Hud- och könssjukvården hittade ”falsk” kö och vände trenden

2017-05-18

Sahlgrenska Universitetssjukhusets verksamhet för Hud- och könssjukvård har kortat vårdköerna snabbare än de först trodde var möjligt. Redan i maj har de nått målet som de satt upp för hela 2017. Verksamheten står för den snabbaste förbättringen inom Västra Götalandsregionen just nu.

Den lagstadgade vårdgarantin innebär att patienter ska få en besökstid inom 90 dagar efter att ha sökt vård inom den specialiserade vården. Det får heller inte gå mer än 90 dagar från dess att beslut om behandling fattats till dess att behandling genomförts.

På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har verksamheten för Hud- och könssjukvård kämpat med köerna i många år. I höstas gjorde verksamheten en rejäl genomlysning för att ta reda på allt de behövde veta om köerna, vilka patienter som stod i kö och vad de sökte för. Man tog också fram en handlingsplan för att klara delmålet, att minska andelen remitterade patienter som väntat längre än 90 dagar från 60 till 30 procent.

­­– Vi har nått målet snabbare än vi trodde. Vår utmaning framöver blir att se till att utvecklingen fortsätter så att vi når slutmålet på noll procent, men också att våra åtgärder ger långsiktig effekt så att vi inte bygger nya köer, säger Helena Gustafsson, verksamhetschef för Hud- och könssjukvård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Verksamheten har satt in en kombination av kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. De kortsiktiga åtgärderna ska ge effekt i år och en av dessa åtgärder har varit att köpa vård från andra vårdgivare för patienter med längst väntetid. En annan åtgärd har sitt ursprung i den analys av köerna som verksamheten gjort och där man kunde konstatera en ”falsk” kö.

– Många av de personer som stod i kö hade inte längre kvar sina problem och kunde strykas. Vi såg också att många köade på en för hög vårdnivå och borde ha behandlats av läkare på vårdcentral. Därför utbildar vi primärvården på olika sätt och har numera en regional överenskommelse med dem om vem som gör vad, säger Helena Gustafsson.

En nyckel till kortare köer på sikt är att hitta arbetssätt som gör att rätt patient kommer i rätt tid till rätt vårdnivå och där spelar bedömning av remisser en viktig roll.

– Vi håller på att skapa en remissenhet som ska ge administrativt stöd och få fram gemensamma rutiner. I det teamet ska även en kö-koordinator och en läkare med speciellt ansvar för remissbedömning ingå. I höst ser vi också fram emot införandet av remisser med digitala dermatoskopibilder, säger Helena Gustafsson.

Smarta och effektiva arbetssätt är en annan viktig framgångsfaktor med till exempel nya mottagningsformer och omfördelning av arbetsuppgifter för att öka tillgängligheten.

– Vi har ett pågående arbete där sjuksköterskor utvecklar egna mottagningar och tar hand om viss behandling och uppföljning. Då kan läkarna få mer tid för att bland annat göra diagnostiska förstagångsbesök. Många patienter uppskattar detta och menar att det bli en annan typ av patientmöten på sköterskemottagningarna, med större utrymme för exempelvis livsstilsfrågor, säger Helena Gustafsson.

Publicerad av: Redaktionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset