Ambulans - mycket mer än transport

2016-11-24

Det var länge sen ambulans var en transporttjänst till sjukhusen. Idag görs avancerade bedömningar i ambulansbilarna för att lotsa patienterna till rätt instans.

Ambulanssjukvårdaren Jimmy Mattsson och sjuksköterskan Rasmus Hviid slår på blåljusen på vägen till Hisingen. De har precis fått larm om att en kvinna i 70-årsåldern har segnat ner i väntrummet till Lundby sjukhus. Den omedelbara misstanken är att hon har drabbats av en hjärtinfarkt.

– Känner du igen symtomen från tidigare? Har du någon läkarkontakt för din yrsel?

Rasmus Hviid ställer frågor med lugn röst samtidigt som han kopplar på ett EKG på kvinnans bröst. Hjärtrytmen visar sig vara normal och nu luskar sjuksköterskan efter mer information. Det är fortfarande inte avgjort vart ambulansen ska åka.

– Vi försöker jämt hitta den bästa lösningen för patienten och det är inte alltid akuten. Ibland kan det räcka med att vi gör en undersökning på plats, förklarar han.

Varje år har ambulanssjukvården omkring 75 000 uppdrag i Storgöteborg. Hela 20 procent - 12 000 patienter - körs inte till sjukhus. Många av dem blir lugnade efter en bedömning av ambulanssjukvården och stannar kvar där de är, andra får hjälp att sätta sig i förbindelse med primärvården.

– Om vi är det minsta osäkra tar vi kontakt med specialistutbildad personal på sjukhusen som hjälper oss att fatta ett korrekt beslut, säger Jimmy Mattsson.

Jimmy Mattsson är ambulanssjukvårdare på på Ambulans- och Prehospital akutsjukvård i Göteborg Jimmy Mattsson är ambulanssjukvårdare på på Ambulans- och Prehospital akutsjukvård i Göteborg

Det var länge sen ambulanserna enbart utnyttjades som iltransport till akutsjukvården. Nu för tiden görs mycket av bedömningen ute på fältet eller när bilen är rullning. Framförallt för att patienterna ska få så adekvat hjälp som möjligt på rätt plats och slippa passera akutintaget. Tack vare en snabb värdering av ambulanssjukvården kan också livsviktig tid sparas in för till exempel en stroke- eller hjärtpatient.

– Vi arbetar utifrån olika direktspår beroende på hur vi bedömer patienterna och har möjlighet att lägga in dem direkt på avdelningarna, förklarar Robert Höglind som är kvalitetsutvecklare på Ambulans- och Prehospital akutsjukvård i Göteborg.

Någon som drabbats av en höftledsfraktur körs direkt till röntgen, en misstänkt stroke till neurologen och en hjärtinfarkt till kardiologen. Det finns även ett ”smittspår” som används när någon behöver läggas in på Infektion och ett ”kirurgspår” för akuta buksmärtor.

– Det viktigaste är att patienten nås av rätt kompetens och blir bedömd till rätt vårdnivå. Vi försöker lindra och behandla det som är möjligt under omhändertagandet, säger Robert Höglind.

Det finns alltid en legitimerad sjuksköterska i ambulansen. Här stiger Rasmus Hviid ombord. Det finns alltid en legitimerad sjuksköterska i ambulansen. Här stiger Rasmus Hviid  ombord.

Jimmy Matsson och Rasmus Hviid har gemensamt fattat ett beslut. Kvinnan i ambulansen har lugnat sig och skräcken för att något allvarligt har inträffat har släppt. Hon berättar att hon fick diagnosen kristallsjuka för en tid sen och att hon stundtals kan bli obehagligt yr. Några övriga sjukdomar har hon inte vad hon känner till.

Jimmy Mattsson följer alla trafikregler på vägen mot centrum medan Rasmus Hviid slår en signal till Öron- näsa- halsmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset. Där kan de ta emot patienten omedelbart.

– Det här är ganska roligt. Det börjar som ett högprioriterat larm och slutar med ett vanligt läkarbesök, säger Rasmus nöjt.

Sjuksköterskan Rasmus Hviid och ambulanssjukvårdaren Jimmy Mattsson fattar gemensamt ett beslut i ambulansen. Sjuksköterskan Rasmus Hviid och ambulanssjukvårdaren Jimmy Mattsson fattar gemensamt ett beslut i ambulansen.

AV: LOTTA ENGELBREKTSON