Oändliga möjligheter för vården i framtiden med nya 3D-tekniken

2017-03-03

På någon minut har ett perfekt litet öra skrivits ut i Chalmers 3D-bioprinter. Den nya tekniken öppnar oändliga möjligheter för vården. Men den som trodde att produktionen av kroppsdelar kan börja i morgon blir besviken. Det kan dröja flera decennier innan de första konstgjorda organen kan användas på människor.

Inkredible 3D Bioprinter från Cellink. Professor Paul Gatenholm och projektassistenten Louise Karlsson från Chalmers tekniska högskola visar hur en av 3D Bioprinter fungerar. Inkredible 3D Bioprinter från Cellink. Professor Paul Gatenholm och projektassistenten Louise Karlsson från Chalmers tekniska högskola visar hur en av 3D Bioprinter fungerar.

Gelébiten som lämnar 3D-skrivaren är en miniatyr av ett mänskligt öra. Med små vindlingar vid öronmusslan och ett knappnålshål för hörselgången.

Chalmersdoktoranden Kajsa Markstedt har laddat ett av skrivarens tre olika huvuden med nanocellulosa och nu rör sig behållaren fram och tillbaka med mikrometerprecision. Materialet appliceras lager på lager till ett öra eller en nästipp är skapad.

– Vi är ingenjörer och har lösningar, men inga problem. Därför samarbetar vi med universitetssjukhusen, säger Paul Gatenholm, professor på Chalmers och chef över 3D Bioprinting Center på Biotech Center i Göteborg.

Konstgjord näsa. Forskaren Linnéa Strid Orrhult håller upp resultatet av 3D-skrivarens arbete. En liten näsa av mänskliga celler och nanocellulosa. Konstgjord näsa. Forskaren Linnéa Strid Orrhult håller upp resultatet av 3D-skrivarens arbete. En liten näsa av mänskliga celler och nanocellulosa.

I de två labben på berget bakom Annedalskyrkan är framtiden redan här. Paul Gatenholm och hans forskargrupp bygger ”klätterställningar” av nanocellulosa och andra biokompatibla biopolymerer som fylls med odlade mänskliga stamceller med hjälp av avancerade skrivare. Målet är att bygga tredimensionella biomaterial som kan sättas in i människokroppen, där de skapar ny vävnad och reparerar olika skador.

Redan nu är man en bra bit på väg. Paul Gatenholm berättar att man, bland annat, har lyckats få broskceller från en människa att leva – och växa – i en preklinisk modell, med hjälp av 3D-bioprinting. Resultaten presenterades nyligen i tidskriften Plastic and Reconstructive Surgery GO .

– Min dröm är att kunna använda stamceller som tas ut med vanlig fettsugning. För att sen kunna skriva ut hud, brosk, hjärtan, näsor och öron, säger Paul Gatenholm.

Ett 3D-printat öra. Ett 3D-printat öra.

Professorn och hans grupp visar gärna upp sina resultat i laboratorierna på Biotech Center och intresset utifrån är stort. Med jämna mellanrum anordnas studiebesök med inbjudna gäster från akademierna, vården och industrin. Fascinationen över 3D-skrivararnas möjligheter är stor och visionärerna kan skönja en framtid där det inte längre råder brist på organ för transplantation. Kanske kan operationssalarna förses med egna bioskrivare som kan printa ut en lever eller ett par njurar vid behov?

Plastkirurgen Lars Kölby från Sahlgrenska Universitetssjukhuset tar däremot ner de flesta drömmare på jorden.

– Om ett antal år kan vi nog skriva ut ett stycke hud som vi kan använda på en människa. Utvecklingen går framåt, men vi måste vara väldigt realistiska, säger han.

 

 Publicerad av: Redaktionen Sahlgrenska Universitetssjukhuset