Att se på barns syn med nya ögon

2017-11-24

Det är sedan länge känt att det finns en ökad risk för problem med ögon och syn bland barn som är för tidigt födda. På Drottnings Silvias barn och ungdomssjukhus har nya rutiner lett till att problem upptäcks – och olika hjälpinsatser kan ges – tidigare.

Marita Andersson Grönlund, är universitetssjukhusöverläkare och sektionschef på ögonverksamheten vid SU. Tillsammans med bland annat professor Ann Hellström och hennes forskargrupp har de nya rutinerna arbetats fram för hur för tidigt födda barn ska kontrolleras. Forskningen har visat att problem drabbar även barn som är måttligt för tidigt födda, MLP (Moderate to late premature).

– Numera får alla barn som är födda före graviditetsvecka 31 en screening av ögonbottnen. När man gör en sådan kan man upptäcka saker som inte är normala. Och då kan man snabbt sätta in åtgärder, säger Marita Andersson Grönlund.

Ser man då till exempel att näthinnan inte utvecklats normalt, vilket kan ske hos barn som fötts mycket för tidigt, så kan det vid behov åtgärdas med hjälp av en laseroperation.

Att använda sig av laser vid ROP, Retinopathy of prematurity, som tillståndet benämns, är standard i Sverige och de flesta andra länder i västvärlden.

– På många håll, där man inte har de resursersom vi har, är blindhet som en följd av ROP bland för tidigt födda fortfarande inte helt ovanligt, säger Marita Andersson Grönlund.

I Sverige räknar man med att närmare sex procent av alla barn är för tidigt födda, det vill säga innan den 38 graviditetsveckan. I och med att vården förbättrats överlever i dag allt fler av dem. Och man har kunnat rädda barn som är så tidigt födda som i 22:a graviditetsveckan. En klar majoritet för tidigt födda ingår dock i gruppen MLP, måttligt till sent för tidigt födda.

En del av de för tidigt födda barnen kan också drabbas av det som kallas hjärnsynskada. Det innebär svårigheter att tolka det man ser, förutom att synen kan vara nedsatt och synfältet påverkat.

– Med överläkare och docent Anders Sjöström i spetsen håller vi som bäst på med att bygga upp ett multidisciplinärt team för att på bästa sätt kunna ta utreda och ta hand om dessa barn. Och det gör vi bland annat i samarbete med habiliteringen, säger Marita Andersson Grönlund.

I och med att det visat sig att många problem även drabbar de måttligt tidigt födda har det genomförts studier på dessa barn, bland annat i samarbete med professor Jovanna Dahlgren vid Tillväxtcentrum vid barnsjukhuset. En studie omfattade 247 barn födda i Göteborgsområdet mellan år 2002 och 2004, där man följde hur ögon och synsystem utvecklades.

– Dessa barn kontrollerades vid fem, åtta och tolv års ålder. Resultatet visade på en risk för ökad ögonsjuklighet, där särskilt födelsevikten lyftes fram som en riskfaktor. Men flera tillstånd, som brytningsfel, kan korrigeras om de upptäcks i tid, säger Marita Andersson Grönlund.

En svårighet när det gäller barn med ögonproblem är just att de är barn. Att göra en synundersökning är inte alltid enkelt, eftersom barnen kan vara för små för att själva kunna säga vad och hur man ser.

– Vi använder ju oss av vissa indirekta och direkta tekniker, som att se om barnet kan följa med blicken eller hur det reagerar om ett öga täcks över till exempel. Ibland krävs det mer avancerad apparatur, för att till exempel kunna studera näthinnan eller mäta upp synbanornas funktion. Men det gäller att komma ihåg att barn inte är små vuxna och vården måste därför anpassas utifrån det, säger Marita Andersson Grönlund.

Ett bevis för att SU ligger i framkant när det gäller just ögonsjukvård för barn är att man numera också har rikssjukvårdsuppdrag för barn som fötts med glaukom eller katarakt, det som vanligtvis kallas grön och grå starr. På det området vill Marita Andersson Grönlund särskilt lyfta fram de insatser som överläkare Alf Nyström och specialistläkare och medicine doktor Gunilla Magnusson gjort.