Lyckad satsning på utbildning för föräldrar till barn med autism

2016-03-31

En del föräldrar upplever diagnosen som en lättnad, för andra kan beskedet om att barnet har autism bli svårt. Den nyinstiftade föräldrautbildningen på Barnneuropsykiatrin på Sahlgrenska Universitetssjukhuset fångar upp de anhöriga efter avslutad utredning.

Varje termin diagnostiseras ett 40-tal förskolebarn med autism på Sahlgrenska Universitetssjukhusets enhet för Barnneuropsykiatri, BNK, i Göteborg. Majoriteten av dem har remitterats hit via barnavårdscentralerna, som sedan 2009 gör en screening för språk och autism vid barnens 2,5-årskontroll. Då undersöks språk och samspelsförmåga hos samtliga barn, och vid misstanke om autism lämnas ärendet vidare till BNK för utredning.

– Syftet är att upptäcka neuropsykiatriska funktionsnedsättningar så tidigt som möjligt, förklarar Gunilla Westman Andersson som är specialpedagog vid BNK.

Den tvärprofessionella utredningen går igenom barnets svårigheter och förmågor, såväl medicinskt, psykologiskt som språkligt och pedagogiskt. Efter två-tre månader får föräldrarna ett svar, där en diagnos ibland kan komma som en lättnad. Äntligen får de en förklaring till varför barnet inte alltid beter sig som sina jämnåriga kamrater eller inte har kommit igång med talet.

Men hur föräldrarna reagerar på beskedet är förstås olika, menar Gunilla Westman Andersson.

– Tyvärr kan det dröja ganska länge efter det att vår utredning är klar innan familjen får den hjälp de behöver via kommunen och landstinget. Därför har vi startat föräldrautbildningen som ska överbrygga glappet mellan dem och oss, berättar hon.

Projektet, som finansierats av Allmänna arvsfonden och inleddes 2013, har varit väldigt uppskattat och vid det här laget har majoriteten av föräldrarna till de förskolebarn som fått diagnosen autism genomgått föräldrautbildningen.

Utbildningen, som är uppdelad på fem olika tillfällen, ska ge föräldrarna en djupare kunskap om vad autism är, och ge dem enkla verktyg för att hantera vardagen.

– Föreläsningarna handlar bland annat om kommunikation och samspel, lek, beteende och vilka rättigheter familjen har till stöttning från samhället. Men en lika viktig del med träffarna är att föräldrarna får möta andra vuxna i samma situation, säger Gunilla Westman Andersson.

Numera ingår föräldrautbildningen som ett permanent inslag i klinikens verksamhet och finansieras av sjukvården. Dessutom har man gått vidare med den andra delen i projektet  - en liknande introduktion till förskolan.

– Vi erbjuder föreläsningar för förskolepersonal men också  hjälp med pedagogiska strategier och handledning runt de specifika barnen. Det har varit ett tacksamt arbete, säger specialpedagogen.

Vanligtvis tillbringar barnen en stor del av sin vakna tid i förskolan och det är viktigt att det även där finns modeller för de dagliga rutinerna. Det kan till exempel handla om hur man stimulerar barnens kommunikation och lek eller hur personalen kan hantera olika situationer, förklarar Gunilla Westman Andersson.

– Under våren ska projektet utvärderas, vilket vi hoppas ska leda till att också handledningsprogrammet blir permanent, säger hon.

Ett material för både föräldrautbildningen och handledningsprogrammet håller nu på att utvecklas, vilket ska kunna användas av andra enheter som utreder små barn med autism. I fortsättningen hoppas man även kunna nå föräldrar till äldre barn som har lämnat förskolan bakom sig.

– Inom BNK:s ram håller man nu på att utveckla en liknande föräldrautbildning även för skolbarn, säger Gunilla Westman Andersson.

 

Text: Lotta Engelbrektson
Publicerad av:
 Redaktionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset