

Utbildning blir nyckeln

Ylva Kastrup håller med om att det finns svårigheter i såväl designarbetet som införandet.

– En problematik är om det blir för mycket information på skärmen och att inlärningsperioden för att lära sig blir för lång. Det måste vara lätt att få en överblick över funktionaliteter och vyer. Millennium utgår från amerikanska förhållanden och mycket av vårt arbete nu handlar om att förstå hur det är uppbyggt och sedan konfigurera det utifrån svensk sjukvård. Vår IT-arbetsmiljö i dag är relativt dålig, så när vi designar detta ska det bli så bra som möjligt. Jag vet hur vi vill ha det, men jag vet inte om det är möjligt. Mycket av det vi jobbar med just nu bygger på demonstrationer av när andra arbetar i systemet, och det är svårt att bilda sig en egen uppfattning. Vi har testdomäner som inte riktigt fungerar så som det skarpa systemet kommer att göra. Just nu är arbetsprocessen mer teoretisk. Vi tittar på vad vi vill ha med, men det är svårt att se vad som kommer att fungera bäst. Vi vill få till ett system som stödjer oss i våra arbetsuppgifter utan att introducera nya begränsningar, arbetsmiljö- eller patientsäkerhetsproblem. I nuvarande skede är detta en utmaning eftersom vi inte riktigt kan systemet än.

Mikael Edsbagge pekar på vikten av framförhållning och ordentlig utbildning i det nya systemet.

– Till att börja med kommer detta ta personalresurser för att bli bra. Det är också korta ledtider och om vi då plockar läkare och sjuksköterskor från sitt schema så påverkar det produktionen och vården. Vi behöver framförhållning om detta ska bli bra. Sen finns det ytterligare en utmaning om det inte fungerar helt och hållet från början så vi måste inleda med att dubbeldokumentera i de gamla systemen samtidigt. Utbildning blir nyckeln för att Millennium ska fungera bra för alla som ska arbeta i det.

Ett stort genombrott för vården

Trots stora utmaningar är alla tre hoppfulla. Mikael Edsbagge säger att de inte skulle sitta här om det inte vore så att de tror att det kommer att bli fantastiskt. Lars Rosengren tror att förändringen i slutändan kan innebära ett skifte för sjukvården.

 – Det stora genombrottet blir när vi kan se en patients alla kontakter med vården, regionalt som kommunalt. När vi också har möjligheter att titta på vad som händer i primärvården, när vi får in hela vårdförloppet för patienten. Det kommer leda till en förbättrad situation för patienterna. Forskningen kommer också kunna dra nytta av systemet.

– Jag hoppas att Millennium kommer att bidra till en bättre och mer jämlik vård, säger Ylva Kastrup. Det skulle vara bra att slippa mycket av dagens dubbeldokumentation. Standardisering säkerställer jämlik vård men det kommer även i fortsättningen krävas en aktiv medicinsk bedömning från läkarna.

Faktaruta

Delprojektet Standardisering och kliniskt innehåll (SoKI) inom Framtidens vårdinformationsmiljö ansvarar för design och konfiguration av Millennium. Under hösten 2020 görs en omfattande grunddesign av hela systemet.

Läs mer om Framtidens vårdinformationsmiljö:

www.vgregion.se/fvm (extern sida)

https://www.vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/vardskiftet/framtidens-vardinformationsmiljo/fragor-och-svar/ (FAQ om Millenium, extern sida)

https://insidan.vgregion.se/fvm (intern sida)

Representanter från systemet för kunskapsstyrning stöttar arbetet i de olika arbetsströmmarna för att säkra att processer och vårdflöden utgår från bästa tillgängliga kunskap.

Läs mer om systemet för kunskapsstyrning:

www.vgregion.se/kunskapsstyrning (extern sida)