Fett bra kost mot epilepsi

2017-11-23

En förändring av kosten kan hjälpa barn med svår epilepsi. Just nu behandlas 25 barn med ketogen diet på Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Den ketogena dieten kan liknas vid LCHF, men är mer extrem. Den ketogena dieten kan liknas vid LCHF, men är mer extrem.

Egentligen har kunskapen funnits sedan förra sekelskiftet - att en viss diet kan påverka onormal hjärnaktivitet hos patienter med epilepsi. Men när nya effektiva mediciner togs fram föll metoden  i glömska - och det skulle dröja nästan hundra år innan den kom i bruk igen.

Först under 1990-talet dammades dieten av och började användas i den kliniska vården.

– Dieten kan ge lindring när ingenting annat hjälper. Av de som har förändrat sin kost har 10-20 procent blivit helt fria från epilepsianfall och hos hälften av dem har antalet anfall halverats, säger Tove Hallböök, som är barnneurolog på Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus.

Dieten kan liknas vid den populära bantningsmetoden LCHF, även om den är väldigt mycket mer extrem. Genom att nästan helt utesluta kolhydrater, minimera protein och äta massor av fett försätts kroppen i så kallat ketos. Tillståndet är ungefär detsamma som inträffar vid svält. När hjärnan inte får socker måste den använda ketoner som ett alternativt bränsle. Ketonerna bildas när fett bryts ner i levern, och kan sedan passera fritt från blodet till hjärnan.

– Om det finns en ämnesomsättningssjukdom i bakgrunden, till exempel att det är fel på ”transportören” som tar in glukos i hjärnan kan den ketogena dieten ha extra stor effekt. Den kan till och med förhindra hjärnskador, säger Tove Hallböök.

Eftersom hjärnan drabbas av energibrist när den får i sig för lite socker, fungerar fettet i dieten som en alternativ energikälla. Nervcellerna lugnar ner sig och retligheten minskar, vilket i sin tur dämpar de epileptiska anfallen eller tar bort dem helt.

– Men eftersom dieten är så pass extrem, vill jag understryka att vi bara rekommenderar den när vi har utdömt andra, mer effektiva behandlingsmöjligheter. Som till exempel epilepsikirurgisk åtgärder, säger Tove Hallböök.

Om epilepsin till exempel beror på en ärrbildning i hjärnan eller en godartad tumör erbjuds så gott som alltid operation. Då kan barnet bli helt friskt, vilket ju är det allra bästa. Men även medicinering kan vara att föredra framför kostförändringen, eftersom den kan innebära en stor förändring i vardagslivet.

– En del föräldrar tycker att de klarar dieten utan problem, medan andra upplever den som väldigt jobbig. Förutsättningen för att lyckas är ju att vi har föräldrar, skola och eventuella assistenter med på tåget, menar överläkaren.

På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus finns ett särskilt team runt barnen som behandlas med ketogen diet. Framförallt gör dietisterna ett viktigt jobb med att lära ut vilka inskränkningar som måste göras i barnens mat och lämna recept på goda, kolhydratfattiga och fettrika måltider.

– Kosten innehåller mycket crème fraiche och olivolja och minimalt med kolhydrater och protein. Det brukar trots allt fungera över förväntan, säger Tove Hallböök.

När läkaren tillsammans med familjen beslutat att göra ett behandlingsförsök med kosten, börjar man alltid med tre månader. Om barnet får en minskning av antalet epilepsianfall eller blir kvitt sina epileptiska anfall under den perioden satsar man på att fortsätta med dieten minst under två år. Under tiden går barnet på regelbundna kontroller för att hon eller han ska behålla sin vikt och att blodfetterna ska fortsätta att hålla sig på en acceptabel nivå.

– Vi är ändå förvånade över hur få risker det finns med kosten. Och när det gäller en del av våra patienter diskuterar vi en livslång behandling med ketogen diet, säger Tove Hallböök.

Det ketogena teamet på Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus. Kirsi Andersson, sjuksköterska, Anna Dahlberg, dietist, Marie Nilsson, dietist och barnneurologen Tove Hallböök. I teamet ingår också läkarna Gunilla Drake och Björn Bjurolf som saknas på bilden. Det ketogena teamet på Drottnings Silvias barn- och ungdomssjukhus. Kirsi Andersson, sjuksköterska, Anna Dahlberg, dietist, Marie Nilsson, dietist och barnneurologen Tove Hallböök. I teamet ingår också läkarna Gunilla Drake och Björn Bjurolf som saknas på bilden.