Hjälp för spruträdda barn

2017-11-22

Förnuftet säger att det inte är någonting farligt. Ändå knyter sig kroppen av rädsla. Barnsjukhusets ”stickmottagning” hjälper barn att komma över skräcken för sprutor.

 

Välstucken docka. Att barnen får perforera tyget med en kanyl är en del av KBT-terapin på stickmottagningen. Välstucken docka. Att barnen får perforera tyget med en kanyl är en del av KBT-terapin på stickmottagningen.

Den mjuka dockan har utsatts för tusentals stick. Att barnen får perforera tyget med en kanyl är en del av KBT-terapin på mottagningen. På Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus driver narkossjuksköterskorna Britt-Marie Karlsson och Runa Lundgren framgångsrikt en mottagning för stickrädda barn.

– Att vara rädd för sprutor är en slags fobi. Vi lyckas hjälpa 82 procent av alla barn som kommer till oss, säger Britt-Marie Karlsson.

Ibland har rädslan en bakomliggande förklaring. Svårt sjuka barn har ofta en historia med många sjukhusbesök och provtagningar. Kanske har de till och med blivit fasthållna medan sjuksköterskan har gjort sitt jobb, eller så är de ”svårstuckna” och har utsatts för ovanligt många stick.

– Men det behöver inte finnas någon förklaring alls. Barnen har byggt upp en rädsla som de inte kan styra över, säger Runa Lundgren.

Upprinnelsen till mottagningen är ett examensarbete av två psykologstudenter från 2011. De ville testa om kognitiv beteendeterapi fungerade på barn som var rädda för sprutor och tog fram en behandlingsmanual. Britt-Marie Karlsson och Runa Lundgren engagerades i mottagningen som inledningsvis bedrevs som ett projekt.

– Resultatet blev så bra att verksamheten permanentades. Nu har vi tagit emot sammanlagt 115 barn, berättar Britt-Marie Karlsson.

Så funkar smärta. Vid första besöket på stickmottagningen får barnen lära sig hur nervsystemet i huden fungerar. Så funkar smärta. Vid första besöket på stickmottagningen får barnen lära sig hur nervsystemet i huden fungerar.

Samtliga barn är, eller har varit, patienter på sjukhuset och har remitterats till stickskolan av en läkare eller sjuksköterska. Deltagarnas åldrar varierar mellan 5 och 18 år och de besöker mottagningen vid fyra tillfällen. Efter varje ”lektion” får barnen med sig en hemläxa att fundera över till nästa gång.

– Vi börjar med att berätta lite om rädslor och hur de fungerar som en positiv kraft vid fara. Att de spända musklerna betyder att kroppen gör sig beredd på att fly eller kämpa. Rädsla är obehagligt men inte farligt, säger Runa Lundgren.

KBT-metoden betyder att man långsamt närmar sig objektet eller händelsen som orsakar skräcken. Med hjälp av teckningar, dockor, stasband och engångssprutor lotsar narkossjuksköterskorna de unga patienterna mot målet. När behandlingen är avslutad klarar de flesta av dem att lägga den tunna nålen mot sin hud och låta sig stickas.

– Vi tränar även på avslappning och lär ut tekniker. Bland annat får barnen leka att de är okokt spaghetti som mjuknar i det varma vattnet, säger Britt-Marie Karlsson.

Den viktiga är att aldrig tvinga någon. Men man får heller inte vara alltför försiktig. Samtidigt som barnen blir sedda och bekräftade fortsätter Britt-Marie och Runa att tjata och pusha. Att få en spruta eller vaccination kanske aldrig kommer att kännas okej, men det gäller att hitta en metod som gör att vården fungerar.

– Många av barnen har traumatiska upplevelser bakom sig och saknar förtroende för sjukvårdspersonal. När behandlingen är avslutad vill vi att de ska klara av att bli stuckna av oss, men även av vilken annan läkare eller sjuksköterska som helst, säger Runa Lundgren.

Att bemästra rädslan. Narkossjuksköterskorna Runa Lundgren och Britt-Marie Karlsson lyckas hjälpa åtta av tio barn som är rädda för stick. Att bemästra rädslan. Narkossjuksköterskorna Runa Lundgren och Britt-Marie Karlsson lyckas hjälpa åtta av tio barn som är rädda för stick.