Logopeden hjälper patienten att äta säkert

2017-03-03

De flesta av oss sväljer vår mat utan att tänka på det. Men för en del, särskilt bland äldre personer, är själva sväljandet ett problem som kan få allvarliga konsekvenser. Genom en logopeds utredning och behandling kan dessa personer få hjälp och matlusten tillbaka.

Måndag den 6 mars är det europeiska logopedidagen. På Sahlgrenska Universitetssjukhuset finns det logopeder med många olika specialiteter inom olika verksamheter, både i barn- och vuxenvården.

Elva av dem finns på Öron-Näs och Halsmottagningen, där man arbetar med röst, tal och sväljning. De utreder och behandlar bland annat patienter med stamning, röststörningar, könsdysfori, läpp-, käk- , gomspalt, patienter som opererat bort struphuvudet och patienter som fått ett hörselimplantat.

En stor och växande grupp är patienter som har sväljningssvårigheter, dysfagi. Så många som en tredjedel av befolkningen i åldern 50-80 år upplever att det är svårt att svälja mat och dryck, säger Hanna Osbeck. Hon är en av två logopeder inom Öron-Näsa-Hals som möter dessa patienter.

En tredjedel av befolkningen i åldern 50-80 år upplever att det är svårt att svälja mat och dryck. En tredjedel av befolkningen i åldern 50-80 år upplever att det är svårt att svälja mat och dryck.

– Problemet att svälja kan till exempel bero på hjärnskada, neurologisk sjukdom eller att man strålbehandlats i huvud-halsregionen. Men ibland vet man inte riktigt orsaken, man blir ju i allmänhet långsammare på äldre dagar och det är en komplicerad process att svälja, det är mycket som ska bli rätt. Samtidigt är det ju livsnödvändigt att äta.

Hennes uppgift är till en början att bedöma sväljförmågan hos patienten, om patienten sväljer säkert eller om patienten sväljer fel så mat och dryck hamnar i luftvägar och lungor.

– Det är farligt eftersom det kan orsaka lunginflammation eller i värsta fall luftvägsstopp om mat eller dryck fastnar i luftvägarna. Det kan också vara väldigt obehagligt att svälja fel och känna att man inte får luft. Sväljningssvårigheter kan i sin tur leda till vätskebrist och undernäring hos patienten som har svårt att äta och dricka, säger Hanna Osbeck.

Det finns tre sätt att bedöma sväljförmågan. Det första är att prata med patienten och observera hur patienten sväljer genom att titta, lyssna och känna. Det kan också vara aktuellt att göra en fiberendoskopi då man går in med en kamera i näsan som filmar när patienten sväljer föda av olika konsistens. Slutligen finns det även möjlighet att röntga så att hela sväljningsförloppet blir tydligt.

Genom utredningen får logopeden svar på om patienten äter säkert. Om så inte är fallet kan det bli aktuellt att fundera över alternativa sätt att få i sig näring, som via sond eller peg. Men för många kan situationen förbättras genom terapeutiska åtgärder.

– Det handlar både om vilken konsistens maten har och att hitta tekniker för att förbättra sväljförmågan, förklarar Hanna Osbeck.

För många patienter kan det vara svårt att svälja flytande dryck. Alltför tunn vätska rinner lätt fel och stora bitar kan vara svåra att tackla om man har svårt att tugga sönder dem. Exempel på en teknik för att förbättra sväljförmågan är att hålla andan medan man sväljer och sedan hosta till. Denna teknik motverkar att mat och dryck hamnar i luftvägarna, exemplifierar Hanna Osbeck.

För många patienter kan det vara svårt att svälja flytande mat. För många patienter kan det vara svårt att svälja flytande mat.

– Patienter med svårigheter som riskerar att bli värre följer vi upp regelbundet.

Logopeden sköter på egen hand såväl utredning och bedömning som behandling. Vissa undersökningar gör logopeder tillsammans med specialistläkarna, foniatrarna. 

– Dysfagi är ett smalt område men ändå brett och väldigt medicinskt. Det är något jag som logoped verkligen gillar, avslutar Hanna Osbeck.

Logopedens tips om någon i din omgivning har svårt att svälja mat eller dryck:

  • Om personen hostar mycket när hen dricker - testa att byta ut lättflytande dryck mot en mer trögflytande dryck
  • Om personen inte kan tugga och sätter i halsen - undvik mat med stora bitar eller passera maten.
  • Svårast för personer med sväljningssvårigheter är tunnflytande vätska med hårda bitar i, som köttsoppa. Bättre då med släta soppor.
  • Om en person sätter i halsen –gör en Heimlich manöver: ställ dig bakom personen, fatta händerna under bröstkorgen och tryck kraftigt inåt-uppåt.
  • Är problemen återkommande – ta kontakt med logoped för att få en bedömning av sväljningsförmågan.

Hanna Osbeck, logoped inom Öron-Näsa-Hals på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hanna Osbeck, logoped inom Öron-Näsa-Hals på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Publicerad av: Redaktionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset