Riktlinjer för handläggning av medvetslös patient

Riktlinjer för handläggning av medvetslös patient

1. Då en medvetslös patient, med misstänkt svår hjärnskada, kommer in till akutmottagningen tas den om hand på ett optimalt sätt för att säkra vitala funktioner.
Är patienten känd och det sedan tidigare är fastställt att aktiva åtgärder inte skall vidtas kan behandlingen avslutas redan på akutmottagningen. Om orsaken till patientens tillstånd är otillräckligt känd fortsätter omhändertagandet tills orsak och behandlingsplan fastställts. För att säkra vitala funktioner kan intubation och repiratorbehandling krävas under denna tid. Samma förutsättningar gäller för patienter som vårdas på en vårdavdelning.

2. Pat förs vid behov till röntgen för diagnostiska undersökningar.

3. Efter avslutad röntgen undersökning förs patienten till IVA för fortsatt optimalt omhändertagande och vård i avvaktan på diagnos och prognostisk bedömning.

4. Då diagnosen är fastställd och prognostisk bedömning gjorts beslutas om fortsatt behandling eller, i de fall vården inte är till gagn för patienten, att behandlingen ska avslutas. Ansvariga för beslutet är PAL och IVA-läkare.

5. I de fall ett avbrytande av behandlingen planeras skall möjligheten till donation av organ beaktas, i enlighet med Socialstyrelsens "Sommarbrev 2007".

6. Möjliga organdonatorer är patienter med svår intrakraniell skada och pågående respiratorbehandling där förloppet kan antas gå mot en total hjärninfarkt inom 1-2 dygn. Viktigt att anhöriga är fullt informerade om handläggningen av patienten.
Fortsatt vård efter att patienten dödförklarats

7. Sker ingen inklämning under denna tid avslutas behandlingen.

8. Sker en inklämning och total hjärninfarkt utvecklas konstateras detta med två kliniskt neurologiska undersökningar med minst två timmars mellanrum. 
(Kompetenskrav se SOSFS 2005:10). I detta skede kontaktas transplantationskoordinator om detta inte gjorts tidigare.

9. Vid behov bekräftas de två kliniskt neurologiska undersökningarna med en aortokraniell angiografi där två kontrastinjektioner görs med minst 30 minuters mellanrum.
Utförlig beskrivning i bild och text finns i Donationspärmens bifogade USB minne. Kan inte aortokraniell angiografi utföras på det aktuella sjukhuset överväg transport av patienten till ett sjukhus där undersökningen kan utföras.

10. Då patienten konstaterats avliden skall intensivvårdspersonalen utreda vad den avlidne hade för inställning till donation av organ och vävnader. Den avlidnes inställning kan inhämtas från närstående, donationskort eller donationsregister (via transplantations-koordinator). Den avlidnes uppfattning är den som gäller.

11. Är den avlidnes uppfattning okänd får organ tas tillvara om de närstående inte motsätter sig donation (veto-rätt). Detta blir allt mindre vanligt pga. allmän upplysning om donation (se flik 8).

12. I avvaktan på organdonation är det viktigt att vårda donatorn optimalt för att säkra blod- och syrgastillförsel till de organ som skall tas om hand. Den tid som donatorn vårdas på IVA tills donationsoperationen startar varierar pga. koordinering av donationsoperationen med de efterföljande transplantationerna (se flik 7).

13. Efter avslutad donationsoperation återförs den avlidne till IVA och görs i ordning innan transport till bårhuset. Det är viktigt att de anhöriga får ta ett farväl av den avlidne på IVA eller bårhuset.

14. Ett avslutande samtal med de anhöriga någon vecka efter dödsfallet är viktigt för att ge de anhöriga svar på tidigare obesvarade frågor och möjlighet att meddela resultatet av donationen d v s transplantationerna.

SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET 2010-12-01
Reviderad: A Flodén, C Lovén, B-Å Henriksson.